Försvunna Malmö 28 mars 2015 • Uppdaterad 22 juni 2015

Kockums kära karusell

Kockumska karusellen i Holmens park. Litografi av C C Dahlberg.

Malmö var en nöjesmetropol redan på 1840-talet.

Industrimannen Frans Henrik Kockum, samme man som gav Malmö stämpeln varvs- och industristad, hade även en mer lättsam sida. Han var nöjesprofil. Dels ägde han värdshuset Stadt Hamburg fram till 1850. Dels försåg han staden med ett ”tivoli”, det vill säga en karusell. Mer än så krävdes inte av en förlustelse på denna tid, för att Malmöborna skulle vallfärda uppför Kärleksgränd  i den södra förstaden.

Karusellen som tillverkats på Kockums mekaniska verkstad – där Davidshallstorg ligger idag – placerades i parken vid Kockums sommarvilla Holmen, det vill säga någonstans mittemot Magistratsparken.

I Malmö Tidning den 26 april 1845 stod att läsa: I den undersköna trädgården låg, ”i närheten af ett feernas lusthus, en den elegantaste karusellbyggnad, prydd med dekorationer i bländande färgskiftingar. Kupolens emalj, draperingarne under taklisten, pelarens koncisa former och distanser, fotens och trappornes och det helas och hwarje särskild dels regelbundna prakt göra den till ett lysande mästerstycke, som, för att rätt beskrifwas, fordrar en lång skickligare penna än wår. En karusell med den vackraste ångwagnsträng bebor denna sköna paviljong, som redan i morgon öppnas för allmänheten. […]

Till sommaren skall det, till hwilket troligen ingen svensk stad ännu äger något motstycke i samma slag, afgå till hufwudstaden, der det blir en utsökt prydnad för sin tid”. 

Om man får tro Folke Nosslin, författare till minnesboken ”Kockums mekaniska verkstads AB. Malmö 1840-1940”, var denna karusellversion inte ångdriven – vilket man kunde förledas att tro, på grund av ett litet låtsaslokomotiv med vagnar på spår. Karusellen drevs troligen av ett par hästar under golvet, innan de senare blev utbytta mot ångkraft.

Nöjesetablissemanget som växte blev under några somrar på 1840-talet ett återkommande och livligt populärt nöje för Malmöborna. Och inte minst bra reklam för tillverkaren. Sommaren 1847 besöktes nöjesparken av skalden och journalisten Oskar Patrik Sturtzenbecker som i ”Nya kinesiska bref” i Aftonbladet skrev om tivolit: ”En anläggning, för hwilken Malmö egentligen har att tacka den i så många industriella riktningar verksamma och med rätta allmänt aktade medborgaren F Kockum. Den kan visserligen icke mäta sig med Köpenhamns widtberömda tivoli, men utmärker sig genom smak och fyndig behandling af ett knappt utrymme”.

De Kockumtillverkade karusellerna uppges snurra även i flera ej namngivna skånska städer, samt i Stockholm, Kristiania (Oslo) och Helsingfors.

Under senare år av 1840-talet gjorde traktören Jöns Magnus Fick utvärdshuset Mon-Bijou (idag skola) till stadens stora nöjescentrum. Därmed svalnade intresset för det lilla tivolit i Holmens parkanläggning, som därmed upphörde i samma veva.

Holmen med villa och park försvann 1902. På tomten byggdes flera bostadshus. På gården till Östra Rönneholmsvägen 7 – vid den så kallade Kockumsgången – finns sedan 1986 ett mindre lusthus, till minne utformad som en karusell.

Vid vattenkonsten i passagen mellan Östra Rönneholmsvägen 9 och 11 stod en byst av F H Kockum. Den stals men har ersatts av en ny som kan skådas i foajén till nummer 7. Sist men inte minst kan det tilläggas att de tre pollare som står framför passagen för bara några tiotal år sedan användes för att förtöja fartyg på varvet.

Läs också om Kockumska kanalen samt Kockum och kärleken.