Vad händer med folkhälsan om vi äter mer på restaurang?
I valrörelsen har det framkommit att båda blocken vill sänka restaurangmomsen som ett sätt att skapa fler riktiga jobb eftersom man tror att många svartjobb kan bli vita. Skulle det hända, skulle det naturligtvis bli mer klirr i statskassan vilket bidrar till en ökad välfärd.
Om detta förslag även skulle innebära sänkta restaurangpriser, är det någon som då har tänkt på vad som händer med folkhälsan? Jag tror, utan att riktigt veta, att restaurangmaten på det stora hela är mindre hälsosam än den maten man lagar själv. Självklart kan jag inte belägga detta, eftersom det helt och hållet beror på vilken mat man lagar hemma och vilka restauranger man väljer att besöka. Generellt sett, om jag skulle våga mig på en gissning, så tror jag att om man äter ute på restaurang ofta får man i sig för mycket salt, för mycket vitt vetemjöl, för mycket varmpressade oljor och för mycket kött. Jag tror också att man får i sig för lite fibrer, för lite grönsaker och för lite frukt. Är det någon som blir jätteprovocerad av det här uttalandet? Nej, jag trodde inte det.
Låt oss titta på lite olika restaurangalternativ: vi börjar längst ner på skalan. Gatukök och McDonalds erbjuder måltider där man knappast får i sig tillräckligt med fibrer, däremot gott om vitt vetemjöl, frityrolja och E-nummer. Om man jämför detta med en halvdålig middag hemma med falukorv av billigt märke, snabbmakaroner, ketchup och en fjärdedels tomat per person kan nog McDonald’s Happy meal vara snäppet bättre om man väljer morötter och mjölk till måltiden. Om man däremot jämför med hemlagad spaghetti och köttfärssås gjord från scratch blir hemma-alternativet mycket bättre. Du kan då helt komma undan E-nummer genom att välja rätt krossade tomater och tomatpuré. Du får i dig lök och vitlök som stärker immunförsvaret. Du kan välja mager viltfärs om du vill eller nötfärs från gräsbetande kor vilket ger ett omega-3-rikt kött.
Nästa steg är pizzerior. Här är det bara att känna efter. Hur mår du efter en pizza från ett pizzahak? Min mage känns degig och bubblig och sen blir jag supertörstig under kvällen och natten, troligen beroende på den höga salthalten. Osten är antagligen full av E-nummer, vilket även de andra toppingarna också är. Den klassiska pizzasalladen på vitkål är visserligen full av vitaminer, men oftast brukar dressingen innehålla natriumglutamat (E621), en av våra kanske mest tveksamma tillsatser. Pizzaalternativet är lätt att bräcka på hemmaplan.
Restauranger av bistrotyp med menyer i mellanklass har även de problem med för lite grönsaker, för mycket fett och för lite fibrer. Om potatis förekommer är den oftast stekt. Inom den här restaurangkategorin används ofta halvfabrikat. Beställer du en efterrätt, kan den komma från Martin Ohlsson och inte alls vara tillagad i restaurangen. Detta för med sig många E-nummer och artificiella aromer.
De allra finaste restaurangerna erbjuder ofta smakupplevelser utöver det vanliga. Däremot uteblir känslan av att de skulle ha nyttigare mat än andra. Grönsakerna brukar även här vara ganska marginaliserade. Kött och annat sovel får stort utrymme. Små stänk av reducerade smakrika såser är det som finns på tallriken, så kanske får i sig mindre fett än på de vanliga restaurangerna. I brödkorgen ligger det ofta surdegsbörd, vilket slår högre än vanligt vitt bröd.
Med andra ord, det finns bättre och sämre restauranger, men om du vill äta hälsosamt är det betydligt säkrare att laga sin mat själv. Om det blir billigare att äta på restaurang, tror jag att det blir ett slag mot folkhälsan.
Kicki Theander,
Middagsfrid
