Annons:
Kallbadhus Försvunna Malmö 13 februari 2016

De bortglömda kallbaden

Malmöhus slott som fängelse, med den träbro över vallgraven där fångarna marscherade till fabriken på andra sidan. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.

Även husarer och fängelsevakter lögade sig. Till sammanställningen av kallbadhus i gamla Malmö kan nu tillföras två ytterligare badhus. Det var Thorbjörn Sjunneson med sitt specialintresse för husarkasernen på Regementsgatan som kom med en viktig pusselbit.

Läs också: Här har man lögade sig.

Han upplyste om att det några år in på 1900-talet hade uppförs ett badhus för husarerna. Den föreslagna badinrättningen finns inritad på en karta (från krigsarkivet) som också ger oss en del annan intressant information. Av den framgår att det längs den västra hamnpiren låg inte mindre än sex kallbad, av varierande slag. Varav två uppenbart var privata. De benämns ”Larssons” och ”Ohlssons”.

Att det fanns två allmänna ”folkbad”, ett för män och kvinnor, är redan avhandlat i den förra texten i ämnet. På kartan finns också ytterligare ett bad, nämligen ”Fängelsets badhus”.

Slottet och fästningen Malmöhus hade sedan 1828 tjänat som centralfängelse eller som det kallades då: Malmö korrektions arbetsinrättning, fram till 1909. Strax utanför, på det yttre slottsområdet låg sedan 1855 det så kallade cellfängelset. Alla fångar var ålagda att arbeta, antingen i sina celler eller på den fabrik som uppförts på bastion Carolus. Via en övertäckt gångbro över vallgraven marscherade straffarbetarna till arbetet.

Men om fångarna också gavs möjlighet att löga sig i havet, det är kanske mindre troligt. Sannolikt var badhuset istället till för fångvaktarna med familjer. Möjligen var det fångarna som byggde badskjulet.

Herved Persson – som var son till en vaktkonstapel – berättar i sin text ”När Malmöhus var centralfängelse” (Malmö Fornminnesföreningen 1950) att det fanns fångar som var uttagna till handräckning: ”De skötte renhållningen, utförde reparationer i vaktpersonalens bostäder, hämtade hem ved åt vaktpersonalen från upplaget bakom kommendantsträdgården, underhöllo fängelsets kallbadhus o.s.v.”.

Fängelsets kallbadhus låg så klart närmast fängelset. Kronprinsens husarregementets badhus låg längre ut längs piren, enligt förslaget precis norr om herrarnas folkbad.

Att döma av de efterlämnade ritningarna (också de från krigsarkivet) påminner husarernas badhus om folkbadet som senare kom att kallas Femman. Om det är samma byggnad, då skulle det innebära att husarbadet raserades den stränga vinter 1911 (se bild nedan) och att det uppfördes igen, möjligen lite längre söderut. Då, eller senast 1927 när regementet lades ner, övergick kronans egendom i stadens ägo och badet öppnade i allmänhetens tjänst. Eller också är likheten bara en tillfällighet.

1902. Karta över västra hamnpiren med baden utmärkta, i rött det föreslagna kallbadet för Kronprinsens husarregemente. Foto: Thorbjörn Sjunneson.
2016. Dagens karta med utmärkt kustlinje och plats för de olika baden enligt ritningen ovan.

 

Ritning på kallbadet för Kronprinsens husarregemente. Badskjulet påminner starkt om det badhus som senare kom att kallas Femman (se bild nedan). Foto: Thorbjörn Sjunneson.
Livboj som möjligen hängt vid husarernas kallbadhus. Foto: Thorbjörn Sjunneson.
Kronprinsens husarer badade ibland nakna med sina hästar, som här på Ribersborg. Men de hade också ett eget badhus. Del bild, hämtad ur Thomas Sörensens bok ”Det blänkande eländet”.
Malmö cellfängelse intill Malmöhus slott, möjligen runt 1920-talet. Cellfängelset byggdes 1854 och togs ur bruk 1914. Fram till rivningen på 1930-talet avvändes byggnaden delvis till nödbostäder. Foto: Sydsvenskans arkiv.
”Femman”, den kalla vintern 1911. Foto: VA-verket.
Kallbadhus Försvunna Malmö 23 januari 2016 • Uppdaterad 17 februari 2016

Här har man lögat sig

Gamla kallbadhuset i östra hamnen, invigt på pingstdagen den 9 juni 1867. Trettio år senare stängde det.

Historiskt sett är alla bad kalla. Men i vilken utsträckning och under vilka omständigheter kallbad förekommit i Malmö före 1800-talet vet vi inte så mycket om.

Det finns uppgifter om offentliga badstugor redan på medeltiden. En lär ha legat på Gråbrödersgatan, som också ska ha hetat ”Det gamle badstufvestrede”. På Själbodgatan – även kallad ”Badstufvestredet” – låg kyrkans bad. Möjligen är det samma inrättning som även benämndes ”Knutzes badstuga”. År 1400 ska det också ha funnits någon form av bad i närheten av prästgården på Kyrkogatan.

I den mån de mindre bemedlade medborgarna överhuvudtaget tvättade sig, fick det rimligen ske i samband med havsbad eller i bräckt kanalvatten. Utanför staden söderut låg Pildammen vars flöde erbjöd en del vattendrag i såväl diken som dammar. Möjligen erbjöd dessa vissa badmöjligheter.

I slutet av 1700-talet  och i 1800-talets början blev det à la mode efter franska förebilder med hälsobad. Ett sådant skulle avnjutas på en badort. En och annan välsituerad Malmöfamilj hade kanske besökt Varberg eller Gustavsberg vid Uddevalla. Men den mest frekventerade skånska badorten var vid denna tid Ramlösa där brunnsdrickningen kunde kompletteras med uppfriskande och helande ”saltsjöbad, såväl i hus som uti vagnar på engelska sättet inrättade till bad i öppna havet”, som det formulerades i en annons från början av 1800-talet.

I Malmö var det vid denna tid mest den manliga ungdomen som lögade sig i havet. Hamnpirarna, stranden norr om Slottet (idag Citadellsvägen) och utanför fästningsvallen öster om hamnen (Malmö central med spårområde) där vattnet var grunt. Generaldirektören Ludvig B Falkman (1808-1891)  berättar i ”Minnen från Malmö” att han som ung påg lärde sig simma i den så kallade Kalvhagen, det vill säga strandkanten vid västra hamnpiren – ungefär där gamla hamnkontoret nyligen förvandlats till World Maritime University.

Falkman härleder vikens namn till  alla de öronmaneter (sjökalvar) som samlades där, men nämner också två stengrund som kallades Kon och Kalven.

Mandomsprovet för pågarna i Kalvhagen var att simma ut till ”Sparbössan”, det vill säga till den (misslyckade) is- och vågbrytare som tillkom på sent 1830-tal.

Första kallbadhuset inrättades 1819 då handlanden Hans Thomson jr öppnade en badinrättning vid östra hamnpiren, som då bara var en smal landtunga ut längs dagens Skeppsbron. Detta bad, även benämnt badpråm, erbjöd för första gången (betalande) damer möjligheten till havsbad.

Tjugo år senare berättas det om en badinrättning, även den på östra piren, där hotelldirektören J M Frick (som drev föregångaren till Kramer) erbjöd salta bad med rätt – enligt tillståndet – att också servara ”thé, kaffe, choklad med därtill hörande bröd och bakelser, samt seltzer och sodavatten, dock endast till bättre personer, till förekommande av vad man kallar krogrörelse”.

Stadsläkaren doktor Gustav Bergh som på sin gård vid Stortorgets västra sida hade öppnat ett varmbadhus, inrättade också på 1840-talet två nya kallbadhus. Det ena döptes till Tritonen (efter havsguden Poseidons son) och det andra som var avsett för damer fick det vackra namnet Aux Belles. Det kvinnliga badet fick för övrigt god publicitet sedan drottningen Josefina och prinsessan Eugénie begagnade badet 1849.

I en annons i Snällposten relaterad till det kungliga besöket samma år beskrivs badet som följer:

”På silvervit sandbotten leker cristallklara vågen och med behagligaste sval­ka inbjuder till den mest uppfriskande och hälsosamma njutning mot sommar­värmens smäktande hetta; och i de smånättaste toiletterum framför gyllne speglar kan avlagda toiletten åter bringas i sitt förtjusande skick, och allt detta mitt sköna herrskap för endast 18 skilling i halvtimman.”

Flera badhus kom med tiden att inrättas i hamnen. Det andra badhuset för damer döptes till ”Amphitrite”. Herrar kunde uppsöka ”Najaden” eller ”Aeolus”, eller ”Neptun” som låg på västra kajen.

Alma Falkman, en brorsdotter till  Ludvig B Falkman, berättar i ”Gamla minnen från 1860- och 70-talens Malmö” att det på östra hamnsi­dan fanns ”ett lågt plank med fyra luokor eller grindar”, där man gick ned till de fyra badhusen. Planket kom också till nytta för damer att gömma sig bakom. På 1850-talet ansågs det nämligen vara opassande att bli sedd av någon herre på väg till badet.

Det första stora kallbadhuset i Malmö hamn invigdes på pingstdagen den 9 juni 1867. Tillsammans med det närbelägna och samtidigt uppförda varmbadhuset på Hans Michelsensgatan – med tre avdelningar, en för kalla och varma bad, en för ryska och en för romerska bad – utgjorde de Malmö romerska badanstalt. På kallbadet fanns olika avdelningar för herrar och damer med var sin stor simbassäng, men också privata småbassänger. Det fanns såklart restaurang. Och här kunde man lära sig simma, populärt inte minst bland flickor.

Då utbudet av ”fria bad” var begränsade inrättades 1893 två badskjul för 48 personer, ett för kvinnor i västra hamnen och ett för män i östra hamnen, kallat ”Tvåan” då entréavgiften var två öre.

Varmbadhuset var i drift fram till 1947 och revs i mitten av 1950-talet, medan Kallbadhuset redan 1897 låg i vägen för utbyggnaden av frihamnen. Byggnaden med brygga såldes till käppfabrikören C A Richter som återanvände en del av byggnationen vid uppförandet av Malmö Saltsjöbad/Ribersborgs kallbadhus, ungefär som vi känner det idag.

Läs också: Kallis, Ribban eller Saltsjöbaden. 

I hamnen uppfördes ett nytt kallbadhus, tillsammans med Strandpaviljongen på en ö i norra hamnen. Det blev ett populärt badhus som var i drift fram till andra världskriget. Under krigsåren blev detta hamnområde mer eller mindre avspärrat och badhuset förstördes under de stränga vintrarna.

Läs också: När Malmö närmade sig havet.

Även badskjulet ”Tvåan” fick flytta, flera gånger, på grund av hamnbyggnadsarbetena. Både herr- och damskjulet kom att ligga vid Stora Varvsgatan som vid seklets början delvis låg längs vattnet – idag på en utfylld yta, ungefär vid stapelbäddsrampen och ”Gängtappen” (Kockums gamla huvudkontor). Av allt att döma höjdes entrépriset till fem öre. Under trettio- och fyrtiotalen kom åtminstone herrarnas brygga att kallas ”Femman”.

På ”Femman” kunde arbetarna från Kockums, Oljehamnen och Stora valskvarnen ta ett skönt bad, skölja av sig svett och och damm efter arbetstiden. Men det var också småpågarnas favorit bland badplatser. Och på vintern var det hem för den vinterbadande ”Isbjörnarna”. När så ”Femman” stängdes flyttade ”Isbjörnarna” vidare till en hodda i kanalen vid Norra Vallgatan.

Under andra världskriget försvann också badplatsen i så kallade Saltsjön, det vill säga nedanför Kirseberg på andra sidan Västkustvägen. Kvar fanns emellertid Malmö saltsjöbad vid Ribersborg, och den badstrand som kom att bli allt mer utfylld.

Lär också: Stinkande hed blev Malmös hetaste badstrand. 

Till havsbaden ska också läggas det bland Malmöborna mycket populära kallbadhuset i Limhamn. Dit åkte man med Sillatåget och hästspårvag, senare direkt med spårvägslinje nummer 4. Limhamns Saltsjöbad tillkom 1900. Det byggdes sedan Limhamns badhus, uppfört 1890 vid Limhamns fiskehamn, förstörs av en storm.

Limhamns Saltsjöbad revs emellertid under senare delen av 1960-talet* för att lämna plats åt småbåtshamnen. Istället uppfördes Sibbarps saltsjöbad, lite längre västerut där det från 1900-talet till 1950-talet hade legat ett mindre badhus för kvinnor.

***

*) En vanlig uppgift är att badet stängde 1967. Så var för förvisso tanken, det hölls till och med en gravöl för stambadgästerna på restaurang Stranden. Men på grund av ovanligt fint väder förlängdes öppethållandet till försommaren 1968. Efter en sista dans på  bryggan skulle  Malmö brandkår elda upp hela badet. Men inte heller det blev av. ”Inte förrän i mitten av juli 1968 stängde Limhamns saltsjöbad definitivt. Badmästarparet Astrid och Hugo Johansson flyttade då över till Sibbarps badhus/saltsjöbad, som öppnade i augusti 1968. I september 1968 revs Limhamns saltsjöbad.” Tack till Kjell Strid för kompletterande uppgifter.

Läs mer: ”Något om friluftsbad i äldre tiders Malmö”, av Leif Ljungberg i Elbogen, Malmö kulturhistoriska föreningens årsbok 1992. ”Ribersborgs kallbadhus” av Anders Reisnert och Suzanne Pluntke. 

På det gamla kallbadhuset (1867-1897) fanns två avdelningar. På damavdelningen krävde flickornas baddräkter stora mängder tyg. På herravdelningen är det mer avklätt. Foto: Alvar Platen.
En familj kommer från ett stärkande bad på ”nya” kallbadhuset (1896-1946). Foto: A Marlow.
”Nya” kallbadhuset, sett från Strandpaviljongen, båda uppförda 1896.
Strandpaviljongen med ”nya” Kallbadhuset, båda från 1896.
”Nya” kallbadhuset sjunger på sista refrängen, 1946. Foto: Sydsvenskan.
”Nya” kallbadhuset (1896-1946) vid Strandpaviljongen i september 1945. Foto: Sydsvenskan.
Flygbild över hamnen, med ”Femman”  och dambadet. De två badet låg ungefär där Stapelbäddsrampen och ”Gängtappen” (Kockums gamla huvudkontor) återfinns idag.

 

Ur karta från 1936, med badskjulen ”femman” och dambadet utmärkt.
”Femma” raserades av isen 1911, men byggdes upp igen. Notera Oljehamnen i bakgrunden.
”Femman”, den kalla vintern 1911. Foto: VA-verket.
Bad vid ”Femman” på 1930-talet, ur Knut Hüngers fotoalbum.
Dopp vid ”Femman” på 1930-talet, ur Knut Hüngers fotoalbum.
Vinterbadarna ”Isbjörnarna” höll efter andra världskriget till i en hodda i kanalen vid Norra Vallgatan. I bakgrunden syns Ridhuset och Drottningtorget. Foto: Sydsvenskan.
Vinterbadarna ”Isbjörnarna” badade i Östra Hamnkanalen. Året är 1954. Foto: Sydsvenskan.
Kallbadhus Försvunna Malmö 22 november 2015

”Ribbans” nya restaurang

Sydsvenska Dagbladet Snällposten 8 juni 1945.

Ribban eller Kallis? Vilket kärt smeknamn på Ribersborgs kallbadhus som är det mest genuina har varit uppe till diskussion åtskilliga gånger under åren. Här en artikel i ämnet.

Ur ett arkivklipp från 1945 citerar vi ”När badsäsongen nu så sakta satt i gång står Ribersborg, mera högtidligt benämnt Malmö Saltsjöbad mindre högtidligt och mer populärt rätt och slätt ‘Ribban’, som vanligt berett att ta emot tusentals och åter tusentals badgäster per dag.”

Det torde ge svar på frågan, i alla fall i ett historiskt perspektiv.

Artikeln från den 8 juni 1945 ger oss också lite information om kallbadhusets restaurang som rimligen bör höra till stadens äldsta.

Läs mer: Vilken är Malmös äldsta restaurang? 

”En del genomgripande restaureringar har skett inom byggnaden och av den gamla dystra restaurangen återstår ingenting. Den har nämligen fått lämna plats för en ny, ljus, luftig och hypermodern som drivs av dir. Folke Billquist”.

Att döma av den något otydliga bilden ser restaurangen ut ungefär som idag. Och får vi veta att den föregicks av en äldre.

Faktum är att restaurangen fick utskänkningstillstånd redan 19 februari 1898. Serveringen sköttes av en kvinnlig föreståndarinna, fröken Charlotta Olsson från Landskrona. Hyran sattes till 5 kronor om dagen, och då ingick logi på badhuset.

Restaurangen på Malmö Saltsjöbad när förra seklet var ungt. Bild hämtad ur Ribersborgs kallbadhus, av Anders Reisnert och Suzanne Pluntke.
Malmö Saltsjöbad med brygga och Ribersborgs station längs ”sillabanan” 1910-12.
Kallbadhus Försvunna Malmö 5 september 2015 • Uppdaterad 12 oktober 2015

Tvätten vid Malmö Live

”Twättflottan Försöket” i nordvästra kanal , med Benmöllan till vänster – där Malmö Live numera ligger – och Bastion Nyköping vid Norra Vallgatan till höger. I bakgrunden syns Bastion Älfsborg. Foto ur Malmö Forminnesförening Årsskrift 1941.

Nedanför Malmö Live låg en tvättinrättning. Alldeles vid trädäcket, där vi numera kan spatsera längs den vackra kanalen efter en mexikansk gourmetmiddag signerad stjärnkocken Marcus Samuelsson, och inte alls långt från den konsertsal där Bob Dylan senare i år möjligen kommer att framföra ”Maggies farm”, ”Watching the River Flow” och ”Clothes Line Saga”, låg en gång en tvättflotte.

På 1800-talet tvättade man sina kläder i kanalen. Eller man och man, kvinnorna tvättade. Det var en mindre hälsosam syssla, i synnerhet vintertid. Drunkningsolyckor var inte ovanliga. I mitten av seklet efterlystes tvättbryggor och 1853 omtalades för första gången ”Twättflottan Försöket”.

Initiativtagare till denna tvättinrättning var Frans Theodor Hasselqvist (1821-1902), sergeant vid Kronprinsens husarregemente. Mot en avgift kunde man teckna ett årsabonnemang som gav tillträde till flotten med 22 stycken ”twättsäten” med endast 1/2 aln (cirka 30 centimeter) till vattenytan. Flotten som var försedd med tak låg i i den nordöstra kanalen, där det också sattes upp torkställningar.

Försöket med tvättflotten blev tydligen lyckat. Året därpå annonserade Hasselqvist åter, nu med något höjt pris. Och sedan han noterat att de mindre bemedlande ännu tvättade på det gamla viset införde han fri entré för ”arbetsklassen” varje måndag.

Året därpå flyttades ”Twättflottan Försöket” till nordvästra kanal och låg därmed nedanför benmöllan, det vill säga där Malmö Live nu reser sig. Möjligen kom flytten sig av att Hasselqvist 1855 hade blivit förordnad till direktör vid Länsfängelset (Malmö Centralfängelse, även kallat Malmö Cellfängelse, som låg på slottsområdet öster om Malmöhus). Även på fängelset inrättades en tvättanstalt där stadens invånare kunde få sina linnepersedlar tvättade och manglade.

Med tiden dök det upp konkurrenter. 1860 auktionerade Hasselqvist bort ”Twättflottan Försöket” men av allt att döma fortsatte han i tvättbranschen. 1875 blev det emellertid förbjudet att tvätta i kanalen, sannolikt för att vattnet var allt för förorenat av alla avlopp från industri och hushåll.

Frans Theodor Hasselqvist såg uppenbart en stor potential i vatten. Han var också innehavare av tre sommarbadhus. Vid denna tid fanns det gott om sådana i Östra och Västra hamnbryggorna. 1853 öppnade han badet ”Dame Badhus Amphitrite” på Östra hamnbryggan (Skeppsbron). Året därpå invigde han ”Eolus” för herrar. Slutligen inköpte han 1859 det redan verksamma herrbadhuset ”Neptun” beläget på Västra hamnbryggan (Hjälmarekajen).

Även vad gäller bad var han en föregångsman. 1860 startade han nämligen den första simskolan för damer – ”Simmskolan för fruntimmer” – i Malmö. Som siminstruktör anställde han Mamsell Wilhelmina Hägerström från Jönköping. Dessvärre blev sommaren 1860 kall, men året därpå startade undervisningen med förnyad kraft.

Källa: ”Frans Theodor Hasselqvist, ‘Twättflottan Försöket’ och ‘Simmskolan för fruntimmer'” av Erik Bodman i Malmö Forminnesförening Årsskrift 1941. 

Malmö Cellfängelse.
Kallbadhus Försvunna Malmö 8 augusti 2013 • Uppdaterad 19 januari 2014

Kallis, Ribban eller Saltsjöbadet?

1938. Simundervisning på saltsjöbadet som länge var ett sommarbad. Första bastun installerades 1962. Foto: Sydsvenskans arkiv
Annons ur 1899 års adresskalender.

Genom åren har det många gånger diskuterats i spalterna om det heter Kallis eller Ribban? Äldre badare menar att kallbadhuset alltid har kallats Ribban medan yngre säger Kallis för att skilja badhuset från stranden. Alltmedan språkpoliserna slår fast att det heter Ribersborgsstranden och Ribersborgs kallbadhus, och inget annat.

I den här artikeln kunde man läsa att ”Ribersborgsstranden fick sitt officiella namn sent, först 1963. Troligen bytte kallbadhuset namn i samma veva, döpt efter Ribersborgs gård…”. Många äldre läsare har hört av sig och menar att de badat på Ribban allt sedan 20- och 30-talen. Ribban har det alltid hetat, menar de. Och det har det kanske, i folkmun. Men faktiskt inte på pappret. I 1955 års upplaga av adresskalendern heter kallbadet ännu Malmö Saltsjöbad, med adressen Ribersborg. För övrigt vet vi att Malmö Saltsjöbad AB gick i likvidation 1969 då driften övertogs av Malmö stad.

1914. Saltsjöbadet återinvigdes inför simtävlingarna under Baltiska utställningen. Foto: Sydsvenskans arkiv. 

Namnet Ribersborg kommer av gården döpt efter ägaren handelsmannen Jöran Riber, född 1704. Ribersborgsvägen finns utmärkt på en karta från 1882 men återfinns namngiven först 1904. Ribersborg var också namnet på en hållplats till Sillabanan mellan Malmö Västra station och Limhamn, öppnad 1889. I dess stationsbyggnad låg också biljettluckan till Malmö Saltsjöbad. Ribersborg hette också spårvagnens ändhållplats (1912-1953) alldeles utanför gården.

Men faktum är att så sent som 1971 är badhuset alltjämt utmärkt på kartan som Malmö Saltsjöbad. Först på 1973 års karta finns Ribersborg kallbadhus inprickad, och då utan det genitiv-s som tycks tillkommit i slutet av åttiotalet.

1939 hade ännu inte stranden på Ribersborg anlagts mellan kallbadhuset och Kockums.

Håkan Olsson, författare till boken ”Malmö-Limhamns järnväg 1889-1989”, påtalar ”att hela Ribersborgsfältets utbyggnad i havet kommer från kalkknadder, slagg från kalkproduktionen”.

Första stranden tillkom under mitten av 20-talet.

 

Vid ännu en djupdykning i strandens historia visar det sig att det också var Skånska cementgjuteriet på uppdrag av Malmö Förskönings- och planteringsförening som åtminstone 1932 utförde arbetet med att fylla ut stranden. När den första delen av stranden tillkom i mitten av tjugotalet transporterades sanden med tåg och rullebör. Den senare sandfyllningen skedde via en tillfällig pir där sandsugar lossade den sand som hämtats väster om Skanör. Via ett provisoriskt rörsystem fördelades sedan sanden över stranden.

 

 

Kallbadhus Försvunna Malmö 13 juli 2013 • Uppdaterad 19 januari 2014

Klubbhuset som blev paviljong

I historieböckerna brukar det stå att när den gamla Strandpaviljongen i Malmö hamn revs uppfördes Hamnpaviljongen ungefär på samma plats. Det är inte en korrekt beskrivning. Delar av Hamnpaviljongen är betydligt äldre, huset uppfördes som klubbhus åt Malmö Yachtklubb på sent 30-tal. Tack vare Gunilla Thydell som förmedlat värdefull information och bilder kan vi i denna artikel reda ut förloppet.

Här några fler av hennes bilder. Följt av några andra kompletterande foton ur Sydsvenskans arkiv, i kronologisk ordning.

Lustbåtshamnen vid Strandpaviljongen 1935. Foto: Kjell Thydell.
Medlemmen Einar Thydell med vegamössa utanför Malmö Yachtklubbs första klubbhus, beläget norr om Strandpaviljongen. Bilden är tagen före 1936. Foto: Kjell Thydell.
Hulda Thydell med hunden Kara på bryggan nedanför Strandpaviljongen och MYK:s första klubbhus. Bilden är tagen före 1936. Foto: Kjell Thydell.
En av medlemmarna i MYK med hunden Kara. I bakgrunden ses kallbadhuset. Bilden är tagen före 1936. Foto: Kjell Thydell.
Det andra klubbhuset byggdes för Malmö Yacht Klubbs räkning på samma plats som det första. I bakgrunden syns Strandpaviljongen. Foto: Kjell Thydell.
– När jag var barn låg den fina Strandpaviljongen kvar, där vi ungar kunde leka och ha kul, berättar Gunilla Thydell vars far och bröder var medlemmar i båtklubben. På denna bild från 1939 ses båtklubbens gamla klubbhus (det andra) till vänster, det nya klubbhuset (som senare blev restaurang och så småningom Hamnpaviljongen) vid Strandpaviljongen till höger. Foto: Kjell Thydell.
Signalmasten som stod utanför det allra nyaste klubbhuset, enligt uppgift skänkts av en ingenjör Lundström. Foto: Kjell Thydell.

 

1945. Det gamla kallbadhuset for illa under kriget och revs något år senare. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1949. Strandpaviljongen ligger övergiven. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1950. Strandpaviljongen rivs. Härifrån ser man att taket har plockats av. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1950. Strandpaviljongen är borta. Kvar finns båtklubbhuset (till höger) som 1958 blir nya Strandpaviljongen. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1958. Det gamla klubbhuset har blivit nya Strandpaviljongen. Men blott för något år. Huset flyttades i början av sextiotalet. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1965. Det gamla klubbhuset flyttades, byggdes till och blev Hamnpaviljongen i början av sextiotalet. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Fler bilder finns i förra blogginlägget.

 

 

Kallbadhus Försvunna Malmö 12 juli 2013 • Uppdaterad 19 januari 2014

Paviljongen nu och då

I Ragnar Gustafsons numera klassiska ”Malmöbilden – Nu och Då”, utgiven av Sydsvenskan 1989 ställs en bild av Strandpaviljongen mot en nytagen bild av Hamnpaviljongen. Husen ligger inte på samma plats, men piren (som numera är helt borttagen) känns igen och låg alltså ytterst i hamnen med en liten fyr.

NU. Bilden tagen 1989 och från ungefär samma ställe som den gamla bilden nedan. Foto: Sydsvenskans arkiv.
DÅ. Strandpaviljongen med kallbadhuset i yttre hamnen. Foto: Sydsvenskans arkiv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan lite fler arkivbilden på den vackra Strandpaviljongen, som en apritretare inför ett större historiskt reportage.

 

Kategorier

Senaste kommentarer