Försvunna Malmö 2 juli 2017

När ölstugan värmde bäst

Gamla dagars ölhall var vår variant av tyskarnas bierhaus och britternas pub.

Vid förra sekelskiftet delade stadsfullmäktige i Malmö ut tolv utskänkningsrättigheter för servering av vin samt ”trettiotre rättigheter till utskänkning af maltdrycker och andra icke spirituösa drycker utom vin” – det vill säga till ölstugor och ölhallar. 

Läs mer: Spriten före Systembolaget. 

Av dessa låg sjutton innanför kanalen, tre i hamnområdet, åtta i Södra Förstaden, en på Södervärn, en inom Rörsjöstaden, två i Östra Förstaden samt en i anslutning till Kronprinsens husarregemente i Västra Förstaden. Men alltså ingen på Möllevången.

Några av ölstugorna är intressanta och till och med bekanta än idag. Äldre Malmöbor minns två av dem; rivna Kafé Syd på Västergatan och Deutsche Bierhalle i ”Lejonpassagen” där vi numera hittar baren Vin och gin.

Läs mer: Den tyska bierhallen återuppstår som ginbar. 

1947. Restaurang Süd i hörnet av Västergatan och Mäster Johansgatan. Foto: Sydsvenskan.

Andra gamla ölstugor är än idag kära vattenhål. Ett av dem kallas numera Bullen och öppnade i slutet av 1800-talet som Thuréns bierhalle med Mathilda Thurén som ölutskänkningsföreståndarinna med bostad på samma adress. Men det var inte hon som ägde utskänkningstillståndet. Det gjorde direktör Axel Richter, ägare till Richters bryggeri på Bergsgatan.

Thuréns bierhalle, sedan någon gång runt 1930 känd som Wernerssons öl- och biljardsalong, var således vad man idag skulle kalla en bryggeripub. Vid denna tid var Richters bryggeri ett av stadens fem stora bryggerier. Ett annan var Mattssonska bryggeriet som hade en egen ”bryggeripub” på Göran Olsgatan. Än i dag öppen som Mattssons ölstuga, fast med annat öl i kranarna.

Thoréns bierhalle, sedermera Wernerssons öl- och biljardsalong, Bull’s Eye och Två krögare, även känt som Bullen. Bild ur boken ”Mitt Bullen”.

Läs mer: Mattssons – Malmös äldsta ölstuga. 

Även de andra bryggerierna höll sig med egna ölstugor. Malmö bryggeri som bryggde sitt öl på Almbacken (idag stadshuset) hade två egna ölhallar. Den ena på Norra Vallgatan 72, där hotell Grand från 1940-talet huserade i ett nybygge, samt på Timmermansgatan – ett rivet hus på en adress som senare gick upp i Baltzarsgatan.

Före 1898 bryggde Malmquist sitt öl på Södra Förstadsgatan 4 där också deras ölstuga låg. När bryggeriet flyttade till Ystadsvägen – idag känt som Bryggeriet – inrättades en ölstuga på Norra Vallgatan 66, det vill säga i det så kallade Dringenbergska gården.

Läs mer: Malmquists bryggeri försåg Malmö med öl i 150 år. 

På Södra Förstadsgatan, alldeles nere vid Davidshallsbron, låg Malmquists första ölhall.

Även Stenbocken, med bryggeri på Ahlmansgatan på Möllevången, hade ett eget utskänkningsställe. Det låg först på Spårvägsgatan 9, men flyttade någon gång runt 1905 till Bergsgatan 37 och blev därmed den första ölstuga på Möllevången. Idag känner vi lokalen som restaurang Möllan.

Bryggeri Stenbocken försvann i samband med att de stora fem bryggerierna gick samman och bildade AB Malmö förenade bryggerier 1912. Utskänkningstillståndet för ölrestaurangen på Bergsgatan kom åtminstone 1917 att tillhöra en Carl Persson. När källarmästaren Karl Hansson tog över verksamheten är oklart, men i 1935 års adresskalender står han listad på adressen. I huset bodde för övrigt även Otto Emil Olofsson som drev ölkafé på Södra Förstadsgatan 80 (idag Hallers radio).

Tennstopet var den första ölhallen på Möllevången. Lokalen ligger än idag – nu känt som restaurang Möllan – i hörnet av Bergsgatan och Kristianstadsgatan (bakom elstationen i trähuset). Vykort.

Troligen hette ölstugan på Bergsgatan 37 redan vid denna tid Tennstopet. Det var i vart fall det namn ölhallen hade under sina sista år, innan lokalen förvandlades till restaurang Möllan.

På fattigvårdsstyrelsens förslag beslöt stadsfullmäktige 1916 att inrätta en nykterhetsnämnd. Nämnden hade till ansvar att övervaka nykterhetstillståndet i kommunen. De kunde ingripa mot missbrukare och drag in den motbok som infördes 1917. År 1923 gick nämnden upp i fattigvårdsnämnden och först 1930 återskapades en ny fristående nykterhetsnämnd.

Äldsta ritningen från 1906 över hörnan av Bergsgatan 37, med ”restauration-lokal” inritad.

I maj 1930 lämnade nykterhetsnämnden en rapport till kommunfullmäktige, rörande ölstugornas öppettider. Man noterar att den publik som under dygnets senare timmar frekventerar stadens ölhallar ingalunda gjorde det för att äta utan främst för att ”intaga pilsnerdricks”. Men man påtalade också problemet med tidiga gäster.

”Även ölhallarnas rättighet att nästan hur tidigt som helst på dagen mottaga gäster har gjorts till nämndens undersökning, och har härvid framgått att den publik, som vid dessa tidiga morgonbesök infinner sig, till övervägande del utgöras av nattsuddare, uteliggare eller överhuvudtaget notoriska alkoholmissbrukare, – till icke liten del tillhörande nämndens klientel – vilka anse sig vara i behov av stimulantia, ‘eftersläckning’, av föregående berusning, men även – vilket är särskilt beklagligt – i icke ringa utsträckning av arbetsfolk, som på väg till arbetsplatserna börjar dagen med intagande av en eller flera flaskor pilsnerdricks, givetvis menligt inverkande på såväl ekonomi som välbefinnande och arbetsförmåga.”

På Malmö stadsarkiv finns denna bok över krogarnas rättigheter att servera vin och öl.

Därmed uppmanades stadsfullmäktige att införa en begränsad serveringstid för ölhallar och automatrestauranger, från klockan åtta på morgonen till klockan nio på kvällen.

Automatrestaurangerna blev populära i seklets början. Denna moderna inrättning skulle tillfredsställa dåtidens stressade människor, i farten erbjuda ett enklare mål mat med dryck och till en billig peng. Gästen stoppade ett eller flera mynt i automaten för att i luckan hämta ut en tallrik varm mat eller dryck från en kran.

Malmö första automatrestaurang, i samma hus som senare kom att bli känt som Butterickshuset. Bild ur boken ”I hjärtat av Malmö.

En dryck kunde kosta tio öre och en varmrätt 75 öre. Rationellt kan tyckas, men automaten var ingalunda obemannad. Bakom maskineriet fanns det ett kök och människor som laddade luckorna med smörgåsar och varm mat. Men gästen behövde aldrig möta personalen och därmed inte betala dricks.

Först i Malmö var Nya Malmö-automaten. Under skylten ”Tid är pengar” låg restaurangen mellan åren 1900 och 1901 på Södra Tullgatan, ungefär där biografen Royal ligger idag. Några år senare öppnade Malmö-automaten i hörnet av Södergatan och Baltzarsgatan – senare känt som Butterickshuset.

Dåvarande Pildammsvägen (numera Rådmansgatan) sett från Triangeln upp mot trakten av S:t Johannesgatan. År 1915 låg det en automatrestaurang på hörnan mot Rönneholmsvägen. Foto: Sydsvenskan.

På 1910-talet tillkom ytterligare fem automatrestauranger, alla med tillstånd att servera öl och vin från klockan åtta på morgonen till klockan elva på kvällen. De andra låg på Rönneholmsvägen 2 (i hörnet mot dagens Rådmansgatan, granne med Kin Long), Exercisgatan 6 (vid Schougens bro, i hörnet mot Östra Förstadsgatan), Smörgåsbuffén på Adelsgatan 11 (mellan Sturehof och telegrafen), Wega på Skeppsbron 3 (i hörnet mot Carlsgatan, inredningen kan numera beskådas på Malmöhus) samt Lejonet på Landbygatan 1 (vid Lilla torg, numera känd som Victors).

Den senare lokalen har en lång historia som restaurang och ölhall. Redan när arkitekten Oscar Hägg på uppdrag av storbyggmästaren C L Müller ritade bostads-, kontors-, och hotellkomplexet i kvarteret Lejonet vid Lilla torg var tanken att det skulle inrättas en restauranglokal i hörnet av Landbygatan och Mäster Johansgatan.

Läs mer: Byggmästaren Müller tog initiativ till Jägersro. 

Hur länge föregångaren till Victors på Lilla torg var automatkafé är oklart, men i oktober 1930 anhöll källarmästaren Ernst Walfridsson om tillstånd hos stadsfullmäktige att överlåta rätten till utskänkning av pilsnerdricks på automatrestaurangen Lejonet till restauratören Gustaf Jönsson i Lund. I slutet av 1930-talet drevs verksamheten vidare av Malmö kafé AB.

1954. Landbygatan på Lilla Torg med Esseltes fabrikslokal i bakgrunden (senare saluhall) med restaurang Lejonet på hörnet mot Mäster Johangatan. Foto: Sydsvenskan.

Malmö kafé AB hade bildats redan 1924, ”till ändamål att idka utskänkning av maltdrycker, kaférörelse och annan därmed förenlig verksamhet”. Styrelsens medlemmar var samtidigt socialdemokratiska politiker med tunga poster i drätselkammaren (som skötte stadens ekonomi).

Utöver en mindre aktieutdelning till styrelsen skulle nettovinsten ”överlämnas till Malmö stad för att, utan att ingå i stadens budget, tilldelas i staden verksamma välgörenhetsinstitutioner efter stadsfullmäktiges beslut. Sak samma vare ned behållna tillgångar vid bolagets upplösning”.

Bergsgatan sedd från mynningen i Amiralsgatan upp mot Möllevångstorget. I hörnet mot Andreélundsvägen låg ett av Malmö kafés lokaler (idag pantbank). Foto: Sydsvenskan.

År 1930 ansökte Malmö kafé AB om tillstånd att servera pilsner på dels ett ännu icke specificerad lokal i Gamla staden, dels om ”tillstånd att med fru Ellen Maria Andersson såsom föreståndare få utöva utskänkning av pilsnerdricka i huset n:r 1 vid Bergsgatan till klockan 23”.

Enligt adresskalendern för 1935 ägde Malmö kafé AB då tre restauranger på olika adresser. Det rör sig om nämnda Bergsgatan 1 (idag pantbank), Östra Förstadsgatan 16 (där Östra biografen låg mellan åren 1916 och 1925) samt på Bergsgatan 41 (nyligen amerikansk smörgåskedja).

På hörnet av Smedjegatan och Bergsgatan (nyligen Subway) ligger Malmö Kafé AB:s ölstuga Gamla Möllan och på hörnet mot Skolgatan ligger ännu en ölhall. Vykort.

 

Läs mer: Ölkaféerna på Skolgatan. 

Några år senare hade Malmö kafé AB öppnat två nya restauranger. Den ena var redan nämnda restaurang Lejonet på Landbygatan 1, den gamla automatrestaurangen vid Lilla torg. Den andra lokalen är även den känd i våra dagar, något oförtjänt kallad ”en av Malmös äldsta krogar”. Vad restaurangen hette när den 1937 öppnade på Kristianstadsgatan 36 vet vi inte, men åtminstone sedan 1980-talet har den varit känd under namnet Nobe.

Läs även: Äldsta krogarna i Malmö. 

Nästa vecka: När ölkaféerna hamnade i kylan

Ritning från 1911 av arkitekten Oscar Hägg över restaurangen i hörnet av Laadbygatan och Mäster Johansgatan, idag Victors på Lilla torg.