Försvunna Malmö 7 maj 2017 • Uppdaterad 12 maj 2017

Ärtholmen – hem för nödställda mödrar blev koloniträdgård

Ärtholmens sommarstad framstår som ett idylliskt grönt paradis. För hundra år sedan var gården ett hem för nödställda, ogifta kvinnor.

Ärtholmen är en ö i finska viken. Men på närmare håll ligger Ärtholmarna i Östersjön, som benämning på en ögrupp utanför Bornholm där bland annat Christiansø och Frederiksø ingår. Hur och när detta vackra önamn gjorde ett strandhugg på Hindbys ägor finner vi inget fullt tillfredställande svar på. Dock visar det sig att egendomen Hindby 1 några år in på 1900-talet stod dels på kapten S J Hallberg i Lund men även på ett fastighetsaktiebolag som gick under namnet Ärtholmen.

På fältmätningsbrigadens rekogniseringskarta från 1812 syns två icke namngiven mindre byggnader på gårdens plats. I december 1904 går brandlarmet. Vid detta tillfälle arrenderas gården av handelsträdgårdsmästaren Bernhard Norrman och egendomen bestod av ett större corps-de-logi samt uthusbyggnader.

Branden upptäcktes av en anställd på den närbelägna gården Bellevue. Denne skyndade till platsen och lyckades få ut djuren som alla räddades.

”Om eldens uppkomst är ännu ingenting kändt, lika litet som om försäkringsförhållandena. Vid olycksplatsen trodde man att mordbrand föreligger, men det är man alltid benägen att tro då man ej kan finna annan förklaring till eldens uppkomst.” (Sydsvenska Dagbladet Snällposten).

Året efter är i vart fall lantbrukaren Anders Bengtsson ny arrendator, åtminstone vad gäller jorden. Sannolikt (åter)uppförs Ärtholmsgården i samband med denna brand. Men den ska snart komma till användning för ett annat ändamål.

Ärtholmsgården var en gång ett hem för unga mödrar. Bild ur boken ”En grön idyll – Ärtholmens sommarstad 70 år”.

Sommaren 1908 startade den socialt engagerade Malmöprästen Hagbard Isberg tillsammans med sin hustru Anna Widegren och genom ”Föreningen för nödställda ogifta mödrar och deras barn” ett hem för ”nödställda ogifta kvinnor”. För ändamålet hyrde man Ärtholmsgården, denna herrgårdsliknande byggnad av rött tegel i två våningar. Platsen var väl vald, ”en half timmes väg söder om Malmö mellan Kulladal och Limhamn” med en lummig trädgård i en lantlig miljö.

Situationen för unga ogifta och gravida kvinnor var svår vid denna tid. En ensamstående kvinna med barn hade ringa möjligheter att försörja sig och många barn hamnade hos änglamakerskor. Mot ersättning tog dessa emot ”oäkta” barn mot betalning, som ofta for så illa att de avled.

Läs mer: Åtskilliga spädbarn miste livet hos änglamakerskorna. 

Ärtholmsgården var en gång ett hem för unga mödrar. Bild ur boken ”En grön idyll – Ärtholmens sommarstad 70 år”.

På hemmet – en bit bortom Pildammarna – gavs nyblivna kvinnor en fristad och möjlighet att i lugn och ro knyta starka band och inte minst ges utbildning i ”barnets vård, hemmets skötsel och huslig slöjd”. Personalen på Ärtholmsgården var även behjälpliga med juridiska spörsmål, exempelvis som att förmå fäder att betala ”uppfostringsbidrag”.

Den första föreståndaren för hemmet var Alice Eckerström. Till sin hjälp hade hon ett biträde och en biträdande föreståndarinna, Anna Lovisa Jacobsson, som tog över tjänsten 1912. Första året tog man emot nio unga mödrar, varav fem var tjänsteflickor, tre fabriksarbetare och en servitris. Det blev snabbt kö till hemmet och varje år tog man emot mellan 25 och 30 unga, nyblivna mödrar. En genomsnittlig vistelse på hemmet varade i genomsnitt i nio månader.

Hemmet för nödställda kvinnor höll öppet in på 1930-talet. År 1935 kunde ”Föreningen för ensamställda mödrar” utvidga sin verksamhet. Den tornförsedda herrgården Botildenborg blev ett nytt mödra- och spädbarnshem och en tillflykt för ogifta, gravida kvinnor.

Ärtholmsgården är numera en festlokal. Foto: Sydsvenskan. 

Läs mer: Botildenborg – skrytbygget som blev barnhem. 

I maj 1940 började man anlägga Ärtholmens sommarstad på den gamla jordbruksegendomen. Mitt i hela saligheten fick Ärtholmgården ligga kvar. Där inrättade man ett konditori med kafé. Senare – obekant när – blev gården restaurang med festvåning.

Läs mer: Koloniträdgården – en grön dröm som bar frukt. 

***

På Ärtholmsvägen, idag vid Ärtholmsparken, uppfördes under eller efter andra världskriget en grupp träbaracker för flyktingar. De finns utmärkta på en karta från 1947. Sydsvenskans bildarkiv ger några nedslag:

Sommaren 1954 användes boendet som vandrarhem men redan året därpå anlände en grupp flyktingar från Salzburg, sannolikt ursprungligen från Ungern. År 1961 anlände ett sjuttiotal jugoslaviska flyktingar, för vidare befordran till skilda platser i landet. Några år senare förvandlades barackerna till ett härbärge för bostadslösa. Barackerna rivs trolige i slutet av 1960-talet, eller början av 1970-talet.

Ärtholmslägret 1955. Flyktingar från Salzburg i Österrike har fått sova ut och äta upp sig. Reseledare Jacqueline Fabia längst till höger. Foto: Sydsvenskan.
Ärtholmslägret 1954. Fru Anna Bäckvall ordnar med rabatterna medan maken Carl Bäckvall tittar på. Anläggningen ska denna sommar bli turisthotell. Foto: Sydsvenskan.
Ärtholmslägret 1961. Morgonpigga och nyfikna på sitt nya land var de sjuttio jugoslaviska flyktingar, som den 7 september kom till Malmö för vidare befordran till skilda platser i landet. De samlades för morgonkaffe på Ärtholmen med de båda reseledarna Karl Radek och Alfred Bilek på var sin sida om enda kvinnan i gruppen, Terezija Bilogravic och hennes man Mija. Foto: Sydsvenskan.
Ärtholmslägret 1967. Notera Stadion i bakgrunden. Foto: Sydsvenskan.