Med hjälp av folk som David Crosby, Marianne Faithfull och Jimmy Webb har det alltid lika pigga magasinet Mojo utsett Bob Dylans 20 bästa låtar.

Själv är jag inte lika pigg. Jag känner mig tagen på sängen. Måste hämta en kopp kaffe och fundera ett slag innan jag har min lista färdig.

Ni, då? Seså, skynda på – vi får se vem som kommer först.

Gubben är 67. Sextiosju. Det här är faktiskt helt sanslöst.

Längtar ni också efter att få höra en philicorda – en ”orgel med otroligt fult och kitschigt 60-talsljud” som gör att ”låtarna får nåt snedtänt psykedeliskt över sig” – då ska ni förstås ta er till St Gertrud i Malmö på torsdag kväll.

Mannen bakom beskrivningen, Andi Almqvist, gör då sin första spelning tillsammans med multiinstrumentalisten Bebe Risenfors  – teatermusikern, som på senare år spelat en hel del med Tom Waits (albumen ”Blood Money”, ”Alice” och ”Orphans”). De har repat in femton av Almqvists låtar. Andi spelar elgura, Bebe Risenfors släpar med sig kontrabas, tuba, dragspel, banjo, bastrumma, hi-hat … och philicorda.

Kolla in Bebes myspace, finfina klipp med  Eric Dolphy och Charles Mingus ligger upplagda och väntar på att bli upptäckta.

Stina Sturesson, dramatikern, har gjort en föreställning som heter ”När Sven blev lämnad ensam”. Den sätts upp på Hedmanska gården i Malmö 22 juli. Den är säkert bra.

Men citattecknen här ovan är mina. I Sommarscen Malmös program, liksom här och här och här, står det istället:

NÄR SVEN BLEV LÄMNAD ENSAM MED STINA STURESSON

Och det, det låter riktigt riktigt läskigt.

Dave Carroll är en föga känd countryartist, vars video till låten ”United Breaks Guitars” har skakat flygbolaget United Airlines. Videon har visats tre miljoner gånger på Youtube och uppmärksammats av självaste CNN.

DN berättar storyn idag.

Dave Carroll och hans band bevittnade flygplatspersonalens vårdslösa hantering av bandets incheckade instrument. Carrolls gitarr gick sönder, och han kämpade i månader för att få bolaget att ersätta honom för reparationskostnaderna.

När det inte hjälpte skrev han istället en låt om sin kamp och lade ut den på youtube. Det gjorde jobbet.

The Strokes har inte gett ut ett album på tre år, och de olika medlemmarna verkar mest upptagna med andra saker. Nu har även ledaren Julian Casablancas ett eget album på gång.

Läsekretsen sms:ar, och han frågar om Little Feat – som han inte vet något om – är värda biljettpriset på Mölleplatsen ikväll. (Ja, det är fri entré. Läsekretsen är en rolig krets).

Det är klart att man ska kolla Little Feat. Dagsformen är kanske inte den bästa – hey, ledaren dog för 30 år sedan – men även utan Lowell George har bandet gjort bra inspelningar och bra gig. Med den här rytmsektionen kan det aldrig bli helt fel.

Little Feat som bäst låter som en kombination av The Meters, Allman Brothers och Ry Cooder. New Orleansfunk, rock, västkustcountry.

Jag kollar på Spotify, och upptäcker att bandets bägge bästa album – ”Sailin’ Shoes” och ”Dixie Chicken” – saknas. Men där finns en hel drös annat, och ”Dixie Chicken ligger förstås på samlingsplattan från 2006 som toppar listan. 

Två 1970-talsversioner av ”Dixie Chicken” här: först en jazzig maratonlöpning, sedan en kortare version med körstöd från Bonnie Raitt, Emmylou Harris och Jesse Winchester.

Ulf Lundell gjorde 1984 en platta han kallade ”12 sånger”. Tolv var nog en för mycket (”Innan dom stänger”), men detta ofta förbisedda album hör till Lundells bästa.

Det har redan sagts och skrivits för mycket om hur Lars Winnerbäck tycks kliva Lundell i spåren, jag vill inte bidra ytterligare till den där luntan. Jag bara konstaterar att Lars Winnerbäck i september ger ut sångboken ”112 sånger”.

Och tänker att 112 inte är så farligt många, trots allt – även om de säkert är några för mycket. De hade kunnat vara 90 000.

”Environmentalists claim the Irish stadium rockers’ tour will create enough carbon to send Bono and the boys to Mars. Why not just send them to Mars?”.

Citatet kommer från The Guardian och en briljant text av Sean Michaels.

”When Michael Jackson dies, we’re covering ‘Blackbird’”, sjöng Dandy Warhols på titelspåret till ”Welcome to the Monkey House” från 2003. Texten här.

Bandet håller vad man lovat/hotat; så snart medlemmarna åter samlas efter sommarens semestrar tänker de spela in låten, berättar gitarristen Peter Holmström i NME.