Försvunna Malmö 22 augusti 2015 • Uppdaterad 21 augusti 2015

Att sitta ute var inne redan förr

Uteservering på Concordiaträdgården.

Stan är full med uteserveringar. Det var Malmö redan för 100 år sedan.

Idag är det svårt att föreställa sig ett Malmö utan bord, stolar och parasoll på torg och trottoarer. Det har utfärdats drygt fyrahundra tillstånd för uteserveringar. Antalet har ökat drastiskt de senaste 30 åren. På 1980-talet fanns det nästan inga uteserveringar med alkoholtillstånd förutom klassiska Ratten på Sjöfartshotellet, S:t Jörgen på Södergatan och några andra bortglömda ställen. Kaffe kunde man dricka på Kallbadhuset, i bruna plastkoppar.

Annat var det i mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Då sökte sig Malmöborna till stadens trädgårdar för underhållning, kaffe, vin, öl och andra maltdrycker. Några terrasser fanns också.

Innerstaden var på den tiden trång, mörk och stinkande. Herrskapet sökte sig inomhus till stadens salonger och på sommaren flyttade de ut på landet. Gick de välbärgade på sommarrestaurang var det Kungsparken eller Strandpaviljongen vid Öresund som gällde.

De mindre bemedlande fick hålla sig till sin lott, det vill säga trädgårdar, utvärdshus och nöjesetablissemang. Många är bortglömda, såsom Bryggeriträdgården på Väster, Concordia på Öster, Tusculanum på Sallerupsvägen och Henriettero i Södra Förstaden.

En del andra är ihågkomna genom de namn de efterlämnat på områden, kvarter och gator. Till de exemplen kan nämnas Almbacken, där Stadhuset ligger idag, Casinoträdgården på Södra Förstadsgatan, Davidshall vid kanalen, Mon Bijou på Möllevången och Johanneslust utåt Bulltoftas ägor.

Några av serveringarna var alkoholfria, andra påminde inte så lite om tyska ”biergarten”, ölträdgårdar där man (ja, många gånger män) kunde få sig ett glas, och bli underhållen. Gratis musik var vanligt förekommande och ibland gästade någon varieté (före varitéförbudet 1896).

Därmed lades alltså grunden till ”parkernas stad”. Och nöjet att avnjuta ett glas, en kopp eller en bit mat utomhus. Med bättre tider fick trädgårdarna ge plats åt bostäder och folket gjorde som borgerskapet, sökte sig till värmen inomhus.

Här en lista över några av de utvärdshus och trädgårdar som en gång fanns i Malmö. Några av dem har uppmärksammats i andra texter. Klicka på blåmarkerade ord och följ länkarna. Andra nöjesetablissemang hoppas jag kunna återkomma till längre fram.

Kungsparkens restaurang på 1880-talet.

Kungsparkens restaurang. Ursprungligen en sommarpaviljong i två våningar, uppförd till Industri- och lantbruksutställningen 1881. Några år senare tillkommer veranda och under Baltiska utställningen gjordes omfattande ombyggnader och har sedan genomgått många förändringar. Parkens historia kan man ta del av här.

Stadt Hamburgs trädgård vid Gustav Adolfs torg.

Stadt Hamburgs trädgård. Invid Malmö Teater och hotellet/värdshuset Stadt Hamburg på Gustav Adolfs torg låg ett stort och nöjesetablissemang i en lummig trädgård som under 1800-talets glansdagar sträckte sig längs nuvarande Stadt Hamburgsgatan och ända ner till Studentgatan. Läs med om Stadt Hamburg här.

Concordias trädgård men ingång till höger från Djäknegatan, i kvarteret mellan Baltzarsgatan och Snapperupsgatan.

Concordia-Trädgården. I hörnet av nuvarande Djäknegatan och Baltzarsgatan öppnade en bierträdgård 1889 för att några år senare ha fullständiga rättigheter med kägelbanor och musikpaviljong. När godtemplarrörelsen tog över 1904 blev det en så kallad nykterhetsrestaurang. Här finns mer att läsa om kvarteret.

Almbacken, där Stadshuset ligger idag.

Almbacken. Det var här August Palm agiterade från ett päronträd 1882. Utvärdshuset med angränsande bryggeri, dansbana, kägelbana, ”paviljonger, löfsalar och altan” öppnade 1870. Idag ligger Stadshuset i kvarteret.

En rest av Casinoträdgården syns i nederkant av denna teckning från 1920-talet över Fougstedts pälsvarufabrik vars innergård numera utgör delar av Holmgången mellan Södra Förstadsgatan (till höger) och Davidshallsgatan.

Casino-trädgården. I en trädgård som stäckte sig från Södra Förstadsgatan och mot nuvarande Jörgen Ankersgatan (sedermera kluven av Davidshallsgatan, och tangerad av Holmgången) inrättades 1856 ett folkligt utvärdshus. Här hyrde också Frälsningsarmén in sig. 1910-1912 användes tomten som filmateljé.

Far i hatten i Folkets park.

Parkrestaurangen/Far i hatten. Innan Folkets park tillkom kunde man dricka brunn i den populära parken. Vid 1900-talets början var ”sillasexor” med sill, potatis och öl var ett folkligt inslag i bersåerna runt Parkrestaurangen (som bytte namn till Far i hatten på 20-talet).

Henriettero.

Henriettero. Omsjungen i visan ”Malmö-Pas-de-quatre n:o 1” låg kaféträdgården 1908 vid ”Zadigs hörna” (Rönneholmsvägen/Rådmansgatan). Från en mindre paviljong uppträdde dalmasen Ragnar Johansson första gången under artistnamnet Ernst Rolf.

Bryggeriträdgårdens konsertsal. Foto: C V Roikjer.

Bryggeriträdgården. 1884 öppnade en servering i bryggaren H W Lindeströms trädgård i hörnet av Hyregatan och Gråbrödersgatan, med tillhörande bryggeri. Redan året efter upprättades en konsertsalong. Den 9 mars 1888 gästade de ”intelligenta och vackra” Harveys Medgetts ”Bryggis”: ”Verldens minsta menniskor sjunga solo, duetter, qvartetter och kör på svenska, tyska, franska och ungerska språket” och ”de medföra sjelf miniatur-ekipage och hästar samt möblement af storlek som vanliga barns leksaker”. När det upphörde 1892 flyttade Frälsningsarmén in.

Fredriksberg. I samma kvarter som nuvarande Big Bowl på Östra Förstadsgatan öppnade redan 1869 ett förstklassigt etablissemang med kägelbanor, utskänkning och dansbana. Hit gick det regelbundet hästskjuts à åtta öre från Rörsjöbron.

Davidshall. I den Eneströmska trädgården mellan Södra Förstadsgatan, Regementsgatan och nuvarande Davidshallsgatan öppnade 1862 nöjesprofilen David Lenander sitt nya utvärdshus med dans- och konsertpaviljonger, schweizeri och restauration. Mer om denne David Lenanders Davidshall kan man läsa om här. och lite här.

Lantegendomen Pilstorp, tecknad av CC Dahlberg 1843.

Pilstorp. Till den stora Industri- och Slöjdutställningen 1896 ställde man i ordning ett nytt kafé med rättigheter vid lantegendomen Pilstorp (vid hörnet av Villagatan/Fersens väg och Rönneholmsvägen).

Altona. I en trädgård som sträckte sig från Studentgatan och utmed Stora Nygatan uppfördes utvärdshuset Altona runt 1848. Här serverades ”bier samt andra maltdrycker jem-te mat”. Altonagatan fick sitt namn 1864 och något år senare stängde stället.

L B-torp/Familjeparken Majblomman. Nära Almbacken, i parken kring ett sommarhus, inrättades 1886 en lustpark med servering och underhållning, öppen för allmänheten om söndagar. Förestods av ledaren för godtemplarordens barntempel Majblomman. Stängde 1893.

Linelund. En till en början tämligen torrlagd dansträdgård på Disponentgatan vid Jacob Möllersgatan som från slutet av 1880-talet var godtemplarkontrollerad. Mer livat blev det sedan i ny regi fram till 1913 då stället ansågs vara en olämplig granne till kyrkogården.

Konditoriträdgården.

Konditoriträdgården. I Pilstorps skogspark vid Rönneholmvägen öppnade 1889 sommarrestaurationen Browns Conditori-Trädgård. ”Konditan” med sina bersåer kom att ligga granne med Malmö IP fram till byggandet av Stadsteatern. Mer att läsa här och här.

Hyddan, egendomen som blev ett värdshus.

Hyddan. I en Magistratsvilla på Rönneholmsvägen drevs ett populärt utvärdshus med dans och musikunderhållning från 1886 och fram 1903 då man uppförde Tekla Åbergs högre läroverk för flickor (idag Operans repetitionslokal, kallad ”gulan”.

Nöjesliv på Mon Bijou, litografi av Fritz von Dardel. (Bild ut ”Minnen från Malmö Ludvig B Falkman).

Mon Bijou. Redan på 1810-talet inrättandes ett sommarförlustelseställe – där skolan idag ligger i hörnet av Norra Skolgatan och Monbijougatan – som omgiven av tät grönska kom att bli stadens nöjescentrum under 1840- och 1850-talen, innan det blev kolerasjukhus och senare Folkskola.

Margaretapaviljongen på 1920-talet.

Margaretapaviljongen. Den kungliga jaktpaviljongen från Baltiska utställningen blev servering 1922, till en början utomhus. Här drack man kaffe och läsk, men kunde efter 1935 också få frukost, lunch, middag och supé.

Teaterkaféet, eller Olgas kafé som det kallades.

Teaterkaféet. Intill vattentornet och dåvarande friluftsteatern i Pildammsparken uppfördes 1920 ett kafé som från 1930 drevs av komediennen Olga Hellqvist, alltså Olgas kafé i folkmun och sedermera Chez Olga och Olgas restaurang, innan det blev Bloom in the Park.

Strandpaviljongen.

Strandpaviljongen. Ståtlig byggnad i havsbandet för bättre bemedlade medborgare, invigd 1896. Här avnjöt man en kopp kaffe till vacker utsikt och skön musik av italienska solister. Blev militär förläggning 1939 och revs 1950. En stor artikel om Strandpaviljongen finns här. Missa inte uppföljningen.

Villa Tusculanum 1937.

Tusculanum. En kaféträdgård i parken runt Villa Tusculanum på Sallerupsvägen, som under 20- och 30-talen var ett poppis utflyktsmål för Malmöbor på söndagspromenad. Villan var uppförd 1870 och revs 1977. Idag kan man tanka bensin på tomten.

Annons för utvärdshuset Johanneslust vid Sallerupsvägen i Malmö, i Snäll-Posten 1869.

Johanneslust. Klassikt sommarnöje på Sallerupsvägen från 1869, även det omsjunget. Hit kunde man också ta sig med charabanger från Rörsjöbron. Den gamla värdshusbyggnaden i hörnet av Håkanstorpsvägen revs så sent som 1989. Läs om mer om Johanneslust här och här.

Läs mer: ”Här har man roat sig” av Bengt Liljenberg.