Försvunna Malmö 16 april 2017 • Uppdaterad 21 april 2017

Här hyrde man hästskjuts i det gamla Malmö

Den som ville få skjuts ut från Malmö fick förr vända sig till Hyrkuskstationen på Stortorget, eller direkt till Skjutsinrättningen i hörnet av Djäknegatan och Baltzarsgatan.

Innan järnvägen ångade in i Malmö fanns det bara ett sätt att transportera sig på land, med häst (och vagn). Alternativet var att gå. På den danska tiden hade kungen Kristian II redan på 1500-talet infört ett nätverk med landsvägskrogar för skjutsar. I Sverige kom en ny gästgivareförordning 1649 som kom att gälla även här när Skåne blev en svensk provins 1658.

Skjutsen delades in i olika klasser. Sju hästar drog riksråd och andra likställda potentater i första klass. Medan läkare, landsfiskaler och borgare fick nöja sig med två dragare. I större städer fanns det skjutskontor, i mindre så kallade skjutsborgare. Skjutsarna var inte bara till för resenärer, utan fraktade även gods. Bland annat delikatesser som ostron, fågel och hummer till slott och herrsäter.

Läs mer: Skjutsar, diligenser, tåg och båt i gamla tider.

En ny skjutsförordning kom 1734 och 1762 års upplaga gav embryot till ett entreprenadsystem där gästgiveriet fick bidrag för att åta sig skjutsning. Principen genomfördes under 1800-talet. Skjutsväsenet kulminerade på 1850-talet med 1,37 miljoner hästar i tjänst.

I Malmö fanns det sedan länge ett skjutskontor och ett skråmässigt organiserat vagnmanslag som dels skötte varutransporter till och från färjebåtarna, dels ombesörjde all av staden ålagd skjutsning av resande. Hantverkarna och bryggarna ondgjorde sig över skjutsystemet. Irritationen hade sin grund i att förlustelseutbudet i staden slet hårt på hästar och vagnar. Vid gott väglag valde nämligen de nöjeslystna att utnyttja egna fordon men i tider då vägarna var i sämre skick fick ”skjutshästarna den ära att hit och från släpa lustbarhetens gynnar”.

För att bringa ordning beslöt magistraten att Malmö skulle inrätta en egen skjutsinrättning. Så skedde – efter många politiska turer och komplikationer – med Malmö diskont som långivare och under ledning av den driftige Carl Magnus Nordlindh (som efter diskontens konkurs senare skulle hamna i onåd och i finkan).

Läs mer: Diskontens konkurs 1817. 

År 1813 blev därmed staden ägare till en egen skjutsinrättning med 25 hästar. För hästarnas bete avstyckades den så kallad Skjutsstallslyckan utanför östra porten, vid strandängen norr om Östra förstaden och Kirseberg (numera järnvägens rangerbangården).

Alldeles i utkanten av Malmö inrättades en Skjutsstation med stallar och bostäder för kuskar, i hörnet av Baltzarsgatan och Djäknegatan – vid denna tid i början av 1800-talet en larmgata (till vänster) som löpte ner till stadsvallen som i sin tur gränsade till Rörsjöns sumpmarker. Idag ligger Arkaden delvis på samma tomt. Rekonstruktion av Einar Bager.

Skjutsinrättningen inrättades i stadens utkant, i Casern Bolagets gård nummer 297, det vill säga i färgerigårdens gamla korsvirkeslänga vid Baltzarsgatan, och i hörnet av en larmgata – en passage (senare del av Djäknegatan) som sträckte sig ner till den stadsvall som då gick ungefär där Stora Nygatan löper idag. Utanför stadsvallen låg Rörsjöns sumpmarker.

Ungefär i samma veva som skjutsinrättningen öppnade revs stadsvallen varpå ytan fördubblas och kvarteret fick det mått som det har idag. Senare kommer det att döpas till kvarteret Spinneriet, då bomullsspinneriet Manufakturaktiebolaget i Malmö (MAB) från 1855 inrättar sin verksamhet i den nyare delen av kvarteret.

Skjutsinrättningen i hörnet av Djäknegatan (till vänster) och Baltzarsgatan (till höger). Där låg också bland annat Barnasylen.

Skjutsgårdens stall låg längs Baltzarsgatan medan expedition och bostäder rymdes i den så kallade Lerlängan med sin långsida mot Djäknegatan. Längans södra delar kom också att nyttjas som sjukhusinrättning. Kolerasjukhuset som låg inhyst där på 1820-talet blev år 1838 ett mindre allmänt sjukhus, företrädelsevis för fattigt folk. Det rörde sig om ett par rum. Sjukhuset upphörde 1841 varefter Lerlängan kom att bli hemvist för småbarnskolan och gamla barnasylen fram till 1929, innan de flyttade till Lugnet.

Även S:t Petris pastorsexpedition låg i samma hus mellan 1885 och 1925 och Navigationsskolan startade här, runt 1842-1843.

Läs fler artiklar om Baltzarsgatan här

Skjutsinrättningen flyttade också, i början av 1870-talet. Efter det återfanns hästar, stall, kontor och kuskbostäder på Södra promenaden 47 i kvarteret Dufvan, idag motsvarande nummer 41. Förutom hyrkuskstationen på Stortorget inrättades det en åkarestation på Östra Järnvägsgatan.

Baltzarsgatan med skjutsens stallbyggnaden.

År 1898 lämnade MAB sina lokaler i kvarteret Spinneriet som togs över av Malmö Yllefabrik (MYA). Stallbyggnaden fick stå var, men den gamla Skjutsinrättningen revs 1934 och på delar av tomten uppförde MYA en lagerlokal, senare tillkom ett portvaktshus och en entré till fabriksområdet i hörnet av Baltzarsgatan och Djäknegatan.

Under andra halvan av 1950-talet revs hela kvarteret (inklusive stallbyggnaden) och återuppstod som Arkaden, ett monumentalt komplex med hotell, kontor, parkeringshus och ett skyddsrum av den dimension som byggdes under kalla krigets dagar.

Läs mer om kvarteret Spinneriet här.

I entrén till Barnstugan på Lugnets fanns en målning som föreställde den gamla Barnasylen på Djäknegatan. Foto: Sydsvenskan.
Rivningen av kvarteret Spinneriet pågår i januari 1955. Husraden vi ser ligger vid Baltzarsgatan i kvarteret von Conow – idag: Valandhuset. Bilden är tagen från en fastighet vid Stora Nygatan i kvarteret Concordia. Foto: Sydsvenskan.
Där Arkadens garage öppnar gapet för moderna bilar låg en gång en skjutsinrättning. Foto: Sydsvenskan.
Arkaden. Foto: Sydsvenskan.