Försvunna Malmö 16 juli 2017 • Uppdaterad 14 juli 2017

Inte första gången ett fängelse i Malmö blir bostäder

Malmöfängelset ska förvandlas till bostäder. Det är inte första gången det sker. För hundra år sedan blev Läns-Cellfängelset nödbostäder.

Det var ingen slump att Malmöfängelset ligger där det ligger. På Kirseberg bodde de fattiga, stadsdelen avsågs vara ett tillhåll för patrask och busar. Inte ens polisen vågade sig dit, sades det.

Läs mer: Kirsebergsanstalten säljs till MKB. 

På ”Backarna” brände man häxor och begravde döda fångar och soldater i namnlösa gravar. Ner mot havet rann ”Surån” och vid stranden kom man att anlägga både en soptipp och ett reningsverk. Här byggde man billiga bostadshus för barnrika arbetarfamiljer. Senare kom man även att anlägga ett sjukhus för mentalpatienter på 1930-talet och öppna en alkoholistanstalt på 1940-talet.

När man lagom till den Baltiska utställningen skulle uppföra ett nytt centralfängelse i Malmö föll det sig liksom naturligt att uppföra det på Kirseberg, mellan Norra Bulltoftavägen och Lundavägen. Ett monumentalbygge efter ritningar av fångvårdsstyrelsens arkitekt Gustaf Lindgren, uppfört i arbetarförstaden och på lämpligt avstånd från centrum.

Nya fängelset på Kirseberg under uppbyggnad, cirka 1913. Bild ur boken ”Backarna – Liv och historia i en förstad”.

Genom ett riksdagsbeslut 1840-41 infördes cellfängelser. Det var en omfattande reform inom fångvården som skulle få stor påverkan på landets fängelser. Mellan åren 1846 och 1914 byggdes inte mindre än 45 cellfängelser i Sverige. De nya cellfängelserna skulle vara rationella och praktiska med en celldel med mittkorridor, celler mot ytterväggarna och rastgårdar i tårtbitsform. Omgärdat av en mur och därtill med en administrativ del vinkelrätt från cellbyggnaden.

Till det nya Malmöfängelsets anläggning vid Lundavägen hörde bland annat en tingshusbyggnad, direktörsbostad och bostadshus. Efter en ny verkställighetslag 1945 återgick fångvården till gemensamhetsfängelser, varpå cellerna slogs samman till arbetsrum och fönstren förstorades.

Korridor i Malmöfängelset. Foto: Lars Åström/Sydsvenskan.

Från det gamla cellfängelset vid Malmöhus överfördes omkring 140 fångar till det nya som stod klart 1914. Därefter steg antalet fångar till ett genomsnitt av 255, som mest 304.

En av de mer kända fångarna på Malmöfängelset på Kirseberg, utöver Billy Butt, hörde ”Esarparen” känd från sin tid och inte minst genom tv-serien ”Skånska mord”. Kvarnägaren Nils Andersson dömdes på indicier 1932 för mordet på sin hustru och otukt mot ungdomar. Femton år senare beviljades han resning och släpptes från Malmöfängelset efter en ny rättegång i november 1947. Han beviljades ett skadestånd för åren han suttit bakom lås och bom.

Se klipp:  ”Esarparen” ur Skånska mord. 

Kvarnägaren Nils Andersson fick lämna Malmöfängelset i november 1947. Foto: Sydsvenskan.

Men det fanns också en tid före fängelset på Lundavägen. I gamla tider var det möjligen bara personer från de högre stånden som fick åtnjuta fångenskap. Med andra gärningsmän gjorde man så att säga processen kort. Grova brottslingar dömdes till döden. Andra utsattes för olika former av fysisk bestraffning, ofta offentligt.

Den skotske greven Lord Bothwell led emellertid ingen större nöd när han satt i förvar på Malmöhus mellan 1568 och 1573. James Hepburn, 4:e earl av Bothwell känd som Maria Stuarts tredje gemål, hade efter en flykt genom Norge  infångats, förts till Danmark och sattes så småningom bakom galler på Malmöhus. Han lär dock fått behålla både tjänstfolk och andra rättigheter. Mat och vin led han heller ingen brist på.

Annars var det framför allt efter 1658 som Malmöhus blev förvaringsplats för fångar. Svenskarna inrättade ett fängelse i den gamla slottsbyggnaden, det så kallade citadellet. Där satte de svenska myndigheterna politiska fångar som Jörgen Krabbe, innan han avrättades 1678, och Anjalamannen Carl Gustaf Armfeldt d.y., som dog här 1792. Under 1700-talet förvarades också förbrytare och försvarslösa på Malmöhus.

Bilder på fångar från Malmö Länsfängelse runt 1860. Från Arkiv Digital.

Reformer i början av 1800-talet ledde till en strikt uppdelning av fängelser och fångar. Man skiljde på arbetsfängelse och straffängelse. Livstidsfångar i Malmö skickades till förvaring bland annat i Karlskrona och Landskrona. Det gamla slottet överlämnades till fångvårdsstyrelsen och 1828 öppnade Sveriges största och modernaste fängelse under namnet Malmö Correctionella Arbetshus. Där satt exempelvis Carl Fredrik Lilja efter en kupp mot Ystads sparbank. Det var sannolikt även där några av direktörerna för Malmö diskont hamnade.

Läs mer: När Malmö diskont sänkte Malmö. 

År 1855 öppnade ett nytt länsfängelse med cellsystem strax öster om slottet, med 102 ljusa och fem mörka celler. Det var där redaktören och tidningen Arbetet grundare, Axel Danielsson, avtjänade sitt straff under 18 månader 1889-1890 för att ha kritiserat rådhusrätten i Malmö.

Läs mer: När Elma Danielsson blev den första kvinnliga ansvariga utgivaren.  

Då och nu. Gamla Cellfängelset där det en gång låg. Foto: Torbjörn Andersson.

Efter branden på Malmöhus 1870 revs Kristian IV:s västra flygelbyggnad och ersattes av ett centralfängelse med 137 celler och 304 logementsplatser. Avrättningar som i gamla dagar hade utförts på Stortorget framför Rådhuset (bland annat Jörgen Krabbe miste sitt huvud där) utfördes under 1800-talet på borggården.

Den siste som avrättades i Malmö och Skåne var rånmördaren Lars Nilsson. Den så kallade Löderupsmördaren ansågs psykiskt sjuk men undkom inte sitt straff. I gryningen den 23 augusti 1900 skiljde skarprättaren Anders Gustaf Dahlman huvudet från hans kropp med en handbila. Nilsson begravdes på Malmö begravningsplats.

Malmöhus slott med fängelset till höger om porten. Den byggnaden revs när slottet blev museum. Foto: Sydsvenskan/Cecilia Nelsons atelier.

När det nya centralfängelset på Lundavägen togs i bruk i oktober 1914 övergavs anläggningen på Malmöhus. Det gamla Läns-cellfängelset byggdes om till nödbostäder, dock lär det åter funderat som fängelse tillfälligt mellan åren 1919 och 1921. Byggnaden revs 1927. Tio år senare flyttade museet in i slottsbyggnaden.

Det fanns också arresteringsceller i Rådhusets källare, åtminstone fram till 1912 – möjligen ända fram till dess att det nya polishuset på Davidshall invigdes.

Läs även: När polisen rycker ut från Davidshall. 

Korridor till arrestrummen i Rådhusets källare.
Malmöhus till vänster och Cellfängelset rakt fram. Foto: Ivan Burén.
Nya fängelset i Malmö, år 1914.

 

1977. Det gamla tingshuset vid Malmöfängelset. Foto: Bert Olsson/Sydsvenskan.
1975. Rum för vuxenundervisning. Foto: Per Erik Gustavsson/Sydsvenskan.
1955. Rastgård. Foto: Jan Dahlander/Sydsvenskan.
1972. Isoleringscell. Foto: Leif Å Andersson/Sydsvenskan.
1969. Mekaniska verkstaden på Malmöfängelset. Foto: Leif Å Andersson/Sydsvenskan.
1962. Fem interner rymde genom ett hål i taket. Foto: Jan-Erik Sjöberg/Sydsvenskan.
1970. Fängelseprästen Caroline Krook. Foto: Rolf Olsson/Sydsvenskan.
1973. Foto: Rolf Olsson/Sydsvenskan.
1966. Rastgården med ”tårtbitar”. Foto: Lennart Gullberg/Sydsvenskan.
Nunna besöker Malmöfängelset. Foto: Thomas Löfqvist/Sydsvenskan.

Se fler bilder här.