Försvunna Malmö 8 mars 2017

Åtta Malmökvinnor som gjort historiska avtryck

Anna T Nilsson.

Den kvinna i Malmö som kanske mer än någon annan har präglat den borgerliga kvinnorörelsen, med sin tongivande röst för kvinnlig rösträtt och fredsfrågor, hette Anna Alida Theresia Nilsson. Hon kom till Malmö 1892 för att tjänstgöra som teckningslärare vid Tekniska afton- och söndagsskolan på Repslagaregatan, där hon kom att stanna i åtta år.

Anna T Nilsson i en matrikel för lärare.

Från 1902 blev hon verksam som ordinarie teckningslärare på Malmö realskola (S:t Petri läroverk) där hon även under 1920-talet hade sin tjänstebostad, högt upp under takåsen.

Hon var initiativtagare till och styrelseledamot i bland annat Malmö Damsällskap, Malmö kvinnliga övningsklubb, Malmö kvinnliga klubb och lässällskap, Skåneförbundet för kvinnans politiska rösträtt och Fredrika Bremer-förbundets Malmökrets. Därtill sekreterare i Malmö Frisinnade valmansförening och drivande inom den kvinnliga fredsrörelsen.

Anna T Nilsson var också de som såg till att Baltiska utställningen 1914 inte enbart blev en manlig manifestation. Med henne i spetsen för ett upprop uppmanades Sveriges kvinnor att delta i projektet att uppföra ett kvinnornas hus där man på ett pedagogiskt sett skulle åskådliggöra skillnaden mellan förr och nu vad det gällde arvsrätt, myndighet, utbildning och försörjningsmöjligheter.

Projektet finansierades bland annat genom en allmän offerdag med mottot ”En kvinna en krona”.

Läs mer: Baltiska utställningen och kvinnorna.

Efter första världskriget var Anna T Nilsson djupt engagera i fredsfrågor, men tvangs beskåda även det andra världskriget. Hon avled i Malmö 1947.

Anne Pedersdatter Lilliefelt.

Rosenvingehuset på Västergatan 5 borde egentlige kallas Lilliefeltska huset. Byggherren hette nämligen inte Rosenvinge när hon 1534 flyttade in i det nybyggda huset. Anne Pedersdatter var förvisso änka efter Mogens Jensen Rosenvinge, kung Kristian II:s skrivare och borgmästare i Helsingör, men på 1530-taet var det inte brukligt att använda makens efternamn. Förklaringen ligger i att huset pryddes med Rosenvinges vapensköld som än i dag återfinns på den inskriptionstavla som murades in ovanför entrén.

Rosenvingska huset på Västergatan i MalmöDen driftiga affärskvinnan Anna Pedersdatter Lilliefelt lät – enligt skylten ovanför dörren –byggbygga huset.

Änkan Anne Pedersdatter Lilliefelt var inte vem som helst. Hon var dotter till Peder Hansen Lilliefelt, borgmästare i Helsingör, och släkt med Citze Kortzdatter, hustru till Malmöborgmästaren Jörgen Kock som huserade strax intill, i Kockska huset vid Stortorget. Även hennes son Henrik ska ha bott i Malmö. Det kan förklara varför hon byggde ett hus just i Malmö.

Yrkes- och affärsverksamma kvinnor var inget ovanligt på 1500-talet. Det finns uppgifter på att var tionde skattebetalare i Malmö vid denna tid var en kvinna. För änkor fanns det nämligen utrymme att sköta sig själv, rätten att själv förvalta pengar och egendom. Det var ingen självklarhet på exempelvis 1800-talet. Gifte änkan om sig var det inte sällan med en yngre man av lägre börd, för att på så sätt behålla makten.

Ett annat samtida exempel är klädeshandlerskan Katrine Hattemager, som uppförde Hattemagers hus ett stenkast längre bort, på Adelgatan snett mittemot Kockska huset.

Rosenvingehuset uppfördes som ett parhus med två spegelvända lägenheter i vardera två plan. Anne Pedersdatter bodde sannolikt själv i den västra delen som är den mest påkostade, medan hennes dotter, som troligen ruinerats efter sin mans död och tvingades leva på ”undantag” hos sin mor, i den östra.

Strax efter 1561 gjorde en större tillbyggnad av fastigheten. Den papperstapet som upptäcktes på en vägg på 1940-talet har daterats till 1564 och är därmed den äldst bevarade i Norden.

Anna Christina Cronquist.

År 1830 gifte sig Anna Christina Lundgren med Johan Cronquist, boktryckare och sedermera redaktör för tidningen Malmös Nya Allehanda (1832-1851). Anna Christina var en skicklig väverska och öppnade en vävskola. År 1846 startade hon en liten verksamhet i hörnet av Djäknegatan och Rundelsgatan. När familjen 1849 flyttade till Södergatan vid Stortorget öppnade han en mindre sybehörsaffär. Affären blev en födokrok för henne och de åtta barnen (bara tre nådde vuxen ålder) när Johan Cronquist avled något år senare i en ”dödsbärande sjukdom”.

Anna Christina Cronquist. Xylografi i Idun 1893, nr 12.

De första åren var Anna Christina Cronquist nödsakad att använda en bulvan. Det var först med 1864 års näringinsförordning som kvinnor fick rätt att etablera sig som företagare. Han ska haft problem med detta ombud och det blev en lättnad för henne när sonen Georg, som bedrivit utlandsstudier inom manufakturbranschen, blev gammal nog att bli kompanjon i företaget 1862. Tre år senare stod han som ensam ägare. Anna Christina Cronquist avled i februari 1893, 85 år gammal.

Företagen som med tiden hade utvecklats till en manufaktur- och vitvaruaffär låg i det så kallade Fougstedtska huset där också familjen Cronquist huserade. I affären arbetade fyra till fem expediter, som också bodde i samma hus. En av dem var Sara Maria Aqvilina Norlander.

Annons från 1865.

Aqvilina Cronquist.

Hon växte upp under knapra förhållanden i Kronoborgs län. Hennes pappa var en före detta bruksägare som tvingas sälja sitt pappersbruk, och hennes mamma var en så kallad klok gumma. Familjen hamnade i Åhus 1846 och Sara Maria Aqvilina Norlander (född 1839, död 1912) flyttade 1857 till Malmö för en plats hos A C Cronquist manufakturaffär.

Makarna Georg och Aqvelina Cronquist i ett tidigt färgfotografi taget någon gång mellan 1908 och 1912. Fotografiet är taget av släktingen Gustav W-son Cronquist. Bild ur Malmö stads historia, volym 5.

Efter en del turer och kärlekstrassel förlovade hon sig med Georg Cronquist 1864. Året efter gifte sig paret, tog över verksamheten och bosatte sig i samma hus som manufakturaffär, på Stortorget i Fougstedtska fastighet (som den senare kom att kallas, där nattklubben Étage ligger idag). Företaget växte och fem år senare flyttade man boendet och företagets med butik till grannhuset. Där kom Cronquists att stanna i 24 år innan man år 1894 sålde till apotekare John Tesch – som rev och uppförde ett palats med apoteket Lejonet i bottenplanet. Verksamheten flyttades istället till dåvarande Södergatan 20 (idag 14, där restaurang Harrys huserat i många år).

Georg Cronquist hade också en rad del styrelseuppdrag – bland sannat för tekniska skolorna och Malmö museum – och var ledamot av Malmö stadsfullmäktige 1872–95. Tillsammans med Aqvilina bildade de Föreningen för barnavård i Malmö som kom att driva Malmö barnsjukhus. Hon arbetare i styrelsen för ”Hemmet för ålderstigna tjänarinnor” (i hörnet av Kapellgatan och Möllevångsgatan).

Här längs Södergatan låg A C Cronquist & Son. Först i andra huset från vänster, i det som ska komma att kallas Fougstedtska huset (idag Étage). Därefter flyttade butiken till grannhuset åt höger, där apoteket Lejonet senare kom att ligga. Tredje adressen för affären blev ett par snäpp ner för gatan, i det mindre huset vid de ritade krysset (där Harrys pub och restaurang långt låg).

Paret fick nio barn, varav sju nådde vuxen ålder. Dotter Maria öppnade en fotoaffär i hörnet av Gustav Adolfs torg och Lilla Nygatan, som hon senare sålde till Hasselblads. Sonen Axel utbildade sig till ingenjör, var Malmöhistoriker och initiativtagare till Vagnsmuseet. Sonen Georg öppnade en bokhandel på Söder Tullgatan. Sönerna Carl och Johan blev båda att studera medicin. Johan blev regementsläkare och Malmös första specialist i barnsjukdomar och från 1907 till sin död Malmö barnsjukhus läkare.

Sonen Albert tog över företaget några år in på 1900-talet och drev det vidare. Och hans änka Martha i sin tur. I adresskalendern för 1922-23 står butiken listad på Södergatan 22, det vill säga i Butterickshuset.

Cronquists konditori på Stora Nygatan i Malmö år 1988.

Året efter öppnade en fru Martha Cronquist ett konditori, Cronquists wienerkonditori på Stora Nygatan 35, som ganska snart flyttar till nummer 33. Martha delade bostad med bokhandlaren Georg Cronquist på Kalendegatan 29. Cronquists konditori var ett populärt kafé ända in i våra dagar, då det stängde 1996.

Läs mer: Kvinnorna från förr påverkar jämställdheten i dag

Alice Lyttkens.

Johan Cronquist blev regementsläkare och Malmös första specialist i barnsjukdomar. Han gifte sig med danska Antoine Lanng. Paret fick två barn, en son och en dotter. Anna Alice Maria Cronquist föddes 1887, på samma gata som hennes farfars mor Anna Christina Cronquist hade öppnat sin sytillbehörsaffär och där hennes farmor Aqvilina Cronquist alltjämt drev företaget vidare.

Alice Lyttkens i februari 1986. Foto: Kent Hult/Sydsvenskan.

År 1898 flyttade makarna Johan och Antoine Cronquist till en stor våning med adressen Södra Förstadsgatan 1 A, i en hörnlägenhet en trappa upp (det vill säga ovanför den lokal som en gång var Firma Gust. Wolke sålde sprit och vin i parti och minut, där det numera ligger ett danskt bøfhus). I våningen fanns både vattenklosett och badrum. Johan Cronquist hade även sin praktik där.

Alice, kallad Lisa, fick en gediget borglig uppväxt och en påkostad utbildning hos Maria Stenkulas ”Malmö högre läroverk för flickor”. Hon var flitig i skolan och ägnade sig åt både simning och ridning på fritiden. Hon tog simmagistern på Malmö saltsjöbad, det vill säga på Ribersborgs kallbadhus, och blev medlem hos Skånska fältrittklubben. Hon brukade också följa med sin far på Barnsjukhuset där hon av allt att döma upplevde en del hemskhet.

Lisa drömde om att skaffa sig ett yrke, med någon studentexamen var det aldrig tal om. Hon slutade skolan 1915 och fick arbete på Malmö Allmänna sjukhus. Så träffade hon en ung man, en juridikstuderande i Lund. Med Yngve Lyttkens blev hon gravid. Det blev skandal och ett bröllop iscensattes illa kvickt.

Paret flyttade med tiden till Stockholm där Alice på nyårsafton 1930 påbörjade sitt författarskap. Hon debuterade 1932 med ”Synkoper” som behandlade den moderna kvinnans situation. Hon kom att betraktas som en av pionjärerna inom feministisk litteratur och var en av de mest populära författarna under 1900-talet, inte minst ihågkommen för sina historiska romaner som bottnade i hennes barndomsminnen från Malmö.

Alice Lyttkens gav ut 54 böcker och uppnådde en ålder av 93 år. Hon avled 1991.

Anna Stenberg.

Malmös första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot begravdes i stillhet. Det var hennes uttryckliga vilja. Hon ville inte dra uppmärksamhet till sin person. Politiken var viktigare. Kvinnans rätt. Jämställdhet. Klassfrågor.

Just därför finns det skäl att påminna om hennes gärningar.

Anna Stenberg. Foto: Privat.

Elma Danielsson.

Under arton månader från 1888 och till 1890 var det en kvinna som skötte utgivningen av en dagstidning i Malmö. Hon hette Elma Sundqvist.

När Arbetets redaktör Axel Danielsson satt i fängelse var det hans fästmö som tillsammans med typografen Nils Wessel skötte de dagliga ”redaktionssysslorna”. Det gör sannolikt Elma Sundqvist till den första kvinnliga redaktören i svenska medier, kanske till och med den första kvinna som axlade rollen som tillförordnad ansvarig utgivare, åtminstone i praktisk mening.

Läs mer: ”Lilla fästmön” drev klass- och kvinnokampen vidare.

Elma Danielsson (född Sundqvist).

Ebba Lindqvist.

Hon hamnade i Malmö av slump och gifte sig med en teaterman som förlorat synen. I hans ställe regisserade Ebba Lindqvist ”Värmländingarna” i Malmö redan 1910. Det gör henne till den första kvinnliga filmregissören i Sverige.

Läs mer: Första filmen med kvinnlig regissör spelades in i Malmö. 

Ebba Lindqvist (född Bergman).
Läs mer: ”Malmökvinnor” av Margareta Schenlær. ”En milstolpe för kvinnosaken” av Sif Bokholm och Irene Andersson i boken ”Malmö 1914 – en stad inför språnget till det moderna”. Tidskriften ”Historiskan.