Namnet är lite för bra för att vara äkta. Och när något inom countryn är för ”bra” eller för mycket för att vara äkta, då tenderar det att bli outhärdligt. 

Men inte Eilen Jewell, (myspace här) som på onsdag spelar med sitt band på Babel i Malmö. Hon är en 30-årig sångerska, baserad i Massachusetts, som gett ut tre sinsemellan rätt olika men genomgående mycket övertygande album med början 2005. De båda senaste finns på Spotify.

På vårens ”Sea of Tears” överraskar hon med sin tagning av 60-talets british invasion-pop – främst titelspåret och i ”Rain Roll In”; tänk er en modern Jackie DeShannon – men mer typiska för henne är hennes ganska kärva folk/countryballader (kolla främst ”Thanks a Lot” och ”Where They Never Say Your Name”) eller låtarna som hör hemma inom western swing (”Heartache Boulevard”), honky tonk (”Blue Highway”) och ett slags Billieholidaysk bluesjazz (”High Shelf Booze”). Missa inte heller hennes version av Dylans ganska obskyra ”Walkin’ Down the Line”.

Bandet är bra, också – vilket väl framgår av dessa båda liveklipp. Först Sea of Tears, och så Back to Dallas.

————-

En kompis som har bättre hand med tekniken än jag  – alla mina kompisar har bättre hand med tekniken än jag, det är det som gör dem till mina kompisar – har just lärt mig hur man länkar till Spotify. Här är således, till slut, min spellista med tio bra Eilen Jewellåtar:

Eilen Jewell

Följ gärna kommentarer via RSS 2.0
Skriv en kommentar, eller använd trackback från din egen blogg