Gala – på gott och ont
Var på hästgala i fredags. Ärligt, det var kul. Snackade fullblod med Hans Adielsson, drack en pilsner med Christer Fugelsang, grattade Jocke Lövgren till priset för Årets häst och fick höra hur nära det var att Lars I Nilsson tappar Fascination (skulle flyttas till Jocke Lövgren) dagen innan galan. Nu behåller Lars I sin stjärna (allt annat vore bittert) tills vidare.
Sanningen är att denna gala egentligen är en stor firmafest, det går att skapa massor av kontakter och få rader av reportageidéer. Det kommer ett gäng nya grejer i Sydsvenskan under våren.
Själva galan var – sådär.
Första delen, när den bara sändes på nätet, var hastig, pinsam och inte gjord för de aktiva. Den TV–sända delen, med Jim Frick, var känslosam och fin.
Sen vann Johnny Takter titeln ”V75-mästaren”. Marcus Savin hade gjort ett bra tränarjobb, två mycket känsliga kuskhänder gjorde resten. Läckert.
Sen finns det förstås nötter som vill lägga ner hela galan, men de som skriker högst var inte på plats utan satt framför datorn. Nördvarning.
Årets fräckaste:
Flytta fram galan två veckor. Ha festen i Percys arena, V75-mästaren på 1400–metersbanan och slå ihop galan med Jägersros gala eftersom det ändå är Jägersro som dominerar. Både inom trav och galopp.
