Försvunna Malmö 16 mars 2017

Game, set, match för Tennishallen

Dagarna är räknade för den gamla Tennishallen som en gång hörde till Malmö ip. Utanför i gröngräset vaktar lejonen. Foto: Martin Andersson

Tennishallen är en bortglömd del av Malmö ip. På dess plats ska det uppföras sexvåningshus med bostäder, förskolor och kontor. Hit ska bland annat Region Skånes nya minnesklinik flytta, med en ”sinnesträdgård” på taket.

På Malmö museum vill man att den stora träbyggnaden ska flyttas. Men ingen vet vart och för vilka pengar. En rivning ligger i farans riktning.

Av gamla Malmö ip återstår inte så mycket. Den första anläggningen som byggdes inför Nordiska industri- och slöjdutställningen 1896 på ”källängen” var inte mycket större än ”Gamla ip” är idag. Området kom att utökas, dels inför Baltiska spelen 1914, dels och framför allt under de efterföljande åren. Idrottens växande popularitet gjorde idrottsplatsen till en av stadens viktigaste samlingspunkter.

Under fem år, mellan 1915 och 1920, ökade antalet betalande besökare från 76 000 till 194 000. Det var på den tiden Malmös befolkning uppgick till lite drygt 100 000. En kägelbana tillkom på området. Den låg ungefär där Konsthallstorget idag breder ut sig. Två extra fotbollsplaner anlades också. Samt fyra tennisbanor. Förvaltaren för hela idrottsplasten hade sin bostad på den gröning som idag kallas Källängen.

Då utgjorde alltså idrottsplatsen en homogen enhet, omgiven av Roskildevägen i norr, järnvägen till Ystad och Trelleborg (Carl Gustafs väg) i väster,  samt koloniområden i söder och i öster. Pildammsvägen kom först 1945 att bryta igenom området, det vill säga i samband med att Stadsteatern uppfördes. 1956 invigdes den konstisbana som låg bakom Tennishallen, söderut mot Källängen.

Av den stora anläggningen som växte fram under 1920-talets början återstår i stort sett intet. Borta är idrottsplatsens restaurang, liksom den kungliga paviljongen, Cloettapaviljongen, som en gång stod mitt på fotbollsplanen. Väck är också danssalongen Boston Palace.

Det som finns kvar är av senare datum. Den äldsta läktaren av trä tillkom troligen i slutet av 1920-talet. Och så Tennishallen som uppfördes på den plats där de fyra tennisbanorna tidigare hade legat.

Malmö Lawn-Tennisklubb grundades 1899. Den första tennisbanan låg där Boston Palace kom ett uppföras, ungefär där en falafelkiosk ligger idag. Där spelade för övrigt kronprinsen Gustaf Adolf – som liksom sin far Gustaf V spelade tennis – under sin militärtjänst vid Kronprinsens husarregemente 1904. Klubben ansågs vara en av de stora inom tennis och fick 1926 förtroendet att arrangera landets första Davis Cup-möte. Sverige tog hem segern sedan den blivande finansmannen Marcus Wallenberg vunnit avgörande matchen.

Även om intresset för ”den vita sporten” var svalt i arbetarstaden Malmö bildades Föreningen Malmö Tennishallen u.p.a. i syfte att uppföra en inomhushall. Den 2 juli 1930 kunde Tennishallen invigas på Malmö idrottsplats. Två år senare gästades planen av tennisvärldens främsta stjärna, amerikanske Bill Tilden. Han räknas än i dag till en av de största. Men den trefaldige Wimbledonmästaren imponerade inte på Malmöpubliken. Han förlorade matchen mot sin tyske motståndare Hans Nüsslein och slog bollen demonstrativt i nätet.

Tennishallen blev snart ett hem även för annan inomhussport. Badmintontävlingar, gymnastikuppvisningar och bordtennismatcher, men efterhand blev det framförallt handboll som kom att förknippas med Tennishallen. När IFK Malmös handbollssektion, med spelare som Gösta Buhre och Bertil Lundgren, tog steget upp i division två 1938 drabbades staden av handbollsfeber.

Matcherna spelades i den till bristningsgränsen fyllda Tennishallen. Den entusiastiska hemmapubliken gjorde Malmökamraterna till ett mycket svårslaget lag. Tennishallen kom att kallas ”dårhuset i Malmö” – alltså en tidig variant av fotbollsstadions ”häxkittel”.

Tennishallen genomgick en renovering på 1950-talet. I mitten av 1970-talet fanns det planer på att bygga ett nytt stadshus på platsen. Istället blev det en ny upprustning i slutet av 1970-talet. Rivningshot har kommit och gått. Men nu ser det mörkt ut för det gamla ”dårhuset”. Men nu är det alltså slut.

De två lejonen som tidigare vaktade utanför hallen har rest på sig och lunkat över gatan där gräset är grönare.

Läs även: Om lejon kunde tala. 

Statyerna skänktes av Skånska Cementgjuteriet till Malmö idrottsplats 1897 . Ursprungligen låg de utanför restaurangen där Malmö FF grundades 1910, idag parkeringen bakom Operan. När den byggnaden revs flyttades lejonen  tvåhundra meter och har fram tills nyligen vilat i gröngräset i trädens skugga vid idrottsplatsens tennishall.

Läs mer: ”Hundra år av gemenskap – Malmö idrottsplats 1896-1996”, av Peter Billing. 

Under sina guldår bredde Malmö ip ut sig över ett stort område (markerat i vitt). Den röda linjen markerar den äldsta idrottsplatsen, ungefär lika stor som idag. 1945 drogs Pildammsvägen rakt genom området. Grafik: Krister Cronqvist/Sydsvenskan.
Match i Tennishallen på 1930-talet. Foto: Sydsvenskan.
Resultattavlan i Tennishallen 1956. Foto: Jan Dahlander.
Söder om tennishallen invigdes konstisbanan i december 1956. Foto: Ernst Henriksson/Sydsvenskan
Tennishallen användes också förr till modeföreställningar, som här våren 1953. Foto: Bertil Rubin/Sydsvenskan.
De första tennisbanorna anlades redan i 1800-talets slut och låg ungefär där det ligger en falafelkiosk idag, bakom Malmö Opera.