City 18 februari 2014

Hon studerar kvinnor som kingar

På med skägget, in med brösten och en strumpa i byxan. Dragkingande har blivit en het form av feministisk aktivism. Malmöbon Anna Olovsdotter Lööv, 37, har forskat kring kungarna i åtta år.

– Dragkingande handlar om att tänja på könsgränserna genom förvirring och att vidga vad det innebär att vara kvinna. Att klä sig som man eller mixa manligt och kvinnligt. Min dragkaraktär är till exempel en fjollig bög som heter Pierre och jobbar som frisör, säger Anna Olovsdotter Lööv.

Ett trettiotal intervjuer med personer som kingar, otaliga besök på shower och eget dragande ligger till grund för hennes avhandling ”Maskulinitet i feminismens tjänst. Dragkingande som praktik, politik och begär”. På fredag disputerar hon vid Lunds universitet.

– Jag upptäckte att det finns två huvudsakliga anledningar till att kvinnor drar på sig skägg och kavlar upp ärmarna. Dels är det ett utåtriktat feministiskt projekt där man vill skapa könsförvirring för åskådarna, dels handlar det om en inre resa där man vill utforska ”vad är kön för mig” och var går min gräns.

Skägget gör halva jobbet

Hennes intresse för dragkingande kom när hon började läsa genusvetenskap och fördjupade sig i Judith Butler för mer än tio år sedan. Hon började själva att kinga och hon berättar hur skägget gör halva jobbet.

– När man får på sig skägget brukar det andra komma ganska naturligt. Många beskriver skägget som en aha-upplevelse. Man känner hur man blir någon annan och kan leka fram resten. Annars funkar stora rörelser och att sitta bredbent alltid för att locka fram mannen i sig, säger hon.

Demonstration med kroppen

Den feministiska aktivismen har gått från att demonstrera med plakat till att demonstrera med sin kropp menar Anna Olovsdotter Lööv. Många av de dragkings som hon träffat har beskrivit dilemmat som det innebär.

– Kroppen blir central vilket gör en sårbar. Många upplever att de blir objektifierade på samma sätt som man som de blir som kvinna, säger hon.

JOHANNA TUWEZÉN