Annons:
Baltzarsgatan Försvunna Malmö 16 april 2017 • Uppdaterad 21 april 2017

Här hyrde man hästskjuts i det gamla Malmö

Den som ville få skjuts ut från Malmö fick förr vända sig till Hyrkuskstationen på Stortorget, eller direkt till Skjutsinrättningen i hörnet av Djäknegatan och Baltzarsgatan.

Innan järnvägen ångade in i Malmö fanns det bara ett sätt att transportera sig på land, med häst (och vagn). Alternativet var att gå. På den danska tiden hade kungen Kristian II redan på 1500-talet infört ett nätverk med landsvägskrogar för skjutsar. I Sverige kom en ny gästgivareförordning 1649 som kom att gälla även här när Skåne blev en svensk provins 1658.

Skjutsen delades in i olika klasser. Sju hästar drog riksråd och andra likställda potentater i första klass. Medan läkare, landsfiskaler och borgare fick nöja sig med två dragare. I större städer fanns det skjutskontor, i mindre så kallade skjutsborgare. Skjutsarna var inte bara till för resenärer, utan fraktade även gods. Bland annat delikatesser som ostron, fågel och hummer till slott och herrsäter.

Läs mer: Skjutsar, diligenser, tåg och båt i gamla tider.

En ny skjutsförordning kom 1734 och 1762 års upplaga gav embryot till ett entreprenadsystem där gästgiveriet fick bidrag för att åta sig skjutsning. Principen genomfördes under 1800-talet. Skjutsväsenet kulminerade på 1850-talet med 1,37 miljoner hästar i tjänst.

I Malmö fanns det sedan länge ett skjutskontor och ett skråmässigt organiserat vagnmanslag som dels skötte varutransporter till och från färjebåtarna, dels ombesörjde all av staden ålagd skjutsning av resande. Hantverkarna och bryggarna ondgjorde sig över skjutsystemet. Irritationen hade sin grund i att förlustelseutbudet i staden slet hårt på hästar och vagnar. Vid gott väglag valde nämligen de nöjeslystna att utnyttja egna fordon men i tider då vägarna var i sämre skick fick ”skjutshästarna den ära att hit och från släpa lustbarhetens gynnar”.

För att bringa ordning beslöt magistraten att Malmö skulle inrätta en egen skjutsinrättning. Så skedde – efter många politiska turer och komplikationer – med Malmö diskont som långivare och under ledning av den driftige Carl Magnus Nordlindh (som efter diskontens konkurs senare skulle hamna i onåd och i finkan).

Läs mer: Diskontens konkurs 1817. 

År 1813 blev därmed staden ägare till en egen skjutsinrättning med 25 hästar. För hästarnas bete avstyckades den så kallad Skjutsstallslyckan utanför östra porten, vid strandängen norr om Östra förstaden och Kirseberg (numera järnvägens rangerbangården).

Alldeles i utkanten av Malmö inrättades en Skjutsstation med stallar och bostäder för kuskar, i hörnet av Baltzarsgatan och Djäknegatan – vid denna tid i början av 1800-talet en larmgata (till vänster) som löpte ner till stadsvallen som i sin tur gränsade till Rörsjöns sumpmarker. Idag ligger Arkaden delvis på samma tomt. Rekonstruktion av Einar Bager.

Skjutsinrättningen inrättades i stadens utkant, i Casern Bolagets gård nummer 297, det vill säga i färgerigårdens gamla korsvirkeslänga vid Baltzarsgatan, och i hörnet av en larmgata – en passage (senare del av Djäknegatan) som sträckte sig ner till den stadsvall som då gick ungefär där Stora Nygatan löper idag. Utanför stadsvallen låg Rörsjöns sumpmarker.

Ungefär i samma veva som skjutsinrättningen öppnade revs stadsvallen varpå ytan fördubblas och kvarteret fick det mått som det har idag. Senare kommer det att döpas till kvarteret Spinneriet, då bomullsspinneriet Manufakturaktiebolaget i Malmö (MAB) från 1855 inrättar sin verksamhet i den nyare delen av kvarteret.

Skjutsinrättningen i hörnet av Djäknegatan (till vänster) och Baltzarsgatan (till höger). Där låg också bland annat Barnasylen.

Skjutsgårdens stall låg längs Baltzarsgatan medan expedition och bostäder rymdes i den så kallade Lerlängan med sin långsida mot Djäknegatan. Längans södra delar kom också att nyttjas som sjukhusinrättning. Kolerasjukhuset som låg inhyst där på 1820-talet blev år 1838 ett mindre allmänt sjukhus, företrädelsevis för fattigt folk. Det rörde sig om ett par rum. Sjukhuset upphörde 1841 varefter Lerlängan kom att bli hemvist för småbarnskolan och gamla barnasylen fram till 1929, innan de flyttade till Lugnet.

Även S:t Petris pastorsexpedition låg i samma hus mellan 1885 och 1925 och Navigationsskolan startade här, runt 1842-1843.

Läs fler artiklar om Baltzarsgatan här

Skjutsinrättningen flyttade också, i början av 1870-talet. Efter det återfanns hästar, stall, kontor och kuskbostäder på Södra promenaden 47 i kvarteret Dufvan, idag motsvarande nummer 41. Förutom hyrkuskstationen på Stortorget inrättades det en åkarestation på Östra Järnvägsgatan.

Baltzarsgatan med skjutsens stallbyggnaden.

År 1898 lämnade MAB sina lokaler i kvarteret Spinneriet som togs över av Malmö Yllefabrik (MYA). Stallbyggnaden fick stå var, men den gamla Skjutsinrättningen revs 1934 och på delar av tomten uppförde MYA en lagerlokal, senare tillkom ett portvaktshus och en entré till fabriksområdet i hörnet av Baltzarsgatan och Djäknegatan.

Under andra halvan av 1950-talet revs hela kvarteret (inklusive stallbyggnaden) och återuppstod som Arkaden, ett monumentalt komplex med hotell, kontor, parkeringshus och ett skyddsrum av den dimension som byggdes under kalla krigets dagar.

Läs mer om kvarteret Spinneriet här.

I entrén till Barnstugan på Lugnets fanns en målning som föreställde den gamla Barnasylen på Djäknegatan. Foto: Sydsvenskan.
Rivningen av kvarteret Spinneriet pågår i januari 1955. Husraden vi ser ligger vid Baltzarsgatan i kvarteret von Conow – idag: Valandhuset. Bilden är tagen från en fastighet vid Stora Nygatan i kvarteret Concordia. Foto: Sydsvenskan.
Där Arkadens garage öppnar gapet för moderna bilar låg en gång en skjutsinrättning. Foto: Sydsvenskan.
Arkaden. Foto: Sydsvenskan.

 

Baltzarsgatan Försvunna Malmö 28 december 2015 • Uppdaterad 18 januari 2016

Hållplats Stortorget

Det snöar på Södergatan. Vykortet är daterat 1904. I Hultmanska huset till höger (uppfört 1889) ligger Nordiska magasinet. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Pling, pling. Södergatan fram. Hästspårvagnen passerar den tidens främsta shoppingstråk, på sin väg mot Södervärn. Södergatan är som bredast där den korsas av Skomakaregatan och Baltzarsgatan. Där tror man att det före Stortorgets tillkomst fanns ett medeltida torg, vilket också gav spårvagnarna bra med plats att mötas.

Samma vy som ovan, fast några våningar upp, fotograferat från det så kallade Butterickshuset. Den så kallade Kommendantgården har ännu inte fått ge plats åt den monumentala byggnaden på hörnet mot Stortorget (sedermera Ohlssons hörna) som uppfördes 1907. Vykortet med två hästspårvagnar är daterat 1900. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Kommendantgården i hörnet av Södergatan och Stortorget ligger ännu kvar. Det är där Evald Larsen säljer tyger och sybehör. Och Fougstedts på vänster sida efter Rådhuset har ännu inte Teschska palatset och apoteket Lejonet som granne. Däremot är huset i hörnet av Södergatan och Baltzarsgatan byggt. Det daterar bilden till någonstans mellan 1892 och 1895. Bildens fotograf, Carl Wilhelm Roikjer (1842-1902) gör reklam på gaveln till det Engeströmska huset (Södergatan 18), där han också hade sin ateljé. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Här på Stortorget – som det gestaltade sig de sista åren på 1800-talet – möttes två spårvagnslinjer. (Mer om den andra linjen längre fram i serien). Den ridande kungen Karl X uppfördes 1896. Cronholmska bokhandeln är ännu granne till residenset. Inhyst i samma hus – med markiserna – ligger Johanssons kafé. Foto: Sydsvenskans bildakiv.

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Baltzarsgatan Försvunna Malmö 26 juli 2013 • Uppdaterad 27 juli 2013

Nästrumpetarna blåser än

Nästrumpetaren som en gång prydde fasaden på Baltzarsgatan 25. Foto: Martin Andersson

Det är över 50 år sedan det pampiga huset på Baltzarsgatan 25 förstördes av en brand. Huset ritades av Ewe & Melin och fasaden pryddes av fyra nästrumpetare huggna i sten.

Två av figurerna på fasaden.Foto: Nils O Berglund.

Efter att denna artikelpublicerades (första gången i april 2012) visade det sig att de fyra figurerna fortfarande finns bevarade, om än med tiden något naggade. Sedan 60-talet har de prytt auktionsgodsaffären i Billinge, strax utanför Stockamöllan och två mil norr om Eslöv.

Antikhandlaren Curt Andersson är stolt över sina nästrumpetare.Foto: Martin Andersson

Curt Andersson som förestår affären vet hur de hamnade där. Hans föräldrar Linnea och stinsen Harry Andersson startade en firma 1960. När deras hus med lager brann ner något år senare fanns det inget annat råd än att bygga nytt, men av rivningsmaterial från bland annat från Malmö. Det var så Harry Andersson kom över nästrumpetarna. – Mitt minne kan ha fel, man jag tror att husrivaren min far köpte figurerna av hette Viking Ström, han brukade presentera sig med tillägget ”om det kan vara till någon ledning”. Han höll till någonstans i Hurva-trakten och handlade med rivningsmaterial, berättar Curt Andersson som är glad att äntligen få veta mer om trumpetarna som han haft mitt framför näsan sedan barnsben.

Jost Ledeburs epitafium i S:t Petri. Foto: Martin Andersson

Tilläggas kan att en snarlik mytologisk varelse återfinns i Sankt Petri kyrka, närmare bestämt i borgmästaren Jost Ledeburs epitafium från 1636.

Denna text publicerades i Sydsvenskan första gången 8 juni 2012. 

Baltzarsgatan Försvunna Malmö 25 juli 2013 • Uppdaterad 29 april 2015

Pampigt hus föll offer för pojkars lek

Ritning av fasaden mot Baltzarsgatan, signerad Ewe & Melin.

Byggnader uppförs. Byggnader rivs. Inget är för evigt. Här ett hus som några kanske kommer ihåg tydligare än många andra.

Baltzarsgatan 25 sett från Djäknegatan, norrifrån. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Den 12 april 1962 blir ett ödesdatum för ett pampigt tegelpalats på Baltzarsgatan 25.

Klockan fyra slutar sexårige Martin sin dag på lekskolan vid Långgårdsgatan. Hans mamma har fått mässlingen så denna dag är det pappa som hämtar honom. De vandrar hemåt. Håller handen.

Huset, sett från Djäknegatan söderifrån. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Det är svag västlig vind och drygt tio grader. Det är vår i luften. I den gamla saluhallen på Lilla torg står en fin sportbil. I skyltfönstret till Truedssons fisk längre ner för gatan porlar vattnet och från Lundbladhs i hörnet av Kalendegatan doftar det av nymalet kaffe.

De tar den ålderstigna, knarrande hissen till bostaden högst upp i huset på Baltzarsgatan 25. Martin är hungrig och får precis som vanligt en smörgås med prickig korv och ett glas mjölk i köket. Men det är något som inte stämmer denna dag. Det luktar konstigt, fränt på något sätt.

I köket finns en trappa som leder upp till vinden. När man gläntar på dörren bolmar det ut rök.

Det brinner på vinden! Foto: Sydsvenskans arkiv.

Det brinner!

Det blir en väldig fart. Ner för trapporna, mamma i nattlinne och morgonrock. Hon är febrig och alldeles prickig. På gatan står det röda brandbilar och familjen söker skydd i Annie Alms ramaffär på bottenplan. En brandsoldat kommer med taxen ”Tatta” i famnen. Takpannorna regnar ner över Baltzarsgatan och eldslågorna reflekteras i radiohusets fönster på andra sidan gatan.

Tegelpannorna regnar ner över gatan. Foto: Sydsvenskans arkiv.

När familjen återvänder till våningen någon dag senare ligger köket mer eller mindre under bar himmel. Två vita ringar på det sotiga köksbordet vittnar om mackan och mjölkglaset som lämnats i hast.

Redan dagen efter branden erkänner två nioåriga pågar – låt oss kalla dem Olle och Per. Av polisförhöret framgår det att pojkarna på väg hem från Österportskolan hittat ett stearinljus som de tar med sig hem till Olle. Han bor på Baltzarsgatan 25. De går upp på vinden för att leta upp ett barnvagnshjul till deras lådbil och tänder stearinljuset i mörkret. När stearinet bränner Olles hand landar stumpen i en låda med lättantänd träull. Olle och Per försöker släcka elden, men när röken tätnar blir de rädda och springer därifrån.

Larm inkommer till brandkåren 16.25. Enligt utryckningsrapporten rycker tjugofem brandmän ut i åtta brand- och stegbilar. Sex poliser i tre bilar ansluter. Vinden är byggd i två våningsplan vilket försvårar släckningsarbetet. Det tar två timmar att få elden under kontroll och eftersläckningen pågår till morgonen. ”Endast förkolnade bjälkar och väggar finns kvar i den avbrända vindsvåningen”, rapporterade Sydsvenskan.

Vattenskadorna är omfattande. Kanske inte värre dock än att huset hade gått att rädda, men branden är en anledning så god som någon att verkställa en rivning. ”Fastigheten är försäkrad till betryggande belopp”, konstaterade Sydsvenskan.

Utsikt över Djäknegatan och korsningen av Baltzarsgatan någon gång mellan 1957 och 1962 (då Arkaden invigdes). Valandhuset strax norrut tillkom i mitten av 60-talet. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Tegelpalatset i hörnet av Djäknegatan blev bara lite drygt 50 år. Huset byggdes i samband med att Baltzarsgatans förlängning bröt igenom kvarteret Concordia (norra delen mot Snapperupsgatan fick namnet Ellenbogen) till Stora Kvarngatan.

Concordia betyder ”enighet” och var i slutet av 1700-talet namnet på Frans Suells klädesfabrik som brann (!) ner till grunden 1808. Från 1889 var Concordia en bierträdgård med kägelbanor, biljardlokal och musikpaviljong. 1904 tog godtemplarlogerna över ägandet och gör anläggningen till en nykterhetsrestaurang. När godtemplarna vid omläggningen av Baltzarsgatan år 1908 säljer av en del av tomten fortgår Concordia med bland annat sommarteater (med skådespelare från Hipp) en bit in på 40-talet.

Nästrumpetarna på fasaden till Baltzarsgatan 25. Illustration av Holger Worm, ur Bertil Widerbergs bok ”Malmö”.

Tydligen fanns det tankar om att på tomten uppföra ett nytt teaterhus. Arkitektparet Ewe & Melin hade tagit fram skisser på en storslagen byggnad. 1910 blev det istället ett bostadshus med affärslokaler i bottenplan. Fasaden var på bottenplanet av ”terra nova” och resten av handstruket tegel. Centralvärme, varmvattensystem och elektriskt ljus hörde till moderniteterna.

Några Malmöbor minns kanske ännu nästrumpetarna som smyckade fasaden?

Läs mer om trumpeterna här!

 

Fakta om Ewe & Melin

Duo byggde ett 30-tal byggnader i Malmö. Skåningen August Ewe (1875-1956) och gotlänningen Carl Melin (1877-1960) etablerade ett arkitektkontor i Malmö, med lokaler i egna huset ”Petrihus” (1911, rivet) på Mäster Nilsgatan. Tillsammans ritade de ett 30-tal byggnader i Malmö.

Några av de mer kända är Werupska huset, hörnet Östergatan/Drottningtorget (1906), Wesselshuset, hörnet St Nygatan/Södergatan (1909, rivet), butiks- och bostadshus, hörnet Hamngatan/Stortorget (1912), restaurang Kungsparken (1913), f d Grand Hotel Fersen, Fersens väg 3 (1913), f d Malmö Handelsgymnasium/Malmö Hantverksförenings stiftelse (1916, i samma kvarter som Malmö konsthall), f d Stadshuset, Amiralsgatan 22 (1922), f d Sockerbolagets kontor, Fersens väg 9 (1922) samt Södervärnsskolan, Nobelvägen 14 (1924).

Texten publicerades första gången i Sydsvenskan, på årsdagen exakt 50 år efter branden, den 12 april 2012. 

 

Baltzarsgatan Försvunna Malmö 14 mars 2013

Spritvandring längs Baltzarsgatan – del 3

Kerstin Höllman slår in spritflaskor på Baltzarsgatan 1955.

Vår miniserie om Systembolag vi minns, glömt eller rent av inte visste fanns fortsätter med historisk vandring längs Baltzarsgatan.

På 1500-talet utgjorde Baltzars bodar en rad små hus som ägdes av mester Baltzar Jacobsen, ärkedjäkne (prästman av hög rang) och son till borgmästaren Jacob Michelsen. Här bodde också en Baltzar Bagar vid sekelskiftet 1600-1700. Från 1864 har gatan hetat Baltzarsgatan. I slutet av 1800-talet (och fram till 1908) sträckte sig Baltzarsgatan bara fram till Djäknegatan, och det torde varit där i hörnet (då Baltzarsgatan 2) som Malmö Spritförsäljnings AB vid denna tid hade sitt kontor.

Systembolaget påBaltzarsgatan 21, 1963.Foto: Torbjörn Carlson.

Kontoret lämnade gatan 1904 men ett av deras minutförsäljningsställen flyttade 1917 från Rörsjögatan 4 till en för den tiden moderna faciliteter på Baltzarsgatan 25, ett ståtligt hus som revs på 1960-talet. Lokalen blev tydligen redan efter några år för liten varpå Spritbolagets butik 1924 flyttade vidare två snäpp österut på gatan, till nybyggda nr 21, där man idag kan äta libanesiska buffé på Laziza. Och blev liggande där i nästan femtio år. Först som ”Spritbolag” och sen i Systembolagets regi. Under första delen av 1970-talet flyttar ”glasbanken” tillbaka ett hack ner för gatan, till den lokal som kanske de flesta minns bäst, på nummer 23.

Där låg ”Systemet” till 2004. Idag utförs medicinsk röntgen där.

Nya ”Systemet” på Baltzarsgatan 23.Året är 1984.Foto: Nikolai Jakobsen

 

 

 

 

 

 

(Denna text publicerades i Sydsvenskan första gången 13 januari 2012)


 

 

 

Kategorier

Senaste kommentarer