Ger The Killers arenorna nytt liv?
Vilka är de nya arenaartisterna? Hur är det med återväxten? Är Killers framtiden?
Det är dagen efter att Lionel Richie gett en arenakonsert i Malmö – inte ett par decennier, vilket hade varit mindre bisarrt — som nyheten släpps om att The Killers kommer till Arenan. Den 28 februari är det dags. Det skvallrar om ett generationsskifte.
Av flera skäl domineras arena- och stadionshowerna av artister som har sin verkliga storhetstid långt bakom sig. Lionel Richie är på så vis inte ensam eller ens udda, han stämplar in på samma arbetsplatser där folk som Elton John, Rolling Stones, Madonna, Paul McCartney, U2, Ozzy, Bruce Springsteen, Bon Jovi, Mark Knopfler och Metallica också brukar ha backstagepass. Detta är artister som haft många år på sig att skaffa sig en publik som får minnen som förknippas med just dem.
Nog så viktigt är att de skaffat sig den här generationsförenande publiken under år då utbudet var lite mindre. Då internet bara vara en glimt i ögonvrån på några nördar i Silicon Valley. Då det fanns en gemensam plats som bara eremiter kunde undvika att åtminstone korsa.
Framgångsrika artister som kom senare, låt säga generationen efter U2, har slagit igenom på en nischad marknad. Den är världsvid, men den är ändå nischad. Man kan vara störst i världen inom sin genre och ha en miljon följare på twitter men ändå betraktas som obskyr i andras sammanhang.
Men en arena- eller stadionkonsert med en kultpublik är rätt svår att tänka sig; massfenomenet är en del av både tjusningen och ursäkten. Därför är det lättare att enas kring Lionel Richie än, låt säga, Antony & The Johnsons eller ens ett band som My Chemical Romance (som hade sin stund i arenastrålkastarna just när kulten ifråga, emo, höll på att växa sig så stor att den upphörde att vara kult och därför tappade sin attraktion).
Lionel Richie är som Elton och Stones och de andra: man kan alltid återvända till dem. Det gör inget att deras största hits gjordes förr (men det är bra om de spelar några nya låtar också, för då får publiken ett tillfälle att ta kissepaus).
The Killers, då? Det vore ju förfärligt om det vore med dem som med Lionel Richie: att deras bästa låtar redan är gjorda. Med dem kan man hoppas att det bästa ännu inte är gjort.
Det gör dem i så fall till en annan typ av arenaband. Det gör dem möjligen till bundsförvanter med Coldplay, Muse och Lady Gaga – andra artister som på senare år lyckats bredda sin attraktionskraft tillräckligt för att locka den mest skilda publik till sina konserter.
Och det gör dem möjligen också till ett fullgott alternativ till Avicii, Swedish House Mafia och David Guetta som — till rockpublikens vidögda förvåning och förskräckelse — förvandlat arenashowerna till något som har väldigt lite med en traditionell konsert att göra.
