Kokböcker sätter inte mat på bordet

Det ges ut så många kokböcker i Sverige, det ryktas om att det kommer ut en ny varje dag. Det rivs ut en massa halvmoderna kök och byggs nya hypermoderna kök med de bästa av vitvaror, induktionshällar och självavfrostande frysar. De flesta svenska familjer har en massa smarta småapparater som gör att matlagningen går lite snabbare, t ex mixerstavar, matberedare, hackare, skalare och till och med mangouppskärare. Den sistnämnda har jag faktiskt själv, men jag har endast använt den ett par gånger.

Det tycks vara så att vi lägger en massa tid för att ”lägga rälsen” och förbereda för all mat vi ska laga någon gång framöver. Våra hyllor och soffbord är fulla av inspirerande kokböcker, men de förblir oftast oanvända. Vi tittar på bilderna och drömmer oss bort. Någon lördagskväll kanske vi testar något recept, men oftast stannar det där. Varför blir det så här?

Jag tror att det handlar om både okunskap, orealistiska förväntningar och för höga ambitioner. Många saknar grunderna i matlagning och känner sig kanske osäkra inför instruktionerna i kokböckerna. Instruktioner som att ”Skålla och skala tomaterna”, ”Börja med att göra en bottenredning på maizena och vatten” eller ”Hacka auberginen” kanske väcker fler frågor än vad det ger svar. Det kan också vara så att man inte hittar ingredienserna i butiken. Man vet kanske inte ens var man ska börja leta. Förvånansvärt många i Sverige känner inte igen en majrova eller en kålrabbi. Nästan varje gång jag handlar lite ovanligare grönsaker i butik, frågar kassörskan vad det är som ligger på bandet.

Mitt tips för att komma igång är att hitta en livs levande person som kan hjälpa dig med grunderna, och som t.ex. visar hur man steker kött, hur man sjuder fisk så att den inte kokar sönder, hur man vet att potatisen är klar och hur varm plattan ska vara när man bryner lök. Sen är det viktigt att lägga sig på en rimlig ambitionsnivå, t.ex. att varje vecka lära sig någonting nytt. Bestäm dig för att lära dig laga en ny grönsak per vecka eller laga något nytt recept per vecka. Våga fråga personalen i din butik om hjälp, dock inte de som sitter i kassan utan de som går omkring på golvet i butiken. De gillar när man frågar. Successivt kommer du att bredda din repertoar och gradvis börja upptäcka ditt fina kök igen. Lycka till!

Kicki Theander,

VD och grundare av Middagsfrid

Eftersom jag är halvamerikanska åker jag till USA med jämna mellanrum för att hälsa på släkten. Jag har turen att ha en mormor kvar i livet och hon är helt fantastisk! Vi är polare. Hon hänger med på vad som händer ute i världen och vill gärna prata politik. Hon har koll på viktiga matpolitiska frågor som t.ex. hållbart fiske och klimathotet.

Hur är medvetenheten om mat bland amerikanarna rent generellt då? Nja, mitt intryck är att det är ungefär som i Sverige. Det är få som undviker odlade jätteräkor och vildfångad utrotningshotad fisk. Man har inte ens tänkt tanken.  Jag har aldrig hört talas om någon här som försöker äta mindre kött av klimatskäl, möjligen i så fall för att doktorn rekommenderat mindre rött kött.

Här i USA är det efter en kort period av proteinfokus och kolhydratundvikande återigen fettskräck som gäller. I Sverige upplever jag att det är mer tvådelat, det är många fler som är inriktade på GI och inte så rädda för fett. Många amerikanska produkter är märkta med etiketter som ”Fat-free” och ”Reduced fat”. Sen struntar folk i att de får extra vatten, socker eller majssirap och modifierad stärkelse i sin yoghurt istället för det där fettet som på ett naturligt sätt ger en gräddig fyllig smak och som också ger oss D-vitamin. Det som gör att amerikanarna får diabetes och övervikt är inte fettet utan snabba kolhydrater och dåligt fett i kombination, de enorma portionerna och det eviga småätandet mellan måltider. Det är inte ovanligt att familjer inte har några bestämda måltider.  Barnens frukost kan t.ex. bestå av Rice Krispies med bara artificiellt tillsatta vitaminer och för mycket salt och lättmjölk eller kanske en fettfri sockrad yoghurt till. Som komplement till den dåliga frukosten får de en Omega-3- kapsel och/eller multivitamintablett som ser ut och smakar som godis och som till stor del består av socker. En timme senare ber barnen sin mamma om frukt och kanske ytterligare en timme senare något sött och klibbigt, kanske en skiva ”banana bread” som egentligen är en söt kaka eller en ”granola bar” som har en del nyttigheter i sig men som också innehåller socker/majssirap och diverse tillsatser. Sen undrar föräldrarna varför barnen inte äter någon ordentlig lunch eller middag. Det är ganska enkelt, de är ju inte hungriga! Dessutom intas söta drycker eller mjölk under dagen närhelst barnen begär det. Jag ser aldrig ett amerikanskt barn som dricker vatten. För mig är det ingen skillnad mellan att småäta och smådricka mellan måltider. Dryckerna mättar och gör att barnen kanske aldrig orkar äta upp grönsakerna till huvudmåltiderna. Här i USA finns folk som är överviktiga och samtidigt undernärda. Det är absurt.

För att sammanfatta, vi i Sverige har sundare matvanor än i USA rent generellt. Vi äter tre mål per dag och något mellanmål. Lite fikabröd unnar vi oss ibland och lite glassar på sommaren. Men vi äter åtminstone inte hela tiden. Det är vi vuxna som bär ansvaret för att våra barn kommer hungriga till middagsbordet. Om de är rejält hungriga kommer de troligen att äta både broccoli, zucchini och brytbönor.

Kicki Theander,

Middagsfrid

Lördagsfestligt! Foto: Dominique Forssman. Middagsfrid.

Citronstekt lamm med myntapesto

samt ugnsstekt potatis och tomatsallad

• 1 kg potatis
• 4 msk + 0,75 dl olivolja
• 250 g röda körsbärstomater
• 250 g gula körsbärstomater
• 2 salladslökar
• 1 rödlök
• 2 tsk balsamvinäger
• 50 g parmesan
• 2 vitlöksklyftor
• 1 kruka mynta
• 75 g pinjenötter
• 1 citron
• 8 lammkotletter
• 2 msk smör
• salt och peppar

1. Sätt ugnen på 225°. Skrubba och skär potatis i klyftor. Lägg potatisen på en djup ugnsplåt och ringla över 2 msk olivolja, 0,5 tsk salt och 2 krm svartpeppar. Stek i ugnen i 30 minuter.
2. Halvera körsbärstomater. Skölj och strimla salladslök. Hacka rödlök. Blanda 2 msk olivolja, balsamvinäger, 2 krm salt och 1 krm svartpeppar i en skål. Tillsätt tomaterna, salladslöken och rödlöken. Blanda runt.
3. Grovriv parmesan och mixa med vitlöksklyftor, mynta, pinjenötter och 2 krm salt i en mixerbunke med en stavmixer. Tillsätt 0,75 dl olivolja och mixa lite till. Lägg upp i en skål.
4. Skölj och riv skalet från citronen. Blanda skalet med 2 krm salt och 1 krm svartpeppar i en liten bunke. Gnugga in kryddblandningen på lammkotletterna.
5. Smält smör i en stekpanna och stek lammkotletterna i omgångar på medelhög värme i 2 minuter/sida.
6. Servera kotletterna med myntapeston, den ugnsstekta potatisen och tomatsalladen.

En skandinavisk variant på amerikansk burgare. Foto: Dominique Forssman, Middagsfrid.

Viltburgare med grillat äpple

och coleslaw

• 2 morötter
• 300 g vitkål
• 1 silverlök
• 1 dl crème fraiche
• 0,5 dl majonnäs
• 1 tsk dijonsenap
• 5 enbär
• 400 g viltfärs
• 2 tsk timjan
• 1 vitlöksklyfta
• 1 ägg
• 4 baconskivor
• 1 äpple (royal gala)
• 1 msk smör
• 4 skivor vällagrad ost
• 4 portionsbröd
• 1 msk grovkornig senap
• 70 g salladsmix
• salt och peppar

1. Skala och grovriv morötter. Finstrimla vitkål och silverlök. Blanda morötterna, kålen och löken med crème fraiche, majonnäs, dijonsenap, 2 krm salt och 1 krm svartpeppar i en skål.
2. Mortla enbär och blanda med viltfärs, timjan, pressad vitlök, ägg, 1 tsk salt och 1 krm svartpeppar i en bunke. Forma färsen till 4 burgare.
3. Stek bacon i 2,5 minuter/sida på medelhög värme i en stekpanna. Låt rinna av på ett hushållspapper. Skär äpple i 4 skivor. Fräs äpplena i pannan i 1 minut/sida.
4. Smält smör i pannan och stek burgarna på medelhög värme i 3 minuter/sida. Lägg en ostskiva på varje burgare när du har vänt den så att osten börjar smälta.
5. Halvera bröden och fördela grovkornig senap på dem. Lägg på sallad, burgare, äpple och bacon. Servera burgarna med coleslawn.

Berätta för gästerna vad som gäller

Tilltugg, plockmat eller middag? Maten är en central punkt i samband med kalas. När du bjuder in, skriv på inbjudan eller berätta för gästerna hur du har tänkt med maten. Det är bäst för alla parter om gästerna vet vad som serveras på festen. Om det bjuds på en drink och lite chips behöver man kanske äta innan? Eller är tanken att det är slut kl. 19 och att man sedan går hem till sitt och äter middag hemma? 

När jag eller barnen blir inbjudna på kalas och andra events, uppskattar jag att få veta vad som är tänkt med maten. Blir det någon mat? I så fall, vilken typ av mat? Ska man ha ätit innan eller ska man komma hungrig? Eller mittemellan, det kanske bjuds på lite småplock? Alltför ofta får jag efter barnkalasen höra att barnen fått mat på kalaset och då har jag stressat helt i onödan för att hinna få i dem lunch innan. Jag blev inbjuden till en 60-årsmottagning där det bara stod ”bubbel & mingel” på inbjudan. Min man och jag åt middag och åkte sedan dit. En full middagsbuffé stod uppdukad, vilket kändes lite snopet! Vår etikettexpert Magdalena Ribbing skriver att ”gästerna måste få veta om de ska ha ätit hemma eller inte”. Och jag håller med! Visst vill man veta om ”Dop kl. 12.00” innebär lunch eller inte? Inför glöggfesterna i december, berätta för dina gäster om det blir lussebullar, pepparkakor och glögg eller om du också bjuder på mer matiga snittar eller paj. Självklart spelar också tidpunkten för kalaset stor roll. Om man bjudit in till glögg mellan kl. 15 och 17 förstår man nog att middagsmat inte ingår. Men hellre för mycket information än för lite! När man är värdinna är det ju mycket roligare med hungriga gäster om man ansträngt sig och förberett en massa god mat. Eller vad säger ni?

Kicki Theander,

VD och grundare av Middagsfrid

En komplett och mycket god festmåltid.  Foto: Therese Rodoni, Middagsfrid.

Jannes krispiga lammracks

med stekt potatis och melonsallad

Börja med salladen. Sedan skalar du och hackar potatisen, panerar lammracksen och medan köttet rinner av råsteker du potatisen.

4 portioner

• 1 rödlök
• 1 röd paprika
• en halv gurka
• en halv galiamelon
• 1 ask körsbärstomater
• 1 msk olivolja
• 1 kg potatis
• 2 ägg
• 1 dl vetemjöl
• 0,5 tsk curry
• 2 krm socker
• 800 g lammracks, skurna i kotletter
• 1,5 dl rapsolja
• salt och peppar

1. Hacka lök. Skär paprika i 2 cm stora tärningar. Skär gurka i 1 cm breda kvartar. Ta bort kärnorna ur melonen, skär bort skalet och skär melonen i grova bitar.  Halvera körsbärstomater. Blanda allt i en salladsskål och ringla över olivolja, 0,5 tsk salt och 2 krm svartpeppar.
2. Skala och skär potatis i små tärningar.
3. Vispa ägg i en djup tallrik. Blanda vetemjöl, curry, socker, 0,5 tsk salt och 1 krm vitpeppar i en annan djup tallrik. Vänd lammracks först i ägget och sedan i mjölblandningen.
4. Hetta upp rapsolja i en stor stekpanna. Stek lammet i omgångar på hög värme i 2 minuter/sida (de ska nästan friteras). Låt racksen rinna av ståendes på högkant i en bunke.
5. Lägg ner potatisen i den varma oljan i stekpannan och stek den på medelhög värme i 15 minuter. Krydda med 0,5 tsk salt och 2 krm svartpeppar. Låt potatisen rinna av på hushållspapper innan servering.
6. Servera de krispiga lammracksen med stekt potatis och melonsallad.

Fisken är full av nyttiga fetter. Foto: Dominique Forssman, Middagsfrid.

Makrill med haricots vertssallad

samt dillkokt potatis och gräddfil

Ägg sägs vara det mesta klimatsmarta proteinet om man ser till kvalitén på proteinet. Ägghalvor är även dekorativa. Använd dem för att smycka din mat och för att ”boosta” vegetariska rätter med proteiner.

4 portioner

• 1 kg potatis
• 1 kruka dill
• 4 ägg
• 500 g haricots verts
• en halv rödlök
• 1 gurka
• 2 msk olivolja
• 1 citron
• 1 dl ströbröd
• 500 g makrillfilé
• 1 msk smör
• 3 dl gräddfil
• salt och peppar

1. Koka potatis med dill.
2. Koka ägg i 8 minuter och skölj dem sedan i kallt vatten. Skala och halvera äggen och krydda med 1 krm salt och 1 krm svartpeppar.
3. Koka haricots verts i 4 minuter och lägg i en mellanstor salladsskål.
4. Skiva rödlök tunt, skär gurka i 1 cm breda kvartar och lägg i skålen tillsammans med haricots verts, olivolja och saften från 1 citron. Blanda och lägg de halverade äggen ovanpå.
5. Blanda ströbröd och 0,75 tsk salt i en djup tallrik. Vänd makrillfilén i blandningen.
6. Smält smör i en stekpanna och stek fisken på medelhög värme i 3 minuter/sida.
7. Servera makrillen med sallad, potatis och gräddfil.

Servera en klassisk bookmaker som en lyxig lunch eller till brunch. Foto: Therese Rodoni, Middagsfrid.

Bookmaker sandwich

med pepparrotsmajonnäs

Köttet kan grillas eller stekas i panna. Köttet ska inte genomstekas, det är godast om det är rosa i mitten. Strö gärna lite extra riven pepparrot över smörgåsen!

4 portioner

• 1 ägg
• 1 tsk dijonsenap
• 1 msk vitvinsvinäger
• 2 dl neutral olja (t.ex. raps- eller solrosolja)
• 2 msk riven pepparrot
• 4 skivor surdegsbröd
• 1 msk olivolja
• 1 msk smör
• 4 skivor entrecote
• 2 avokado
• 1 rödlök
• 2 tomater
• 1 romansallad
• salt och peppar

1. Pepparrotsmajonnäs: Häll i ägg, senap, vinäger, 2 krm salt och 1 krm vitpeppar i ett mixerglas. Mixa med en stavmixer. Tillsätt neutral olja i en jämn stråle medan du mixar tills du får en lagom tjock konsistens. Tillsätt pepparroten.
2. Hetta upp en torr stekpanna och stek brödskivorna på hög värme i 1 minut/sida. Lägg brödskivorna åt sidan.
3. Hetta upp olivolja och smör i stekpannan och stek entrecoteskivorna på hög värme i 2 minuter/sida. Krydda med 0,5 tsk salt och 2 krm svartpeppar. Skiva de stekta entrecoteskivorna tunt.
4. Halvera, kärna ur och skiva avokadorna. Skiva rödlök och tomater tunt. Grovhacka salladen.
5. Lägg en klick pepparrotsmajonnäs på det grillade brödet. Fördela därefter sallad, tomat, avokado, rödlök och köttet på brödet.

En vacker förrätt där rom, rödlök och gräslök ger fin färg. Foto: Dominique Forssman, Middagsfrid.

Klassisk blini med forellrom

samt crème fraiche, rödlök och gräslök

Forellrom hittar du i lösvikt i den manuella fiskdisken i de flesta större matbutikerna. Det är ett billigare alternativ till löjrom.

8 portioner

• 25 g jäst
• 2,5 dl ljummen mjölk
• 1,5 dl bovetemjöl
• 1 dl vetemjöl
• 0,75 dl gräddfil
• 1 ägg
• 2 rödlökar
• 1 kruka gräslök
• ca 4 msk smör
• 120 g forellrom
• 2 dl crème fraiche
• Salt

1. Rör ut jäst i mjölken i en stor bunke. Tillsätt bovetemjöl, vetemjöl, gräddfil, äggulan och 1 krm salt. Vispa smeten slät och låt jäsa i 30 minuter.
2. Finhacka rödlök och gräslök.
3. Vispa äggvitan hårt och blanda ner den försiktigt i smeten.
4. Smält 0,5 msk smör i en stekpanna och häll i 0,5 dl smet. Stek på medelvärme i 1,5 minuter/sida. Stek resten av blinin på samma sätt.
5. Servera blinin med forellrom, crème fraiche, rödlök och gräslök.

Älskade vardag, nu är du äntligen här!

Somliga sörjer kanske att semestern är slut. Inte jag. För mig är det snarare tvärtom. Visst har semestern varit skön, jag har kunnat släppa jobbtankar, koppla av och slippa passa tider och sådant är viktigt! Men samtidigt är det ganska intensivt att umgås med hela familjen, hela dagen, varje dag i en månad.

Det som jag upplever som mest arbetsamt under semestern är konstigt nog dessa eviga måltider som ska stå på bordet. Frukost, lunch, mellis, middag, frukost, lunch, mellis, middag… det tar liksom aldrig slut. Jag som älskar matlagning borde ju tycka att det är kul. Men nej. Det är fantastiskt kul att laga middag när det kommer gäster och man verkligen har tid att ge sig hän. Mina egna barn uppskattar dock inte min mat på samma sätt, de klagar och vill hellre ha köpeköttbullar med ketchup.

Sen ska jag svära i kyrkan, jag blir faktiskt lite uttråkad av semestern. Jag älskar soligt väder, men mot slutet av semestern känner jag mig understimulerad och jag suktar efter förkovran, spännande diskussioner med andra vuxna och åt att skapa och producera.

Under sommaren har jag ändå lagat mycket mat. Jag har fått ny inspiration av nya recept. Jag har lagt in egen sill några gånger, bakat bröd som jag aldrig annars hinner och har experimenterat med nya tillbehör till grillad mat. Jag älskar spännande sallader med t.ex. grön sparris, sockerärtor, rödbetor eller vattenmelon som kombineras med smaker som bryter av. Söta gröna iranska russin och salt sträv fetaost till lättkokt sommarvitkål med mynta är en hit, liksom rödbetor med lönnsirapsdressing, ruccola och solrosfrön.

Nu när vardagen är på intågande blir det allt viktigare att planera sina måltider. Snart snurrar ekorrhjulet snabbt igen och det finns risk för att man hamnar i ”falukorvsträsket”. Ett tips är att på söndag kväll sätta sig ner och fundera igenom den kommande veckan för att slippa springa till affären varje dag i rusningstid. För dig som har svårt för att storhandla, ta dig en titt i kyl, frys och skafferi och gör några små noteringar om vad som behövs för de närmaste dagarna. Även sådana små planeringsinsatser dämpar middagsstressen.

Kicki Theander, Middagsfrid