Annons:
Hästspårvagn Försvunna Malmö 21 augusti 2016

Limhamn får spårvagn åter

Limhamns gamla hästspårvagnar återvänder till Brottsplatsen.

Vagnen har varit försvunnen från hemorten sedan slutet av 1970-talet. Spåren ledde till Malmköpings järnvägsmuseum. Därifrån ska den i slutet av september fraktas till Limhamn för att vara del av 150-årsfirandet av kalkbrottet den 1-2 oktober.

— Spårvagnen kommer först att stå uppställd under det industrihistoriska 150-årsjubileum som vi ska hålla. Den kommer att stå tjugo meter ner på en platå i Limhamns kalkbrott, berättar Jessica Grundén på gatukontoret.

Efter hästspårvägens nedläggning 1914 tjänade vagnen ”Stranden 2” som personalvagn på den så kallade Brottets bana, mellan cementfabriken och kalkbrottet.

— Efter jubileet ska ”Stranden 2” få lite kärlek och omtanke i vår smedja, slutligen är tanken att den ska få ett temporärt hem i en monter någonstans längs Brottets bana, förmodligen i anslutning till Limhamns Kalkbrott. Där ska den fungera som en liten satellitutställning och informera om kalkindustrins storhetstid i väntan på att vi kan få möjlighet att bygga ett besökscenter.

”Stranden 2” – när den ännu stod i Kalkbrottet. Foto: Sven Karlsson.

Det var ”Limhamnskungen” R F Berg som runt förra sekelskiftet tog initiativ till en hästspårväg. Ett nytt badhus stod färdigt i juni 1900, i AB Strandens regi. Många badgäster kom via Malmö-Limhamns järnväg. För att erbjuda dem en bekväm resa sista sträckan anlades en hästdragen spårvägslinje mellan Limhamns station och slutstationen i korsningen av Strandgatan och Kaptensgatan (Gustavsgatan).

Den hästdragna spårvagnen utgick från förra sekelskiftet från Limhamns station. Foto: Sydsvenskan.

Två vagnar beställdes från Ludvig Rössels Wagonfabriks AB i Arlöv. Trafiken fortsatte fram till oktober 1914 (då också Baltiska utställningen stängde och Europa stod i brand). Inför inkorporeringen av Limhamn överläts spårvägen till Malmö stads eldrivna spårvagnsnät, och blev med tiden en förlängning av den eldrivna linje 4 till Sibbarp.

Fler bilder och mer läsning: Spårvägen på Limhamn

Vagnarna stannade dock kvar i Limhamn. De fick fortsatt liv som personalvagnar i och till kalkbrottet, på den så kallade Brottets bana. De var i drift, möjligen så länge som in på 1960-talet. År 1975 ”återfanns” den sista kvarvarande vagnen av besökare från föreningen Gotlandståget. De var främst intresserade av att ta över ett minilok, men fick ta vagnen och två lok eller inget. Loket och spårvagnen transporterades 1981 till Gotland.

Där blev ”Stranden 2” stående fram till 1997 då den skänktes till Spårvägsmuseet i Malmköping där den idag står uppallad i det skick den lämnade Brottets bana. Det vill säga med påsatta buffertar och udda hjul, men i övrigt i slitet originalskick.

Runt 27 och 29 september kommer ”Stranden 2” att åka lastbil hem, från Malmköping till Limhamn.

Lär mer: Bland sillgummor och kalkgubbar. 

Fakta: Ett 150-årsjubileum kommer att hållas den 1-2 oktober. På programmet står guidningar och utställningar med fri entré. Det kommer också att arrangeras guidade turer nere i brottet. Biljetterna till de turerna är begränsade och kräver biljett som kan hämta i Stadshusets reception från den 26 september.

Den gamla hästspårvagnen Stranden II inklämd mellan ett ånglok och en liten kalkvagn av tippmodell. Foto: Sydsvenskan.
Spårvagnen senast sedd i kalkbrotten 1979. Foto: Sydsvenskan.
Den gammal hästspårvagn i kalkbrottet i sällskap med två lok. De två tippvagnarna fick stå kvar i brottet och står där än. Foto: Sydsvenskan
Hästspårvagn Försvunna Malmö 9 januari 2016 • Uppdaterad 18 januari 2016

Spårvagnen på Limhamn

Hästspårvagnen som transporterade sommargäster och badturister från Limhamns station till badhuset. Här i kurva vid Sandegårdsgatan. Foto: Sydsvenskan.

Många minns spårvagnen till Limhamn, men få kommer ihåg spårvagnen Limhamn. I samma veva som Limhamn blev en del av Malmö för lite drygt hundra år förlängdes spårvägens linje 4 från Fridhem och ut till Strandgatan, i hörnet av Notariegatan. Det innebar slutet för den nästan en kilometer långa hästspårväg som sommartid sedan 1900 hade transporterat badgäster från Limhamns station till badhuset.

Liksom mycket annat på denna tid, var det ”Limhamnskungen”, RF Berg, som låg bakom denna tidiga spårvagn. Under 1800-talets sista dagar hade det gamla badhuset förstörts i en storm. Badhuset var populärt bland Malmöbor och bidrog därmed till att öka passagerarantalet på Malmö-Limhamns järnväg, kallad Sillabanan*, även den tillkommen på initiativ av R F Berg.

En återuppbyggnad av badhuset ansågs därmed nödvändig och det stod färdigt redan i juni 1900, allt i AB Strandens regi. Och som grädde på moset väntade ett ekipage på badgästerna från Malmö när de ankom Limhamns station. Stationen låg strax norr om Limhamnsvägen (då Öresundsgatan), i höjd med Järnvägsgatans utlopp.  I skuggan av träden – där det idag ligger en lekplats – stod vagnen redo, med kusk och ringklocka, konduktör med bössa och draghäst med stråhatt på huvudet. Det kostade tio öre att åka. Och behövde man posta ett brev eller ett vykort fanns det en brevlåda ombord. Vagnarna hade tolv sittplatser och plats för tjugosex stående passagerare.

I sakta mak rullade spårvagnen rullade ut till badhuset, och vidare till sin slutstation i korsningen av Strandgatan och Kaptensgatan (Gustavsgatan). Det fanns också ett stickspår i Östra Hamngatan (Idrottsgatan) som ledde till ett vagnsskjul vid Viktoriagatan (Valborgsgatan).

Trafiken fortsatte fram till oktober 1914 (då också Baltiska utställningen stängde). Inför inkorporeringen av Limhamn överläts spårvägen till Malmö stads eldrivna spårvagnsnät, och blev en förlängning av den eldrivna linje 4 till Sibbarp.

De två vagnarna – tillverkade av Ludvig Rössels Wagonfabriks AB i Arlöv – stannade dock kvar i Limhamn, med vidare koppling till den Bergska verksamheten. De fick fortsatt liv som personalvagnar i och till kalkbrottet, på den så kallade Brottets bana. De var i drift, möjligen så länge som in på 1960-talet. År 1975 ”återfanns” den sista kvarvarande vagnen av besökare från föreningen Gotlandståget. De var främst intresserade av att ta över ett minilok (se bild nedan), men fick ta allt eller inget. Loket och spårvagnen transporterades 1981 till Gotland.

Bara någon månad senare ville Limhamns Miljöförening att spårvagnen ”Stranden 2” skulle återbördas till Limhamn:”Beslutet om transport till Gotland hade fattats på grund av ett beklagligt ”glapp” i kontakten mellan Cementa AB, Malmö museum och Limhamns musei- och miljöintresserade”.

Men något återbördande blev det aldrig frågan om. Lite oklart varför. På Gotland hade man emellertid ingen riktig användning för Stranden 2. Där blev den därför stående fram till 1997. Sedan man på Malmö tekniska museum tackat nej till att införliva den i sin samling, skänktes den istället till Spårvägsmuseet i Malmköping där den idag står uppallad i det skick den lämnade Brottets bana. Det vill säga med påsatta buffertar och udda hjul, men i övrigt i slitet originalskick.

Den andra av två hästdragna spårvagnar som gick mellan Limhamns station och badhuset, mellan åren 1900 och 1914. Det kostade tio öre att åka med. I bakgrunden syns Limhamns station. Foto: Sydsvenskan.
Personaltransport nere i kalkbrottet, med Stranden 2.
Personaltransport med spårvagnen Stranden 2, genom Limhamn på den så kallade Brottets bana.
När den så kallade Brottens bana lades ner blev den överflödiga loken och vagnarna stående i Kalkbrottet, bland annat den gamla hästspårvagnen Stranden 2. Den kom senare att hamna först på Gotland men står numera på spårvagnsmuseet i Malmköping. Foto: Ove Jonsson/Sydsvenskan (bilden tagen 1978)
Hästspårvagnen Stranden 2 när den ”återfanns” 1975. Foto: Sven Karlsson.
Stranden 2 lämnar kalkbrottet 1981. Foto: Sven Karlsson.
Förutom ett unikt minilok från Limhamn fick föreningen Gotlandståget även överta den gamla hästspårvagnen, i befintligt skick. Till vänster Wilfrid Ullman i sällskap med Per Andersson, båda från föreningen Gotlandståget. Foto: Sydsvenskans arkiv (tagen 1982)

 

* ”Sillabanan” (invigd 1889) fick sitt smeknamn då fiskagummorna regelbundet nyttjade transporten med sina tunga börar. ”Sillatåget” avsåg ursprungligen endast morgontåget ”halvsjuan”. Det var det enda svenska tåg som hade en fjärde klassvagn, för hundra stående passagerare. Å andra sidan fanns det bara två klasser. Fram till 1914 var lönsamheten som störst. Efter andra världskriget försvann passagerartrafiken.

Tack till Sven Karlsson för färgbilder och underlag. 

Missa inte de olika stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgStortorgetHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti

Hästspårvagn Försvunna Malmö 6 januari 2016 • Uppdaterad 18 januari 2016

Hästarnas sorti

Sent 1906 och tidigt 1907 var häst- och motordrivna spårvagnar i trafik samtidigt. Som på denna bild där en elektrisk spårvagn passerar Södergatan samtidigt som en hästdragen spårvagn ses vid Stortorget. Båda spårvagnarna är på väg mot Gustav Adolfs torg. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.

Det nya seklet var bara drygt ett år gammalt när häradshövdingen Per Bentz motionerade i stadsfullmäktige om att tillsätta en kommitté för att på sikt anlägga en elektrisk spårväg i Malmö. Tanken var ingalunda ny. Eldriven spårvagn fanns i Berlin redan 1881, det vill säga sex år innan den hästdrivna spårvägen öppnade i Malmö.

Eldrivna spårvagnar introducerades i Köpenhamn 1901, samma år i Stockholm och året därpå i Göteborg. En förutsättning för att kunna genomföra en generationsväxling även i Malmö var att Malmö stad tog över driften. Hästspårvägen i privatägda Malmö Spårvägs aktiebolag hade varit en lyckad satsning. Bolaget gick med god vinst till aktieägarnas glädje. En tvist om värdet på aktierna gjorde att ett övertagande inte kunde ske förrän den 1 januari 1905, då hela personalen på 62 personer blev stadsanställda. Därtill följde 79 hästar och 25 vagnar, 12 täckta, 6 halvöppna och 7 öppna svårvagnar.

Malmö Stads Spårvägar (MSS) behöll den gamla tidtabellen, med en vagn var åttonde minut. Från och med februari 1905 fick linjerna färg samtidigt som båda fick Södervärn som slutstation. Röd linje: Södervärn-Stortorget-Östervärn med 28 minuter i körtid. Blå linje: Södervärn-Stortorget-Hamnen, som bara tog 14 minuter. MSS införde också fasta hållplatser.

Eftersom vagnarna på sikt skulle avvecklas minimerade man underhållet, dock fanns det en tanke att de framdeles skulle kunna byggas om till släpvagnar.

I mars 1906 påbörjades arbetet med att anlägga ny räls och en månad senare godkände stadsfullmäktige en utvidgning av det befintliga spårvagnsnätet och inköp av motordrivna vagnar. Man byggde också nya spårvägsstallar, vid Zenithgatan och Industrigatan i Mellersta förstaden.

Förberedelserna pågick under hela 1906, medan hästarna alltjämt drog sina vagnar. Och hästspårvagnarna fortsatte att gå, även efter det att de elektriska satts i trafik från och med den 20 december 1906. I rapporten efter en incident på nyårsaftons kväll kan man ana en viss syrlighet från Malmö hästspårvägs sida: ”Kl 9,15 eft.m. gick en upphängningstråd vid Gustaf Adolfs torg sönder och elektriska ledningen oduglig hvarföre de vid hästspårvägen varande vagnarna kl: 9,30 eft.m. måste indragas.”

Citatet är hämtat från den handskrivna rapportboken ”Passering från d. 1/1 1897”, med drygt tvåhundra notiser om störande incidenter fram till 1906. Boken fanns bevarad i ML:s museum, och är bitvis återgiven av Nils Wennström för en festskrift.

Anteckningarna bjuder på intressant läsning. Bland annat får vi veta att snö återkommande ställde till det för hästvagnarna. Den 18 januari 1899 var båda linjerna inställda en timme på morgonen och resten av dagen fick vagnarna dras av två hästar.

Olyckor var inte ovanliga. Smala gator, livlig trafik, bristande trafikregler och den tidens alkoholvanor bidrog inte till ökad säkerhet. Som den 23 september 1901 då vagn nummer 13 blev ”påkörd å mötesspåret invid Östra infartsbron af ett åkdon tillhörigt potatishandlanden J.Olsson, drottninggatan 3, hvilken något drucken törnade med sitt åkdon mot spårvagnen med den påföljd: att främre plattformens plåt erhöll en större bula och trälisten bräcktes, och försenades spårvagnen cirka 5 minuter. Olsson kom under sitt åkdon och sprang hans häst upp på trotoiren och sönderslog två skyltfönster för en skräddare boende i Barnekowska envånings-hörnhuset. Olsson skar sig af glasskärfvor och förbands af läkare.”

En onykter spårvagnskusk straffades med böter eller i värsta fall avsked. Den 1 oktober 1898 noterades följande incident: ”Kl: 6 eft.m: då kusken No 16 Klarin skulle tjenstgöra var han så berusad att annan person i hans ställe måste reqvireras. Tillsagd att lämna vagnen började han bråka. Då Klarin flera gånger gjort sig skyldig till fylleri, ådömdes han sin tjenst förlustig samt mistning af sommarmånadernas gratifikation.”

Gångtrafikanter var ibland inblandade i olyckorna, som i denna tragiska dödsolycka 17 september 1901: ”Kl: 8, 55 f.m. blef en gosse Fredrik Larsson, son af Kaffebrännare Larsson, boende vid Skolgatan No 23 öfverkörd af spårvagnen No 23. Kusk extra Otto Nordström, konduktör extra Liedholm. Spårvagnen gick mot Söder och mötte vid Pildamsskolan en åkarevagn; i samma ögonblick kom gossen framspringande mot hästen, föll ikull och ena vagnshjulet krossade hufvudet på gossen, som ögonblickligen afled. Liket omhändertogs af poliskonstapeln No 63 Karlsson.”

Den 2 februari 1907 gick hästarna i pension (eller till andra sysslor eller till stadens köttdiskar). De elektriska spårvagnarna kom att gå i trafik i drygt sextio år, fram till högertrafikomläggningen 1967. Men undantag för linje fyra mellan centrum och Sibbarp, som rullade till och med 27 april 1973.

Hästspårvagn nr 8 finns bevarad, men är inte körd på snart tjugo år. Vagnen som tillverkades på Kockums mekaniska verkstad 1887, förvaras på Tekniska museet.

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgStortorgetHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Spårvägen på Limhamn

Grundfakta till denna serie har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. Fakta har också hämtats från ”Malmö elektriska spårväg 100 år”, av Per Gunnar Andersson och Anders Forsberg. 

Hästspårvagn Försvunna Malmö 5 januari 2016 • Uppdaterad 18 januari 2016

Slutstation Östervärn

Den öppna sommarvagnen nr 18 är framme vid ändhållplatsen, Östervärns station. Den låg precis där vi idag snurrar runt i rondellen vid Nobelvägens östra ände. Klicka här för att se samma vy idag. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.

Ptroo! Vår spårvagn är framme vid sista stoppet, Östervärns station dit linjen drogs 1894. Härifrån kunde man också från 1892 hoppa på tåget till Tomelilla och från 1896 åka hela sträckan till Simrishamn.

Ändhållplatsen försvann i och med elektrifieringen då linjen förlängdes österut längs Lundavägen. Dock tycks den ha återuppstått 1914 då extralinjen X2 förband Östervärn och Baltiska utställningen. Östervärns station kom dock att användas i många år framöver, åtminstone fram till 1953 då man lade om trafiken och bröt upp spåren mellan stambanan och den gamla stationen. Persontrafiken mellan Malmö C och Tomelilla upphörde 1970. För övrigt spelade regissören Jan Troell in kortfilmen ”Sommartåg” 1962. Den skildrar en pojkes tågresa mellan Malmö C och Tomelilla.

Östervärns station byggdes, som sagt 1892, men riktigt så gammal är inte bilden nedan. Spårvagnen står inne (i bildens högra kant) och det betyder tidigast 1894. Fotografen står på en sank äng som kan ha legat ungefär där Östervärnsgatan och Värnhemsgatan möts idag. Längs spårvägen anar vi nyplanterade träd, dem vi ser som uppvuxna på bilden från Fredsgatan i förra inlägget.

I bakgrunden ser vi Kirsebergs vattentorn (i drift 1879 till 1916) samt vindkvarnen Höga mölla, som försvann 1909. Den långa, vita byggnaden är märkt Malmö Bageri AB. Bageriet hade en koppling till Malmö Bryggeri AB på Almbacken inne i stan, och fanns enligt adresskalendern åtminstone före 1896 och fram till 1904. Sannolikt var det Malmö Mjölksteriliserings-AB som därefter tog över byggnaden för sin verksamhet.

Tornet som sticker upp bakom stationsbyggnaden tillhör från och med år 1883 Mattssons bryggeri på Kirseberg (ungefär torget idag).

Östervärn sent 1800-tal. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgStortorgetHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhem och Lundavägen. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Hästspårvagn Försvunna Malmö 4 januari 2016 • Uppdaterad 17 februari 2016

Hållplats Lundavägen

Spårvagnen passerar korsningen där tre vägar möts: Lundavägen (till vänster), Föreningsgatan (till höger) och Sallerupsvägen (rakt fram i bildens högra kant). Bakom hästvagnen ligger lantstället Värnhem ännu kvar, det revs 1906. På det hitre hörnet, mot Ringgatan, sålde Peter Sindahl mjöl, gryn och kli. Huset står ännu kvar. Vid träddungen bakom det Sindahlska huset anas sprutstationen som låg i hörnet mot Lundavägen, en byggnad där brandkåren förvarande brandsprutor. Klicka för att se samma vy idag. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.

Vår spårvagnsresa fortsätter mot Östervärn. Mellan 1890 och 1894 låg spårvägens ändhållplats vid Värnhem. Men två år efter det att järnvägen mellan Malmö och Tomelilla öppnat för trafik förlängdes spårvägen till Östervärns station – idag mitt i rondellen vid Nobelvägens östra ände. Vägen ut via Lundavägen och Fredsgatan bjöd passagerarna på en grön, och till och med lantlig idyll.

Värnhem är uppkallat efter det villaliknande lantställe som en gång låg i hörnet av Lundavägen och Sallerupsvägen, som vid 1800-talets mitt ägdes av ”Jeppa Andersson på Värnhem”. Han kallades Värnhimmaren och stod ofta på trappan och hälsade på förbipasserande.

En påstigning pågår här, mitt i korsningen av Lundavägen och Östra Förstadsgatan. bakom hästen tycks den i förra bilden nämnda sprutstationen vara riven. Lantstället Värnhem ligger sannolikt fortfarande kvar, i trädgården utanför bild till höger. Tornet i bakgrunden tillhör inte det så kallade Solstrålehus, men sannolikt Lundavägen 7, färdigställt 1906. Bakom 7:an skymtar några skorstenar som hör till Lundavägen 13. Modern vy. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
Här har spårvagnen kommit en bit österut på Lundavägen. Huset vars torn stack upp på förra bilden är ännu inte byggt. Bakom det syntes två skorstenar på Lundavägen 13 som här framträder bättre, i hörnet av Vårgatan. Detta hus fick bygglov 1901. Av det efterföljande ”Solstrålehus” på Lundavägen 15 syns ännu inte ett spår. Vy idag. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
Vår spårvagn har nu lämnat Lundavägen, rundat ”Solstrålehus” som byggdes 1902-1903 och svängt in på Fredsgatan, det vill säga Höstgatan idag. Strax är vagnen framme vid sin ändhållplats, Östervärns station bakom ryggen på fotografen. Till vänster i bild anas korsningen mot Östervärnsgatan. Modern vy finns här. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
 

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgStortorgetHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhem och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Hästspårvagn Försvunna Malmö 3 januari 2016 • Uppdaterad 18 januari 2016

Hållplats Värnhem

Spårvägen från Södervärn till Östervärn, och omvänt, gick via Schougens bro, Östra Förstadsgatan och Värnhem. Denna del av linjen blev trafikerad först 1890 och de första fyra åren var det Värnhem som var ändhållplats.

Från ett fönster i hörnet av Östra Förstadsgatan och Byggmästaregatan har kameran fångat en hästdragen spårvagn på väg ner mot Schougens bro. Vid gatans slut kan man ana några träd, som alltså ligger på andra sidan kanalen. Husen på gatans vänstra sida ger information om att bilden är tagen någon gång mellan 1894 och 1905. Enligt adresskalendern var A Hansson butik (färger, specerier och diverse) i hörnet av Viktoriagatan (i bildens vänstra kant, bara en namnlös gränd idag) verksam både 1896 och 1904. Se hur det ser ut idag. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
Vid Värnhem är sikten västerut ännu ganska fri. Värnhemstorget kom inte att anläggas förrän omringa 1923. Husen till vänster om träden ligger längs Drottninggatan. Det högra av dem har fortfarande byggnadsställningar, ett hus som slutbesiktigades 1903. Där låg för övrigt apoteket Fasanen. Hela raden av hus längs spårvagnens väg på Östra Förstadsgatans östra sida är sedan länge utplånade, men inte hörnhuset mot Ringvägen vars fasad sticker fram längst ut i bildens högra kant. Se vyn idag.
Ur karta från 1894.

 

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgStortorgetHamnenÖstergatanDrottningtorgetLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Hästspårvagn Försvunna Malmö 2 januari 2016 • Uppdaterad 18 januari 2016

Hållplats Drottningtorget

En hästdragen spårvagn syns i fonden, kommer längs Östergatan och befinner sig utanför vad som idag är ett känt köpcenter. Planket till vänster hör till den Hommerbergska brädgården, och på andra sidan Norregatan reser sig A P Sjöbergs fastighet, färdigbyggt 1894. Längre upp på vänster sida av Östergatan ses de Diedenska och Thottska husen som till skillnad från husen bortom dem räddats till eftervärlden. Under träden till höger anas den östra gaveln av Bagerska gården, byggd 1812 och riven för det nya hus som stått palats sedan 1907. Vykortet är daterat 1901. Idag ser samma vy ut så här. Foto: Sydsvenskans arkiv.

På sin väg mot Värnhem passerade den hästdragna spårvagnen Drottningtorget som hunnit bli runt nittio år gammalt. Torget anlades på 1810-talet, när de gamla befästningsverken kring staden togs bort. Tidigare hade Österport, stadens infart från öster, legat på platsen. Medan Gustav IV Adolf gav namn åt samtida Gustaf Adolfs torg fick drottningen Fredrika nöja sig med Drottningtorget, rätt och slätt.

Vid Drottningtorget syns ett par bekanta byggnader. Hörnhuset till vänster uppfördes kring förra sekelskiftet, efter ritningar av August Lindvall. Huset mittemot – i hörnet av Östra Tullgatan och Stora trädgårdsgatan – finns även det kvar idag, om än ombyggt till oigenkännlighet. Det en gång mycket ståtliga ”Berg von Linders-huset” var ett av de första hus som uppfördes (1814) när de  gamla befästningsvallarna försvann. Det ska också vara det första huset i Malmö med brutet hörn, ritat av arkitekten Anders Lundberg. Helt borta är däremot huset bakom spårvagnen, där biografen Drott öppnade 1925. Den bytte namn till Grand 1935. Klick här för modern vy. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgStortorgetHamnenÖstergatanVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Hästspårvagn Försvunna Malmö 29 december 2015 • Uppdaterad 18 januari 2016

Ändhållplats Warmbadhuset

Hästspårvagn nummer 3 är på väg att rulla över Mälarbron (klicka på länk för modern vy). I bakgrunden: Malmö centralstation, i det nyaa stationshus som stod färdigt 1891. Foto: Sydsvenskans bildarkiv

Spårvägen till varmbadhuset. Malmös första spårvagn gick från Södervärn via Triangeln, Gustav Adolfs torg och Stortorget, och nerför trånga Frans Suellsgatan till Malmö centralstation, fortsatte ut i hamnen och rundade Malmö Warmbadhus som låg längst ut på Skeppsbron, där det så kallade Bylgiahuset reser sig idag.

Hästspårvagn på väg över Mälarbron (klicka på länk för modern vy). S:t Petri har fått sitt nya torn vilket innebär att bilden är tagen efter 1890. Då vykortet är stämplat 1901 utgår vi från att bilden togs runt sekelskiftet. Det är sommar, markiserna är uppspända över trottoarserveringen vid Hotel Horn – som blev Savoy i december 1901.
En spårvagn på bron (klicka på länk för modern vy) samt ytterligare en nere på Östra Kajgatan (numera Skeppsbron) och den nya tullvisitationen som uppfördes 1896. Posthuset är ännu inte byggt och i bakgrunden kan man ana den så kallade Beijerska tomten som bebyggdes 1911 för Sjöförsäkrings AB Öresund. Gaveln i fonden är sannolikt det flerbostadshus med packhus, ritat av Salomon Sörensen 1886. Huset står ännu kvar (med ny fasad). Foto: Sydsvenskans arkiv.
Östra Kajgatan, som från 1911 kom att heta Skeppsbron (klicka på länk för modern vy). I bildens högra kant syns några av byggnaderna på den så kallade Beijerska tomten. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Vid sin ändhållplats rundade spårvagnens Warmbadhuset vid Hans Michelsensgatan och Kristianiagatan (klicka på länk för modern vy). Tornet till höger hör till ångfärjestationen som uppfördes 1896. Sedan Strandpaviljongen invigts utställningssommaren 1896 förlängdes spåret dit ut, men upphörde 1901 vid uppförandet av Nyhamnen. Varmbadet liksom kallbadhuset bakom, ingick i Malmö Romerska badanställt. Här fanns tre avdelningar, en för kalla och varma bad, en för ryska och en för romerska bad. Badhuset var i drift fram till 1947 och revs i mitten av 1950-talet. Foto: Sydsvenskans arkiv.

 

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgStortorgetÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Hästspårvagn Försvunna Malmö 28 december 2015 • Uppdaterad 18 januari 2016

Hållplats Stortorget

Det snöar på Södergatan. Vykortet är daterat 1904. I Hultmanska huset till höger (uppfört 1889) ligger Nordiska magasinet. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Pling, pling. Södergatan fram. Hästspårvagnen passerar den tidens främsta shoppingstråk, på sin väg mot Södervärn. Södergatan är som bredast där den korsas av Skomakaregatan och Baltzarsgatan. Där tror man att det före Stortorgets tillkomst fanns ett medeltida torg, vilket också gav spårvagnarna bra med plats att mötas.

Samma vy som ovan, fast några våningar upp, fotograferat från det så kallade Butterickshuset. Den så kallade Kommendantgården har ännu inte fått ge plats åt den monumentala byggnaden på hörnet mot Stortorget (sedermera Ohlssons hörna) som uppfördes 1907. Vykortet med två hästspårvagnar är daterat 1900. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Kommendantgården i hörnet av Södergatan och Stortorget ligger ännu kvar. Det är där Evald Larsen säljer tyger och sybehör. Och Fougstedts på vänster sida efter Rådhuset har ännu inte Teschska palatset och apoteket Lejonet som granne. Däremot är huset i hörnet av Södergatan och Baltzarsgatan byggt. Det daterar bilden till någonstans mellan 1892 och 1895. Bildens fotograf, Carl Wilhelm Roikjer (1842-1902) gör reklam på gaveln till det Engeströmska huset (Södergatan 18), där han också hade sin ateljé. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Här på Stortorget – som det gestaltade sig de sista åren på 1800-talet – möttes två spårvagnslinjer. (Mer om den andra linjen längre fram i serien). Den ridande kungen Karl X uppfördes 1896. Cronholmska bokhandeln är ännu granne till residenset. Inhyst i samma hus – med markiserna – ligger Johanssons kafé. Foto: Sydsvenskans bildakiv.

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Hästspårvagn Försvunna Malmö 27 december 2015 • Uppdaterad 18 januari 2016

Hållplats Gustav Adolfs torg

Utsikt över Södra Förstadsbron, senare kallad Davidshallsbron. En hästspårvagn är på väg över, i riktning mot Triangeln. Dahlgrenska stiftelsen är ännu inte uppförd (1903) och Rörsjöbron (senare kallad Amiralsbron) i kanalens fond har ännu inte fått det utseende den fick 1899-1900. På kanalens södra strand kan vi se en så kallad Aspstricka, en reklampelare uppsatt av Skånska Dagbladets grundare Rudolf Asp. Den sattes upp 1895. Bilden är alltså tagen någon av förrförra seklets sista år. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.

Gustav Adolfs torg nästa! Hästspårvagnen rullar vidare genom sekelskiftets Malmö.

När Alice Lyttkens som barn tittade ut genom fönstret från familjens lägenhet i hörnet av Regementsgatan och Södra Förstadsgatan kunde hon se Södra Tull- och Södra Vallgatorna, Malmöbor på promenad längs kanalen och hästspårvagnen på väg över Södra Förstadsbron. Hon föddes 1897 och hennes far Johan Cronqvist var bataljons- och barnläkare med praktik i familjens åttarummare på andra våningen. När vi tittar på bilden ovan delar vi alltså samma utsikt som en gång inspirerade den blivande författaren.

Läs också: ”Det vita giftet” blev rena hälsan.

Södra Förstadsbron var ursprungligen en svängbro som blev fast på 1880-talet. Bron tillkom liksom Schougens bro i samband med utgrävningen av Södra och Östra Förstadskanalerna. Först 1938 fick bron sitt officiella namn, Davidshallsbron uppkallad efter värdshuset Davidshall som mellan åren 1862 och 1886 var Malmös ledande nöjesetablissemang och låg i kvarteret Tigern, alltså just där Lyttkens barndomshem kom att uppföras. Från sitt torn på Södra Vallgatan, på andra sidan kanalen kunde krögaren David Lenander blicka ut över sitt värdshus.

Läs också: David Lenanders tornhus.

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanStortorgetHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Hästspårvagnen är framme vid Gustav Adolfs torg och rundar den lummiga grönskan på torgets mitt. Valhallas höga hus vid Södra Tullgatan stod färdigt 1903 och längst till vänster, bakom de utfodrade hästarna, syns Stölten & Simmonsens fotografiska magasin. I det låga huset till vänster om Valhalla läser vi på skylten: AB Edvin Nybloms herrekipering och skrädderi. Firman noteras i adresskalendern 1905. Bilden är alltså tagen någon av somrarna 1904-1906. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Rundningen som anlades på Gustav Adolfs torg 1859-1860 har tagit sig och den så kallade Rivieran, torgets norra sida, hade redan på 1880-talet fått sin karaktär. Notera att Odd Fellow-palatset ännu saknas i bildens vänsterkant. Det uppfördes 1903. Skorstenen i bildens mitt tillhör Malmö Oljeslageri. Firman lämnade år 1898 adressen Per Veyersgatan 4 (Per Weijersgatan 4) för nya lokaler vid Nobelvägen. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Två spårvagnar passerar Gustav Adolfs torg med delar av ”Rivieran” i bakgrunden. De två vitputsade byggnaderna i fransk nyrenässans (som står där än idag) uppfördes av den danske byggmästaren Christian Mortensen 1878-1883. Till höger i bild: Stora teatern, som numera är hem för H&M. På högra sidan av Södergatan ser man en bit av Gråbergska fastigheten som 1909 gav plats år Wessels varuhus som i sin tur revs för S:t Jörgens hotell. På torget bedrivs handel och vi noterar att redan hästspårvagnarna försågs med reklam. På den främre vagnen kan vi läsa Odol, ett tysk munvatten som inte längre finns på svenska marknaden.

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Kategorier

Senaste kommentarer