Engström 2 februari 2017

Nah, det här håller inte

Dinah Nah hade helt rätt för sig, när hon för två år sedan tävlade i Melodifestivalen. Titeln sade allt: ”Make me (la la la)”.

Fem stavelser, som sammanfattade allt.

En haiku har sjutton.

Jag tror inte jag behöver säga mer än så.

I år har hon nästan lika många låtskrivare i ryggen som hon hade stavelser i den där kärnfulla titeln. De heter Jimmy Jansson, Thomas G:son och Dr Alban. Vad säger ni, blir det bara tre? Märkligt. De känns som så många fler. Och låten känns som precis den där typen av konstruktion som faller ut när jobbet fallit mellan stolarna.

Jag kommer att tänka på Elvis, och en kommentar han yttrade ögonblicket innan han klev upp på scenen för sin första show i Las Vegas 1969: If the songs don’t go over, we can do a medley of the costumes.

Det går att överföra på den här hurtiga låten som inte har så mycket att greppa i: Ifall låten inte håller måttet kan vi alltid grå ett skojigt peruknummer.

Dinah Nah framför den här skvalpande upptempolåten tillsammans med sex dansare i paljettförsedda kortklänningar som ser ut som något som blev över från Disney Channel On Ice. Och allihop har hårsvall som ser ut som något de hastigt ryckt från en perukstock i logen.

Det är fart & fläkt, och det är fullständigt meningslöst alltsammans.