Inte mycket till fakir

Publicerad den 4 februari 2010 klockan 18:54 av Håkan Engström

Salem al Fakir är sist ut. En riktig showstopper är det inte, killen är lite väl tillbakadragen för att göra det jobbet. Men det är en rätt grann låt, en harmoniskt oförlöst poplåt med 80-talsvibbar som han framför vid flygeln. Lite grann som Tears For Fears (Fibes oh Fibes, kanske?), eller en andra andningens Gilbert O’Sullivan. Mainstream på ett vis som mainstream inte låtit på rätt länge.

Trivsamt för alla inblandade, kan man väl sammanfatta. Hoppas ni trivs med sådant.

  • Mats

    Så du hittade till slut något som var en ”rätt grann låt”. Det var ju roligt att något passade lite i smak trots mainstremstämpel. När jag läst din lista över 00-talets 50 bästa album så förstår jag inte varför du skriver om Melodifestivalen överhuvudtaget. Den listan och melodifestivalmusik är som natt och dag. Synd att inte tidningen Arbetet finns längre de hade Tony Kaplan som åtminstone själv gillade denna typ av musik och då har den ändå breddats i omfång sedan han bedömde den på 80-90-talet.
    För att sammanfatta det hela; rätt man men på fel plats.

  • Håkan Engström

    Hej
    Vänta bara I: I morgondagens tidning har jag skrivit positivt om låtarna. Två av dem får näst högsta betyg.

    Vänta bara II: Redan nästa vecka, nej redan vid sändningen i morgon, ersätts jag av Andreas Ekström. Han är precis som Tony Kaplan en glad och positiv göteborgare som gillar när det är fart och fläkt.

  • Axel

    Är ju det som just gör sydsvenskans bevakning så mycket bättre och roligare än nån annan av mainstream-tidningarna.

    3 miljoner kollar melodifestivalen, det gör inte alla för att de gillar musiken, utan för att det blivit ett fenomen. Många av dom ser på musiken på samma sätt som Håkan Engström gör så känns helt rätt att Håkan kör sin grej.

  • Andreas Ekström

    Vilket karaktärsmord.

blog comments powered by Disqus

Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu