Annons:
Alice Lyttkens Försvunna Malmö 27 december 2015 • Uppdaterad 18 januari 2016

Hållplats Gustav Adolfs torg

Utsikt över Södra Förstadsbron, senare kallad Davidshallsbron. En hästspårvagn är på väg över, i riktning mot Triangeln. Dahlgrenska stiftelsen är ännu inte uppförd (1903) och Rörsjöbron (senare kallad Amiralsbron) i kanalens fond har ännu inte fått det utseende den fick 1899-1900. På kanalens södra strand kan vi se en så kallad Aspstricka, en reklampelare uppsatt av Skånska Dagbladets grundare Rudolf Asp. Den sattes upp 1895. Bilden är alltså tagen någon av förrförra seklets sista år. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.

Gustav Adolfs torg nästa! Hästspårvagnen rullar vidare genom sekelskiftets Malmö.

När Alice Lyttkens som barn tittade ut genom fönstret från familjens lägenhet i hörnet av Regementsgatan och Södra Förstadsgatan kunde hon se Södra Tull- och Södra Vallgatorna, Malmöbor på promenad längs kanalen och hästspårvagnen på väg över Södra Förstadsbron. Hon föddes 1897 och hennes far Johan Cronqvist var bataljons- och barnläkare med praktik i familjens åttarummare på andra våningen. När vi tittar på bilden ovan delar vi alltså samma utsikt som en gång inspirerade den blivande författaren.

Läs också: ”Det vita giftet” blev rena hälsan.

Södra Förstadsbron var ursprungligen en svängbro som blev fast på 1880-talet. Bron tillkom liksom Schougens bro i samband med utgrävningen av Södra och Östra Förstadskanalerna. Först 1938 fick bron sitt officiella namn, Davidshallsbron uppkallad efter värdshuset Davidshall som mellan åren 1862 och 1886 var Malmös ledande nöjesetablissemang och låg i kvarteret Tigern, alltså just där Lyttkens barndomshem kom att uppföras. Från sitt torn på Södra Vallgatan, på andra sidan kanalen kunde krögaren David Lenander blicka ut över sitt värdshus.

Läs också: David Lenanders tornhus.

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanStortorgetHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Hästspårvagnen är framme vid Gustav Adolfs torg och rundar den lummiga grönskan på torgets mitt. Valhallas höga hus vid Södra Tullgatan stod färdigt 1903 och längst till vänster, bakom de utfodrade hästarna, syns Stölten & Simmonsens fotografiska magasin. I det låga huset till vänster om Valhalla läser vi på skylten: AB Edvin Nybloms herrekipering och skrädderi. Firman noteras i adresskalendern 1905. Bilden är alltså tagen någon av somrarna 1904-1906. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Rundningen som anlades på Gustav Adolfs torg 1859-1860 har tagit sig och den så kallade Rivieran, torgets norra sida, hade redan på 1880-talet fått sin karaktär. Notera att Odd Fellow-palatset ännu saknas i bildens vänsterkant. Det uppfördes 1903. Skorstenen i bildens mitt tillhör Malmö Oljeslageri. Firman lämnade år 1898 adressen Per Veyersgatan 4 (Per Weijersgatan 4) för nya lokaler vid Nobelvägen. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Två spårvagnar passerar Gustav Adolfs torg med delar av ”Rivieran” i bakgrunden. De två vitputsade byggnaderna i fransk nyrenässans (som står där än idag) uppfördes av den danske byggmästaren Christian Mortensen 1878-1883. Till höger i bild: Stora teatern, som numera är hem för H&M. På högra sidan av Södergatan ser man en bit av Gråbergska fastigheten som 1909 gav plats år Wessels varuhus som i sin tur revs för S:t Jörgens hotell. På torget bedrivs handel och vi noterar att redan hästspårvagnarna försågs med reklam. På den främre vagnen kan vi läsa Odol, ett tysk munvatten som inte längre finns på svenska marknaden.

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Alice Lyttkens Försvunna Malmö 1 november 2014 • Uppdaterad 3 november 2014

”Det vita giftet” blev rena hälsan

Borgmästaregårdens kontrollmjölk marknadsfördes av AB Tuberkelfri mjölk. Foto ur Malmö stads historia.

”Det vita giftet”. Så kallades mjölk på den tiden då smöret var det vita guldet. Smör var sedan århundraden en viktig handelsvara som i våra trakter exporterades, lagligt eller olagligt, över Öresund. Mjölken producerades bara lokalt.

Om det saltade smöret hade en lång hållbarhet, då var det värre med mjölken. Färsk mjölk producerades på landsbygden för hushållsbehov men det fanns kor i begränsad mängd även innanför och strax utanför Malmös stadsgräns. Då mjölken inte kunde kylas och pastöriseringen ännu var en okänd teknik hände det att den orsakade salmonellautbrott och tuberkulossmitta.

Med industrialismen kom ny teknik som förändrade förädlingen av mejeriprodukter, dels den så kallade swartziska ismetoden, uppfunnen 1863, dels De Lavals separator från 1878. En framgångsrik avelsverksamhet och bättre utfordring gav en högre mjölkavkastning.

Början av 1900-talet präglades av fattigdom, social ohälsa och bristande hygien. Spädbarnsdödligheten var hög och amningsfrekvensen låg. Med mjölk kunde man råda bot. Men det gällde att eliminera smittrisken. Malmö Mjölksteriliserings AB erbjöd så kallad buddiserad mjölk, ett sätt att sterilisera mjölk och konserver genom tillsats av vätesuperoxid, efter en uppfinning av dansken Budde.

På Näsbyholm utanför Skurup producerade friherre Fredrik von Blixen Finecke mjölk under kontrollerade former. Här ansågs friska veterinärbesiktade djur och mjölkning under hygieniska former vara förutsättningen för tuberkelfri mjölk. Näsbyholmsmjölken var särskilt omtyckt i Malmö där den såldes fem öre dyrare per liter än vanlig mjölk i butikerna – en av dem låg på Kalendegatan 12. År 1903 såldes en dryg halv miljon liter Näsbyholmsmjölk i Malmö.

Föreningen Mjölkdroppen var en annan leverantör av mjölk. Idén kom från Frankrike, via Stockholm. Syftet var att fattiga mödrar som inte kunde amma skulle få en näringsriktig mjölkblandning till sina spädbarn. Barnläkaren Johan Cronquist – specialist på just tuberkulos – satt i styrelsen för Mjölkdroppen i Malmö. Hans dotter Alice Lyttkens har i sina memoarer berättat: ”Mjölken skulle vara tuberkelfri och strängt kontrollerad. Den fick man från Borgmästaregården strax utanför stan.”

Borgmästaregårdens kontrollmjölk marknadsfördes av AB Tuberkelfri mjölk och doktorn kontrollerade själv att mjölkerskorna var friska.

I 1900-talets början öppnade mjölkaffärer i vart och vartannat hörn. De oftast kvinnliga affärsinnehavarna sålde mjölk och grädde i lös vikt. Varorna förvarades i höga öppna plåtkärl som fylldes på tidigt om morgnarna. Mjölken var mestadels obehandlad och Hälsovårdsnämnden hade ett styvt jobb att sanera handeln. Först år 1911 hade man utfärdat föreskrifter för de gårdar som levererade mejerivarorna.

Många mjölkbutiker startades av bagerier som Solidar och Påhlssons. En annan kedja var Malmöortens Mejeriförening. Anrika Malmö Mjölksteriliserings AB bytte runt 1940 namn till Malmö Nya Mejeriförening – vid hörnet av Lundavägen och Fredsgatan. På Högamöllegatan låg Malmö Mjölkcentral – ägd av konsumentföreningen Solidar som sålde mejeriet 1971. Malmö Nya Mejeriförening ingick i den grupp som 1964 bildade Skånemejerier.

År 1950 fanns det drygt 400 mjölkbutiker i Malmö. Tjugo år senare återstod endast en. Det fanns också mjölkbarer, åtminstone en bit in på sextiotalet. Någon milkshake serverades inte, men väl enklare husmanskost och till den drack man mjölk.

I Näsbyholms tuberkelfria mjölkbutik på Kalendegatan 12. Foto ur Malmö stads historia.
Mjölkerskor på Näsbygård omkring 1915. FOTO: SYDSVENSKAN
Mathilda Palms mjölk- och speceriaffär på Lugnet, i hörnet av Brunnsgatan och Brogatan. Huset finns kvar. FOTO: SYDSVENSKAN
Mjölken i butikerna förvarades i höga öppna plåtkärl som fylldes på tidigt om morgnarna. Bilden från 1948. FOTO. SYDSVENSKAN
I mjölkaffären köpte man mjölk i lösvikt på flaska. Bilden tagen i febr 1949. FOTO: SYDSVENSKAN
Mjölkbar vid Drottningtorget 1937. FOTO: SYDSVENSKAN
Alice Lyttkens Försvunna Malmö 8 december 2013 • Uppdaterad 20 mars 2015

Finns det bilder på Borgmästaregården?

Enda bilden vi har i vårt arkiv på Borgmästaregården är när ena ladan brinner ner till grunden 1962. Foto: Sydsvenskan

Gamla Borgmästaregården låg på delar av de så kallade donationsjordarna som tillhörde staden för allmännytta. Namnet finns belagt sedan 1816 och utgjorde alltså borgmästarens löningsgård. Idag löper Pildammsvägen längs gårdens infart från staden och vidare rak igenom området. Manbyggnaden med sitt grönområde låg i väster på en yta som idag till hälften motsvaras av Borgmästarelunden. Ekonomibyggnader och stallar sträckte sig österut där bostadshuset på Cronquists gata 10 ligger idag.

Den gatan är för övrigt uppkallad efter barnläkaren Johan Cronquist som var initiativtagare både till Flensburgska sjukhuset och Föreningen Mjölkdroppen. Hans dotter Alice Lyttkens har i sina memoarer berättat: ”Mjölken skulle vara tuberkelfri och strängt kontrollerad. Den fick man från Borgmästaregården strax utanför stan”. Mjölken marknadsfördes av AB Tuberkelfri mjölk och i bolaget ingick doktor Cronquist som kontrollerade att mjölkerskorna var friska.

På tiotalet blev gården granne med nödbostäder (Pildammsbarackerna) och från 1919 koloniområdet Södra Sommarstaden. Barackerna brann på trettiotalet och de sista kolonierna försvann 1969. En av Borgmästaregårdens lador som använts som lagerlokal åt Malmö stadsteaterns kulisser eldhärjades 1962.

Mellan åren 1963 och 1965 byggdes bostadsområdet Borgmästaregården varpå även Annebergsgården med avgränsande skolträdgård försvann.

Svaret på frågan ställd av Marie Hultberg publicerades första gången i papperstidningen 27 november. 

Alice Lyttkens Försvunna Malmö 16 november 2013 • Uppdaterad 22 juni 2015

Det spöklika barnsjukhuset

Barnsjukhuset vid förra sekelskiftet.

Vilken var villan mittemot Intimans ingång, som hade ett mystiskt, nästan spöklikt, skimmer över sig?

Huset på Rönneholmsvägen 22 var ett barnsjukhus, det tredje av privat initiativ i Sverige. Malmö Barnsjukhus, ritat av Christian Mortensen, låg 1887 idylliskt på landet med gröna trädgårdar och gröna fält fjärran stadens buller och os, med vårdplats för uppemot 40 barn i två salar som vardera mätte tolv gånger åtta meter. Huset rymde också kök, spiskammare, matsal, lekrum, bad, stryk och mangelrum samt rum för läkare och sjuksköterskor och ett isoleringsrum. Sjukhuset tog emot barn till mindre bemedlade föräldrar.

Barnsjukhuset övergivet och rivningshotat. Bilden är tagen 1974 från andra sida av Rönneholmsvägen, på fjärde våningen i nummer 21. Foto: Inga Nilsson

En damkommitté bestående av tolv kvinnor hade ansvar att utöva tillsyn av sjukhusets skötsel. Och i styrelse satt ingen mindre än hotelldirektörskan Anna Kramer. Johan Cronquist som också var regementslärare på Kronprinsens husarer hade sin arbetsplats på barnsjukhuset mellan åren 1907 och 1921. Han blev specialist på barnsjukdomar och tuberkulos, och var engagerad i sociala frågor. Bland annat kämpade han för byggandet av ett spädbarnssjukhus i staden, vilket kom att bli det Flensburgska barnsjukhuset.

Johan Cronquist gifte sig med den danska sköterskan Antoine Lanng och fick barnen Ludvig och Alice. Den senare gifte sig Lyttkens och har i sina memoarer berättat om sina minnen av sjukhuset på Rönneholmsvägen, granne med Conditoriträdgården där Stadsteatern senare uppfördes.

Från 1945 blev huset konvalescenthem och på senare år nyttjade Stadsteatern byggnaden som rekvisitaförråd. Rivningslov gavs 1979. Idag ligger Teaterparken på tomten och sedan 1988 reser sig ett företagskomplex ritat av Sten Samuelson i dess utkant.

Läs också artiklarna om änglamakarna och barnen som överlevde och vårdades på sjukhuset.

Tack till Agneta af Jochnick Östborn för frågan.

Denna fråga publicerades första gången den 16 oktober 2013. 

Alice Lyttkens Försvunna Malmö 20 april 2013

Utsikt över Södertull

Södertull och Södra Förstadsbron, numera känd som Davidshallsbron, någon gång mellan 1903 och 1906. (klicka på bilden för att göra den större)

När Alice Lyttkens som barn tittade ut genom fönstret från familjens lägenheten i hörnet av Regementsgatan och Södra Förstadsgatan kunde hon se Södra Tull- och Södra Vallgatorna, malmöbor på promenad längs kanalen och hästspårvagnen på väg över Södra Förstadsbron. Hon föddes 1897 och hennes far Johan Cronqvist var bataljons- och barnläkare med praktik i familjens åttarummare på andra våningen. I denna bild delar vi alltså samma utsikt som en gång inspirerade den blivande författarinnan.

Södra Förstadsbron var ursprungligen en svängbro som blev fast på 1880-talet. Bron tillkom liksom Schougens bro i samband med utgrävandet av Södra och Östra Förstadskanalen. Först 1938 fick bron sitt officiella namn, Davidshallsbron uppkallad efter värdshuset Davidshall som mellan åren 1862 och 1886 var Malmös ledande nöjesetablissemang och låg i kvarteret Tigern, alltså just där Lyttkens barndomshem kom att uppföras. Från sitt torn på Södra Vallgatan, på andra sidan kanalen kunde krögaren David Lenander blicka ut över sitt värdshuset.

Så när är bilden taget?

I öster sträcker sig esplanaden Drottninggatan förbi brandstationen – arkitektritades av Alfred Arwidius och uppfördes 1893-94 – och Dahlgrenska stiftelsen som invigdes 1903. Kaptensbron ligger ännu inte på sin plats, den tillkommer först 1909. Arkitekten August Stoltz pampiga kontors- och bostadshus i hörnet av Drottninggatan och Södra Förstadsgatan 2 från 1908 har heller inte byggts och då den sista enkelspårig hästspårvagnen rullade över bron 1906 och inga elledningar ännu syns kan vi ringa in ett troligt fototillfället, det vill säga någon gång mellan 1903 och 1906.

Närmare i tidsprecision hade vi möjligen kommit om inte träden vid Södertull skymde hörnet av Södra Tullgatan och Södra Vallgatan. I det huset som enligt 1896 års adresskalender ägdes av fabriksidkaren Bernard Cloetta, vars chokladfabrik på Grynbodgatan lämnade Malmö år 1900, öppnade en av Malmös första permanenta biografer. 1904 hette den Biograf-Teatern. Tre år senare tog den blivande biografkungen i Malmö, Jens Edvard Kock över salongen som Malmö Gamla Biograf, senare även känd som Kocks Biograf.

Runt 1960 revs husen vid Södertull för att ge plats åt ett nytt Södertull med en premiärbiograf som än i dag imponerar. Royal.

Tack till Bosse Garms för bilden.

Kategorier

Senaste kommentarer