Försvunna Malmö 12 mars 2017 • Uppdaterad 13 mars 2017

Sorgenfri – bland nödbostäder och latrintömningar

Arildsplan ska bli en lekplats uppkallad efter Mary Anderssons, om MKB får bestämma. Tanken är god och lång ifrån malplacerad. Området är författarens hemmaplan. Här växte hon upp i barnrikehusen längs Nobelvägen och här låg nödbostäderna, som med malmöitisk galghumor döptes till Hollywood, med en miljö som Mary Andersson beskriver i sin debut ”Sorgenfri”.

Namnet Arildsplan är av det färskare slaget, inte äldre än författaren själv. Där låg gården som gett namn åt hela området.

Vy över Sorgenfriområdet med gården Sorgenfri på Arildsplan i centrum. Till vänster i bild syns barnrikehusen på Nobelvägen och till höger i bild Hollywood längs Östra Farmvägen. Vykort.

Om man på 1840-talet skulle lämna staden för att med häst och vagn bege sig till Östra plantagemarken, då for man ut genom Södertull och fortsatte genom Södra förstaden. Efter det gamla vägskälet – som senare kom att kallas Triangeln – tog man till vänster, åkte förbi kvarnarna (vid Mjölnaregatan), nöjesträdgården Mon Bijou och Henrikslust, och fortsatte österut på vägen mot Spånehusen.

Karta 1850.

Efter rader av småhus med spåntak, på vänster sida och strax innan vägen fortsatte in i Västra Skrävlinge, låg sommarresidenset Sorgenfri. Från Stortorget räknat var det lite drygt två och en halv kilometer att färdas. Det borde inte tagit mer än en kvart med hästdragen vagn.

Namnet på gården – troligen efter det danska slottet i danska Kongens Ljungby – förekommer för första gången 1842. Möjligen var det handelsmannen Christian Bergh som döpte gården, åtminstone var det han som ägde sommarhuset 1850. Själv bodde han nog inte på Sorgenfri, familjen tillbringade istället somrarna på Kronetorp som hade inköpts på konkursauktion 1834.

Men man kan notera att handlanden P G Barkman och C A Hademan-Gade ägde granntomterna. Barkman var länge kompanjon med Bergh och Hademan-Gade ägde sockerbruket Patrioten – sedermera bryggeriet Svanen – alla med verksamhet i kvarteret mellan Adelgatan och Kyrkogatan mitt i Malmös hjärta. Måhända användes åkrarna runt Sorgenfri till att odla sockerbetor?

Läs även: ”Det vackraste huset i Malmö” – mitt i händelsernas centrum. 

Sorgenfri står inte att finna i adresskalendern för 1890 men väl i 1896 års upplaga. Där listas den före detta gårdejorden som ”Farmen N:o 12”, tydligen tillhörande Malmö stad med grosshandlaren Carl Persson som arrendator. År 1922-23 arrenderas gården av lantbrukaren N A Nilssons sterbhus. En tapetserare E T Andersson håller 1945 och 1954 till på adressen som nu är Spångatan 58.

Med tiden kom farmen att bli helt inkapslad av den miljö som växte fram i omgivningen. Gården kom att ligga där som en rest av en svunnen tid. På farmens tomt tillkom runt sekelskiftet en ny byggnad med stall och lada, ut mot Sorgenfrivägen.

Gården Sorgenfri låg så sent som mellan 1955 och 1965 kvar i den gamla trådgården som numera kallas Arildsplan. Detalj ur vykort.

S:t Pauli södra kyrkogård invigdes 1904. I samma veva inrättades stadens stora renhållningsverk på Sorgenfri. Här hamnade allt avfall, med undantag för en del sopor som lades på ett upplag vid Sallerupsvägen. Inte minst tömdes stadens cirka 15 000 latrintunnor här ute varje vecka, ungefär där nya Stenkulaskolan ligger idag. På verkets område fanns stallar, bostäder, kontor och en anläggning för att tvätta latrintunnorna. Latrinavfallet blandades med torv och blev gödning. Till anläggningen drogs järnvägsspår för vidare transport ut till den skånska myllan.

Pudrettfabriken där latrintunnorna lastades av, tinades upp på vintern, tömdes och rengjordes. Bild ur ”Malmö 1914 – En skildring i ord och bild av stadens utveckling och nuvarande tillstånd”.

Då det efter första världskriget rådde akut bostadsbrist byggdes en del nödbostäder i staden, en del av mer tillfällig karaktär som uppfördes mellan Sorgenfrifarmen och renhållningsverket i början av 1920-talet. Det officiellt namnet på dessa träbaracker var Sorgenfrihusen. I folkmun blev smeknamnen istället Hollywood, Klondyke, Beverly Hills Pinnatorp, Pinnhusen och Diplomatstaden. Där bodde de fattigaste, de mest barnrika familjerna under trånga och socialt tveksamma omständigheter med enkelglas i fönstren och kallvatten i kranen. Latrintömningen var sannolikt det minsta problemet.

Efter första världskriget uppfördes nödbostäder av träkonstruktion på mark som hörde till farmen Sorgenfri. Barackerna låg längs Östra Farmvägen, mellan Spångatan (senare Spånehusvägen) och Sorgenfrivägen. Foto: Sydsvenskan.

Det råder alltså ingen tvekan om var på den sociala skalans måttstock Sorgenfri placerades. Längst ut i Mellersta förstaden, i Malmös sydöstra hörn som idag kallas Norra Sorgenfri, placerade man också en rad tunga, många gånger giftiga och illaluktande industrier. Där var nämligen risken minst att vinden, som oftast är västlig, skulle sprida odörer över staden.

Barnrikehus på Nobelvägen 119, sent 1930-tal. Författaren Mary Andersson växte upp där.

Under andra halvan av 1930-talet uppfördes de så kallade barnrikehusen längs Nobelvägen – där Mary Andersson växte upp. Fler höghus kom så småningom att resas i närheten. Inte minst bidrog MKB:s punkthus grupperade i tre gårdar – mitt på farmens forna mark – till att höja statusen på området.

Fastighet på Båstadsgatan, ritat av arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelsson. Foto: Ola Nilsson/Sydsvenskan.

Byggnaderna från 1952-1954 ritade av arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelsson – mest kända för Stadionbygget. Deras formspråk med lutande fasader, pulpettak och synlig betongkonstruktion äger en modernitet och en byggnadshistorisk skönhet som står sig väl.

Hollywood revs i mitten av 1960-talet. Själva gården Sorgenfri stod länge kvar i Arildsparken, men revs slutligen. På dess plats återfinns numera Pop Eye-grill.

Karta 1871.
Karta 1894.
Malmö renhållningsverks anläggning vid Sorgenfri. Bild ur ”Malmö 1914 – En skildring i ord och bild av stadens utveckling och nuvarande tillstånd”.
Karta 1904. Farmen har fått en ny byggnad, ut mot kyrkogården.
Rengöring av latrinkärl vid renhållningsverket. Foto ur boken ”Malmö 1914 – En skildring i ord och bild av stadens utveckling och nuvarande tillstånd”.
Renhållsverkets stall nummer två på Sorgenfri. Till vänster Anton Scott, i mitten Rosquist och till höger ”Spader knekt”. Foto ur Malmö stads historia, volym 5.
Karta 1933.
1955. Östra Farmvägen med nödbostäderna till höger. Till vänster låg renhållningsverkets bostäder och koloniträdgårdar. Fotodragen står med Sorgenfrivägen i ryggen. Foto: Ernst Henriksson/Sydsvenskan.
Se så kallade Sorgenfribarackerna. Bild ur boken ”Malmö stads fattigvårds 150-årga historia 1806-1956”.