Annons:
Kungsparken Försvunna Malmö 26 november 2016 • Uppdaterad 25 november 2016

Mr Étage – nöjespappa och far till Malmö FF:s nye tränare

Magnus Pehrsson är tränaren som ska leda Malmö FF till nya höjder. För 25 år sedan gjorde hans far Christer Pehrsson ett stort avtryck i Malmös nattliv.

Christer Pehrsson var nöjeskung i stan, även känd som Mr Étage. Några Malmöbor minns honom väl, inte minst stadens yngre fotbollsspelare som efter en glad kväll på Kramers hörna brukade avrunda kvällen på nattklubben Étage. Det var på Roy Hodgsons guldkantade tid.

När pågen Magnus Pehrsson tillbringade somrarna hos sin far i Malmö på 1990-talet var han inte gammal nog att gå på krogen. Han höll sig till fotboll.

Christer Pehrsson å sin sida hade redan under skoltiden i Klippan arrangerat skoldanser och på Lärarhögskolan blev han involverad i festverksamheten. I Malmö arbetade han som mellanstadielärare och även i många år på nattklubben Privé. I mitten av 1980-talet gick han över till konkurrenten Étage som ägdes av byggmästaren Percy Nilsson. Det var då Christer Pehrsson blev Mr Étage.

I början av 1991 tog Christer Pehrsson tillsammans med några kompanjoner över Étage. Hans vision var att göra danspalatset till en nattklubb av internationellt snitt och han fanns ständigt på plats. Att döma av vittnesmål var han en ledartyp, påhittig och mån om personalen. Han gillade att roa gästerna och hade ambitionen att förnya nöjeslivet i Malmö.

Sommaren 1988 hade Ölhäfvarna gjort restaurangen Kungsparken till hetaste krogen i ett Malmö som på den tiden nästan helt saknade uteserveringar. Efter ytterligare en sommar sökte kommunen efter nya samarbetspartner för restaurangen.

Drygt tjugo intressenter hörde av sig med planer på allt från hälsohus, modehus och ungdomsteaterhus till traditionella krogar och diskon. Bland  annat ville managern Vicky von der Lancken och stjärnkrögaren Leif Mannerström öppna krog och showställe.

Efter åtskilliga turer och ett politiskt storbråk om hur den klassiska byggnaden skulle disponeras slutar det med att Christer Pehrsson, i kamp med Malmökrögaren Dan Walterström (Privé), tog över Kungsparken. Han drev verksamheten 1992–1993 och även en kort tid restaurangen i Börshuset.

Efter en längre tids sjukdom avled Mr Étage i februari 1997. Christer Pehrsson blev 48 år.

Kungsparken Försvunna Malmö 30 oktober 2016 • Uppdaterad 28 oktober 2016

När Malmö blev bannlyst

En gång blev Malmö bannlyst. Kanske inte hela Malmö, men väl borgmästare och rådmän. Den bannbullan blev aldrig hävd, så vitt känt. Är det kanske dags nu?

Det var i slutet av 1400-talet. En enklare inrättning för fattiga, behövande, gamla och sjuka hade på 1470-talet förvandlats till ett kloster, med en stor nybyggd kyrka och med klosterlängor på kyrkans norra sida. Helgeandsklostret låg i nordvästra hörnet av den plats vi sedan 1542 kallat Thet ny torg, Stora torget eller Stortorget.

Helgeandsklostret i Malmö som man tror att det kan ha sett ut, sett från Kockska huset. Denna bild liksom den ovan är en rekonstruktion av Virtuella historiska modeller.

Någon gång på 1480-talet fick Malmöklostret en ny prior. Han hette Asser Ingversen. Eftersom det fanns vissa tillgångar hade klostret köpt sig rätten till ett ”vandløb”, det vill säga ett vatten- eller ett avloppsdike. Men när klostrets gäldenärer inte ville reglera sina skulder kunde inte klostret betala staden varför borgmästare och rådmännen vägrade tillträde till ”vandløpet”.

Asser Ingversen kom också i bråk kring ägarrätt till en gård och ångerrätten rörande ett båtköp, men han ifrågasatte också den makt över klostret som utövades från Köpenhamn, inte minst i frågan om försörjningsbörda för Helgeandsklostret i Köpenhamn.

För att få rätt vände sig Asser Ingversen till påven i Rom, varpå Innocentius VIII bannlyste klostrets ”gäldenärer och fiender”. I Malmö tog man dock bannbullan med ro. Bråken mellan stadens borgare och klostrets prior fortsatte. Asser Ingversen tvingas bort från klostret men begav sig därför till Rom vilket 1493 resulterade i ännu ett nytt påvebrev, denna gång undertecknat av den nytillträdde påven Alexander VI. Om bannlysningen någonsin blev upphävd är inte känt. Kyrkan höll på att tappa makt i Malmö. Reformationen låg bara ett tiotal år bort.

Malmös äldsta sigill från 1300-talet föreställer en romansk tegelkyrka med långhus, kor, absid och takryttare. Ur Malmö stads historia, volym 1.

När Malmö för första gången nämns som stad på 1200-talet är alla Malmöbor katolska medborgare. Det är munkarna i stadens kloster som sörjer för utbildning, samt själa-, sjuk- och fattigvård. Ärkebiskopen över det danska riket och hela Norden sitter sedan sent 900-tal i Lund.

Redan år 1269 omnämns två kyrkor i Malmö, dels i övre Malmö – söder om Triangeln – dels i nedre Malmö. Den senare finns avbildad på Malmös äldsta sigill. I början av 1300-talet börjar man bygga en ny kyrka på platsen, S:t Petri. I samma veva rivs kyrkan i övre Malmö.

Rekonstruktion av den äldsta stadskyrkan i Malmö av Einar Bager. Ur Malmö stads historia, volym 1.

Utöver stadskyrkan i nedre Malmö och Heligandsklostret på Stortorget finns det både svartmunkar och gråmunkar i det medeltida Malmö.

Dominikanerna hade funnits i Malmö sedan slutet av 1200-talet. Tiggarmunkarnas klostertorn stod i hörnet av Västergatan och Gråbrödersgatan – som därmed möjligen borde hetat Svartbrödersgatan. Klostrets begravningsplats vette ut mot Norra Vallgatan, där restaurang Lilla köket ligger idag.

Gråbröderna omtalas första gången i Malmö 1412. Deras franciskanerkloster tros ha legat längre västerut längs Västergatan, i hörnet av Lilla Bruksgatan, där man numera hittar Jensens gymnasium. I slutet av 1400-talet uppfördes en ny klosteranläggning med begravningsplats på en mark som vi numera kallar Kungsparken, belägen längs Slottsgatan och strax norr om byggnaden där man numera kan äta isländska hamburgare.

Del av Kungsparken och Slottsgatan där klostret och hospitalet kan ha legat. Utsnitt ur A U Isbergs karta över Malmö stad ”i forna och nuvarande dagar” från 1875.

En bit in på 1500-talet stöter biskop Aage Jepsen Sparre i Lund på patrull. En maktkamp mellan adeln, kung
Kristian II och påven gör honom i princip maktlös samtidigt som präster börjar predika Martin Luthers lära i Malmö.

Reformationen i Norden, Danmark, Skåne och Malmö är inte bara en fråga om religion; de politiska, sociala och ekonomiska faktorerna ska inte underskattas. Influerad av den tidens andliga strömningar såsom bibelhumanism och reformkatolicism har Kristian II intresse av att begränsa den romerska kyrkans privilegier och är inte sen att undergräva dess kulturella och politiska makt – vilket går hand i hand med Luthers kamp mot missförhållanden inom kyrkan. Samtidigt finns det en social sprängkraft och ett framtidslöfte i reformationen som tilltalar det framväxande borgerskapet.

Jörgen Kock som 44-åring. Målningen hänger i Jörgen Kocks hus i Malmö. Foto: Sydsvenskan.

Vid denna tidpunkt är Malmö den andra största handelsstaden i Danmark, vid sidan av Köpenhamn, och har livliga handels- och kulturförbindelser med nordtyska hansastäder. Många tyskar bor i Malmö. Den mäktigaste är myntmästare och borgmästare Jörgen Kock som efter kung Kristian II:s död skickligt lyckas vända sin politiska kappa efter vinden flera gånger.

År 1528 invaggar Jörgen Kock den nye kung Fredrik I i tron att Helgeandsklostret – på dagens Stortorget – står tomt och får fria händer att använda klostret som rådhus. Reformatorn Claus Mortensen (Töndebinder) är inte sen att göra rent hus med de sista resterna av katolskt gudstjänstliv. Med Mortensen som kyrkoherde i S:t Petri plockades altare och helgonfigurer bort och medeltida målningarna målades över – med undantag för krämarkapellet.

Kalkmålning i S:t Petrikyrkans krämarkapell som härrör från den katolska tiden – någonstans i mitten av 1400-talet. Foto: Sydsvenskan.

Reformationen är nu fullt genomförd i Malmö, dock till priset av ett raserat undervisnings- och sjukvårdssystem. Dominikanernas kloster övergick i stadens ägo och gråbrödernas anläggning i Kungsparken förvandlades efter en längre tids belägring till hospital. De sista munkarna trakasserade, förföljdes och jagades bort med vapenmakt.

En av dem var broder Jakob (av Dacia). Han anses vara författare till ”Utdrivningskrönikan”, som beskriver händelserna i Malmö och påstås även vara en yngre bror till Kristian II, det vill säga son till unionskungen Hans (Johan II i Sverige) och drottning Kristina. Broder Jakob ska ha avsagt sig sina kungliga rättigheter och fått sin bildning hos franciskanorden i Malmö.

Claus Mortensen (1499-1575) var dansk-luthersk reformator i Malmö. Här en sentida avbildning i S:t Johannes kyrka.

Broder Jakob flydde 1530 först till Tyskland, sedan till Spanien innan han blev missionär i den nya världen. Han blev den moderna tidens förste dansk-amerikan. I Mexiko grundade han ett flertal kloster, lärde sig urbefolkningens språk och kämpade för deras rättigheter. Jacobus Dacia uppfattas som ett helgon och det sägs att hans grav i Taracuato än i dag äras, i synnerhet på hans dödsdag den 29 oktober (1566).

I slutet av 1600-talet försvann två gamla klosterbyggnader för gott. Svenskarna rev hospitalet i Kungsparken för att kanonerna på Malmöhus under de skånska krigen skulle fått fritt skottfält österut och inåt staden. I samma veva raserades dominikanernas gamla torn på Västergatan och tomten styckas upp för nya byggnader.

Gamla katolska kyrkan vid Gustav Adolfs torg, med taxibilar i förgrunden. Platsen kallas numera Raoul Wallenbergs plats. Foto: Sydsvenskan.

Det ska dröja till 1781 och Gustav III:s toleransediktat innan främmande kristna trosbekännare ges rätt till fri religionsutövning, med i det närmaste fulla medborgerliga rättigheter. Men först 1870 – nästan 350 år efter att broder Jakob lämnat Malmö – bildas en katolsk församling i staden. Samma år håller den österrikiske officeren, greven och kyrkoherden Bernhard zu Stolberg-Stolberg den första katolska mässan på hotell Kramer.

På kort tid uppförs en liten kyrka i hörnet av Lilla Nygatan och Kanalgatan i kvarteret Trekanten, nära Gustav Adolfs torg. Kyrkan som invigs 1872 kallas först Jesu Hjärta kyrka, men får senare namnet Vår Frälsares kyrka. Byggnaden är formad som ett enskeppigt kapell i rött tegel med tre spetsbågiga fönster på vardera långsidan med plats för cirka 90 personer, i huvudsak utländska köpmän och hantverkare.

1920-tal. Interiör med två altare och predikstol i Franska kyrkan vid Gustav Adolfs torg. Foto: Sydsvenskan.

Kyrkobygget stöds ekonomiskt av änkedrottning Josefina. Drottningen och hennes biktfader Jakob Lorenz Studach verkar för den katolska kyrkan i Sverige. Josefina var barnbarn till Napoleons första hustru Joséphine och gifte sig 1823 med den blivande Oscar I. Hon förblev katolik och kungens närmaste rådgivare.

Först 1873 blir det tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra den romersk-katolska kyrkan. Året efter öppnar de tyska romersk-katolska Elisabethsystrarna Katolska sjukvårdssystrarnas station nära kyrkan på Lilla Nygatan 3, i en liten byggnad som ersätts med ett större sjukhem 1930. I det senare vårdas patienter i 22 enkel- eller tvåbäddsrum på sex våningsplan med kapell och en liten BB-avdelning.

Sjukhemmet blir med tiden ett konvalescenthem. Lokalerna blir omoderna och systrarna färre. Kraften tryter, i synnerhet den unga. När det gamla sjukhemmet säljs 2007 bor där bara fem systrar, mellan 72 och 95 år gamla.

Då har kyrkan i Raoul Wallenbergs park varit borta i nästan femtio år. Den katolska församlingen som vid sekelskiftet har cirka hundra medlemmar är i början av 1950-talet uppe i tretusen själar, till stor del beroende på invandringen.

Hästhagen. Vår Frälsares kyrka är under uppbyggnad. Foto: Sydsvenskan.

När nya Vår frälsares kyrka vid Thottsgatan – på en tomt för kolonilotter och efter ritningar av arkitekten Hans Westman – invigs 1960 rivs den gamla, inklusive en intilliggande byggnad i samma medeltidsromantiska stil. Den inrymde på ovanvåningen bostäder för prästerna och en katolsk skola i salarna på bottenplanet.

Läs mer: Åke Norström, ”1500-talets Malmö – om människor i en stad” (2012). Herman Schlyter, ”När reformationen kom till Malmö” ur Malmö fornminnesförenings årsbok 1969. Sven Rosborn, ”Det medeltida Malmö” (2016). Johannes Lindbæk & Gustav Stemann, ”De danske Helligaandsklostre”. Henrik Stangerup, ”Broder Jacob” (1992). Jørgen Nybo Rasmussen, ”Broder Jakob den Danske, kong Christian II:s yngre broder” (1986) och ”Broder Jakob den Danske, indianerven og kongesøn” (2003).

Kungsparken Försvunna Malmö 6 juni 2016

Hundra år av flaggande

1929. Äldsta bilden i Sydsvenskans arkiv på firandet av svenska flaggas dag, med Gamla begravningsplatsen i bakgrunden. FOTO: SYDSVENSKAN

Svea rike är gammalt så in i norden. Men nationaldagen eller svenska flaggans dag fyller bara hundra år. Fast det beror lite på hur man räknar.

Första gången Malmöborna uppmanades att flagga på ”Gustafsdagen, Nationaldagen och Skyttets dag” var 1915.

Dagen firades med uppställning för skyttar och landstormsmän på Latinskolans gård klockan 13.15. Det blev marsch med fanor och flaggspel till ett fosterländskt tal.

I Stockholm kom man till skott först året efter.

Det var mobilisering. Ute i Europa rasade världskriget. En grosshandlare Nils Ljungman, hade sommaren 1915 varit fanbärare framför en landstormstrupp. Det för honom så ärofulla uppdraget inspirerade honom till att för sin chef framlägga ett förslag om en svenska flaggans dag.

En kommitté tillsattes men kom fram till att det var mindre lyckat att fira fanan under hösten. Den 6 juni ansågs lämpligare. Valet av den dagen motiverades av att den sammanföll med en rad fosterländska, historiska datum.

* Denna dag år 1522 inlöpte den första svenska flottan i Bråviken. Fast datumet var i verkligheten den 7 juni.

* Samma dag, men ett år senare valdes Gustav Vasa till kung. På den tiden löd stora delar av södra Sverige under den danska kungen Fredrik I.

* Den 6 juni 1809 stadfästes den svenska grundlagen. Fast det var var först den 27 juni som bönderna antog regeringsformen.

* Av samma skäl som ovan hölls redan 1893 en vår- och flaggfest på Skansen just den 6 juni.

Den första svenska flaggans dag inföll alltså officiellt först den 6 juni 1916. I Malmö firades dagen med att Wendes artilleriregemente spelade på Stortorget. På Latinskolan hölls morgonbön och tal om den svenska flaggan och fosterlandet. På eftermiddagen sjöng man ”Du gamla, du fria”.

I annonser med rubriken ”Låt den svenska flaggan vaja över varje svenskt hem” hade postorderfirman Åhlén och Holm utlovat att skänka tvåtusen flaggor (tre meter långa, à åtta kronor) till dem som före den 1 juni 1916 hade rest en minst tolv meter hög flaggstång.

Firman mottog inte mindre än 16 000 ansökningar och därmed fick den individuella flaggstången sitt genombrott i Sverige.

Två år senare rapporterar Sydsvenska Dagbladet att tusentals Malmöbor firat flaggdagen på Malmö idrottsplats. År 1925 anordnas försäljning av småflaggor på Gustav Adolf torg och ledningen för Kungsparkens restaurang meddelar att lokalen ska dekoreras särskilt, både in- och utvändigt. Traditionen att dekorera kollektivtrafiken inleddes i Malmö 1930 med att spårvagnarna blev flaggprydda.

Nationalismen som världsåskådning hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Dess uppkomst kan spåras tillbaka till upplysningen, franska revolutionen och Napoleonkrigen. Nationalismen växte sig stark genom liberalismen under 1800-talet, och då inte minst i krigstider.

Det var alltså inte slump att svenska flaggans dag tillkom under första världskriget, och fick en enande funktion före och under andra världskriget – om än med en allt mer avpolitiserad funktion.

I Malmö hade det främst varit borgerliga Sydsvenska Dagbladet som rapporterade från svenska flaggans dag. På socialdemokratiska Arbetet hade man mest häcklat ”punschpatrioterna” och förespått ett fiasko. Men med tilltagande och kalla vindar i Europa vände så Arbetet på kuttingen för att från 1937 börja stödja nationaldagsfirandet, även om inte alla stämde in i den nationalistiska skönsången. Just det året kunde man i bladet läsa att ”ett antal fosterlandslösa nidingar” hade skurit av flagglinorna på samtliga flaggstänger runt Karl X Gustavs staty på Stortorget.

Under kriget firades den 6 juni med en extra högtid på Stortorget, mitt på dagen. På kvällen fortsatte festligheterna på Malmö idrottsplats. År 1941 arrangerades flyguppvisning och 1942 deltog 6 500 personer och ett sextiotal organisationer. Försvarsministern höll högtidligt tal. Och samma dag som tusentals allierade soldater stupade under den krigsavgörande landstigningen i Normandie 1944 blåste musikkåren revelj i Malmö, till publikens glada flaggviftningar.

Under revoltens år i slutet av sextiotalet och i början av sjuttiotalet var flaggfirandet inte sällan utsatt för olika former av sabotage. Som 1968. Majrevolutionen i Paris förgicks av våldsamma konfrontationer mellan studenter och polis i Polen, USA och Tyskland. I Stockholm ockuperades kårhuset och i Malmö hade några sympatisörer nattetid före 6 juni tagit sig in på Malmö stadion för att på de vita väggarna måla slagord som ”Fanan vajar – folket pajar”, ”Ned med monarkin”, ”Nazionalism – militärism” och ”Militären tänker – blodet stänker”.

Men hedersgästen prinsessan Christina skonades. Två målare tillkallades under förmiddagen för att måla över hälsningarna inför kvällens firande.

Först 1983 fick den 6 juni status som nationaldag. Sedan elva år tillbaka är nationaldagen helgdag.

 

1939. Fanbärare på väg in på Malmö idrottsplats. Före och under andra världskriget hade svenskan flaggans dag ett stort symbolvärde.
1968. Faksimil ur Sydsvenskan 7 juni 1968.
1974. Firandet av svenska flaggan var inte populärt i alla läger på 1970-talet. FOTO: BERT OLSSON/SYDSVENSKAN
1984. Nationaldagsfirande i hällregn på Hästhagens idrottsplats. FOTO: ROLF OLSSON/SYDSVENSKAN
1994. Nationaldagen firas på Rosengårdsskolan. FOTO: UNO ANDERSSON/SYDSVENSKAN
Kungsparken Försvunna Malmö 3 oktober 2015 • Uppdaterad 12 maj 2017

Vilken är äldsta krogen i Malmö?

Vilken krog i Malmö är äldst?

Den frågan har åtskilliga kroggäster och historiskt intresserade Malmöbor ställt sig mer än en gång.

Svaret är att det beror på hur man definierar frågan. Tunneln, Mattssons, Kramer, Rådhuskällaren, Savoy, Mando och Sturehof kan möjligen, alla på sitt sätt göra anspråk på att vara äldst av ännu verksamma krogar.

Restaurangen som näringsställe uppfanns i Frankrike på slutet av 1700-talet. Innan dess fanns det värdshus, tavernor, gästgiverier och andra matställen som serverade mat. Vid lunch- och middagstid slog sig gästerna ner runt ett större bord och delade det som serverades, inte sällan i sällskap med värden.

I Sverige var det först under 1800-talet som moderna hotell i sina restauranger serverade flera rätter, också på udda tider. I slutet av seklet hade varje svensk centralort ett hotell med restaurang, kypare i svart fluga, vita dukar på individuella bord och en meny med svenska och internationella maträtter samt vin.

Det äldsta ännu verksamma hotellet i Malmö som serverar varm mat bör vara Kramer, även om själva restaurangsalongen flytta runt i huset. Hotellet invigdes 1877. Tidigare drev Jöns Magnus Fick världshus på samma plats, från 1846.

Savoy som vi känner hotellet idag uppfördes lagom till Baltiska utställningen 1914. På samma plats låg Gästgivaregården – kallad ”Svarta hålet” – med anor från sent 1600-tal. Hotellföregångarna till Savoy (den äldre, östra delen) hette Svea (från 1862) och Horn (1884-1901). Där kunde man säkert också få sig serverad varm mat.

En av de absolut äldsta byggnaderna i Malmö är källarvalven där vi numera hittar restaurangen Malmö rökeri. Valven är från 1300-talets första hälft och där ska det tidigt ha förekommit vin- och ölutskänkning. I trappgavelhuset från 1500-talet inrättades ett kafé med vin- och spriträttigheter år 1852 och i källarvalvet öppnade restaurang Tunneln onsdagen den 2 maj 1866, med utskänkning och varm mat. Detta sedan krögaren Friis låtit ta fram det ursprungliga stengolvet som under århundradens lopp täckts av smuts från ”därstädes lagade varor”. Läs här mer om Tunneln och huset.

Hundra år senare åt halva Beatles lunch i samma lokal. Lokalen ingick sedan några år i Trocadero. På 90-talet höll en peruansk/mexikansk till i källaren. Sen blev den Steakhouse och frukost – och hyrlokal till hotellet. Med andra ord, källaren under hörnhuset mot Kansligatan har i stort sett fungerat som krog sedan 1866.

Äldsta ölkaféet är Mattssons. I samma kvarter som Tunneln började man tillverka bayersk öl 1846. I hörnet av Adelgatan och Göran Olsgatan inrättades en tillhörande ölstuga. 1856 bytte bryggeriet namn till Mattssonska bryggeriet och ölkaféet heter än i dag Mattssons (nuvarande lokal togs i bruk 1886). Mer bryggarhistoria finns att läsa här.

Sett till fristående restauranger, som kontinuerligt i samma lokal och under snartlikt namn, har serverat mat och dryck bör Sturehof inneha åldersrekordet. För hundra år sedan – den 2 oktober 1915 – fick källarmästare Nils Jönsson sitt tillstånd att servera öl och vin. Men då har vi räknat bort Kallbadhusets kafé (se nedan).

Läs mer: Sturehof fyller hundra år. 

Om man vill snäva av kriterierna ytterligare och söker den restaurang som tålmodigt behållit lokal, inredning och inriktning under längst tid i Malmö landar man på den Amerikainspirerad grillen Mando på Skomakaregatan. Dock bör det sägas att när man öppnade 1966 var det två krogar, dels steakhouse Stek-Wändaren och den billigare sidofickan Burger Grill. Det dröjde något år innan namnet ändrades till Mando.

Fast i frågan om liknande koncept under längst tid ska man inte glömma bort Kin Long. Malmös första och ännu verksamma kinarestaurang öppnade på Rådmansgatan hösten 1965, i samma lokal som sedan 1930-talet tillhört restaurang Urania. Man ska dock tillägga att Kin Long under sina år har utvecklats från kinasylta till fine diner med avsmakningsmenyer.

Här några trevliga bubblare: 

Far i hatten. Restaurangen i Folkets park tillkom på tidigt 1890-tal och bör därmed vara en av landets äldsta folkparksrestaurang. Sitt namn fick den första på 1920-talet, döpt efter restauratören Per Anton Holmgren som nästan alltid var klädd i hatt. Moriskan tillkom som ett komplement 1902.

Wega. Automatrestaurang som öppnade i ”Öresundshuset” på Skeppsbron 1912. Finns idag att beskåda i Malmö museum.

Kockska huset är uppfört på 1500-talet men Kockska krogen är förhållandevis ny. Föregångaren hette Nya Tunneln som öppnade i slutet av 1870-talet. Innan dess hette krogen Anderssons källare. Från 1907 och fram till Kockska krogen öppnade 1967 var källaren ett lager.

Bullen. Ölutskänkning i denna lokalen på Storgatan 35 startade 1899. Under åtskilliga år hette ölkafét Wernerssons Öl- och Biljardsalong. Efter en omfattande renovering öppnade puben The Bulls Eye 1970 och blev ”Bullen” i folkmun.

Centralens restaurang och pub. Järnvägsrestaurangen öppnade runt 1925, blev engelsk pub 1968. 2006 flyttade O’Learys i lokalen och fem år senare blev den ett Starbucks.

Kungsparken. Första versionen av restaurang Kungsparken öppnade 1881, men då i en annan byggnad och under annat namn.

Teaterkaféet/Olgas kafé. Kaféet uppfördes 1920 i anslutning till friluftsteatern vid vattentornet i Pildammsparken. Drevs sedan 19030-talet av aktrisen Olga Hellqvist. Olgas Kafé blev med tiden Chez Olga, Olgas restaurang och sedan en del år Bloom in the Park.

Rådhuskällaren. Ser man till de äldsta byggnaderna som en gång varit krog och är det också i dag (men som alltså haft en annan funktion genom åren lopp), då är kanske Rådhuskällaren äldst. Där drack man öl redan på 1500-talet.

Hippodromen. Restaurangen öppnade den 8 april 1900 och stängde 1969. Efter 25 års uppehåll återuppstod både teatern och krogen, år 1994.

Temperance. Limhamnskungen R F Berg och hans Malmö Nya Ångköks AB lät uppföra hotellet med matsal 1901-02. Sedan dess har det – med vissa uppehåll – varit  krog på hörnet Engelbrektsgatan och Per Weijersgatan.

Café Väster, på Västergatan 11, sägs ha öppnat 1882. Ska ha hetat Kamras i början av förra sekelskiftet och därefter Tegnérs Konditori från 1944 och framåt. Idag är det restaurang i lokalen.

KallbadhusetMalmö saltsjöbad öppnade från 1898. Sedan dess har det serverats någon form av mat, dock var det enbart kafé med platsmuggar, kanelbullar och ostmackor under 1980- och 1990-talen.

Översten. Här känns det som att tiden stått still sedan Kronprinsen stod klar 1964. En del förändringar har dock gjorts. Borta är bland annat bardelen.

Ölkafér. Puben Nobe vid Nobelvägen brukar lyftas fram som stans äldsta. Namnet Nobe tillkom någon gång på 1980-talet. Innan dess låg där en av de fyra restauranger som drevs av Malmö Café AB. Men det finns andra ölkaféer som är äldre. Skolgatans ölkafé och restaurang Möllan har rötterna i förra sekelskiftet. Även Bee/La Couronne har ett förflutet som ölstuga/ölhall, kallad Kronan.

Läs om Malmös historiska krogar i den utmärka boken ”Här har man roat sig”, av Bengt Liljenberg. 

Restaurang Tunneln år 1913. Direktör Elias Smith och hovmästaren Hugo Svensson främst i bild.
Kockska huset 1907, men nedgång till krogen Nya Tunneln från Västergatan.
Hotell Svea till vänster och Gästgivaregården, kallad ”Svarta hålet”, till höger. Idag ligger Savoy på platsen. Bilden tagen senat 1860-tal eller tidigt 1870-tal. Foto: Carl de Shàrengrad.
Restaurangen i Kungsparken, den äldre.
Far i hatten, döpt i folkmun efter den hattprydde krögren Per Anton Holmgren.
Josephine Baker uppträdde i Kramers restaurang i september 1967. Foto: Bert Olsson.
Servitrisen Marta Lundh tar sig ett bloss på Mattssons ölstuga. Okänt år. Foto: Martin Reychman.
”Bullen” blev smeknamnet på puben Bull’s Eye, sedermera Tv¨krögare. Ursprungligen var det ett öl- och biljardkafé om drevs av Wernersson. Utanför fönstret kan man ana det rivna Lugnet. Året är 1974. Foto: Bert Olsson.
Det är sig likt på Mando på Skomakaregatan i Malmö. Bilden är tagen i juli 1967. Foto: Staffan Johansson.
Kungsparken Försvunna Malmö 22 augusti 2015 • Uppdaterad 21 augusti 2015

Att sitta ute var inne redan förr

Uteservering på Concordiaträdgården.

Stan är full med uteserveringar. Det var Malmö redan för 100 år sedan.

Idag är det svårt att föreställa sig ett Malmö utan bord, stolar och parasoll på torg och trottoarer. Det har utfärdats drygt fyrahundra tillstånd för uteserveringar. Antalet har ökat drastiskt de senaste 30 åren. På 1980-talet fanns det nästan inga uteserveringar med alkoholtillstånd förutom klassiska Ratten på Sjöfartshotellet, S:t Jörgen på Södergatan och några andra bortglömda ställen. Kaffe kunde man dricka på Kallbadhuset, i bruna plastkoppar.

Annat var det i mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Då sökte sig Malmöborna till stadens trädgårdar för underhållning, kaffe, vin, öl och andra maltdrycker. Några terrasser fanns också.

Innerstaden var på den tiden trång, mörk och stinkande. Herrskapet sökte sig inomhus till stadens salonger och på sommaren flyttade de ut på landet. Gick de välbärgade på sommarrestaurang var det Kungsparken eller Strandpaviljongen vid Öresund som gällde.

De mindre bemedlande fick hålla sig till sin lott, det vill säga trädgårdar, utvärdshus och nöjesetablissemang. Många är bortglömda, såsom Bryggeriträdgården på Väster, Concordia på Öster, Tusculanum på Sallerupsvägen och Henriettero i Södra Förstaden.

En del andra är ihågkomna genom de namn de efterlämnat på områden, kvarter och gator. Till de exemplen kan nämnas Almbacken, där Stadhuset ligger idag, Casinoträdgården på Södra Förstadsgatan, Davidshall vid kanalen, Mon Bijou på Möllevången och Johanneslust utåt Bulltoftas ägor.

Några av serveringarna var alkoholfria, andra påminde inte så lite om tyska ”biergarten”, ölträdgårdar där man (ja, många gånger män) kunde få sig ett glas, och bli underhållen. Gratis musik var vanligt förekommande och ibland gästade någon varieté (före varitéförbudet 1896).

Därmed lades alltså grunden till ”parkernas stad”. Och nöjet att avnjuta ett glas, en kopp eller en bit mat utomhus. Med bättre tider fick trädgårdarna ge plats åt bostäder och folket gjorde som borgerskapet, sökte sig till värmen inomhus.

Här en lista över några av de utvärdshus och trädgårdar som en gång fanns i Malmö. Några av dem har uppmärksammats i andra texter. Klicka på blåmarkerade ord och följ länkarna. Andra nöjesetablissemang hoppas jag kunna återkomma till längre fram.

Kungsparkens restaurang på 1880-talet.

Kungsparkens restaurang. Ursprungligen en sommarpaviljong i två våningar, uppförd till Industri- och lantbruksutställningen 1881. Några år senare tillkommer veranda och under Baltiska utställningen gjordes omfattande ombyggnader och har sedan genomgått många förändringar. Parkens historia kan man ta del av här.

Stadt Hamburgs trädgård vid Gustav Adolfs torg.

Stadt Hamburgs trädgård. Invid Malmö Teater och hotellet/värdshuset Stadt Hamburg på Gustav Adolfs torg låg ett stort och nöjesetablissemang i en lummig trädgård som under 1800-talets glansdagar sträckte sig längs nuvarande Stadt Hamburgsgatan och ända ner till Studentgatan. Läs med om Stadt Hamburg här.

Concordias trädgård men ingång till höger från Djäknegatan, i kvarteret mellan Baltzarsgatan och Snapperupsgatan.

Concordia-Trädgården. I hörnet av nuvarande Djäknegatan och Baltzarsgatan öppnade en bierträdgård 1889 för att några år senare ha fullständiga rättigheter med kägelbanor och musikpaviljong. När godtemplarrörelsen tog över 1904 blev det en så kallad nykterhetsrestaurang. Här finns mer att läsa om kvarteret.

Almbacken, där Stadshuset ligger idag.

Almbacken. Det var här August Palm agiterade från ett päronträd 1882. Utvärdshuset med angränsande bryggeri, dansbana, kägelbana, ”paviljonger, löfsalar och altan” öppnade 1870. Idag ligger Stadshuset i kvarteret.

En rest av Casinoträdgården syns i nederkant av denna teckning från 1920-talet över Fougstedts pälsvarufabrik vars innergård numera utgör delar av Holmgången mellan Södra Förstadsgatan (till höger) och Davidshallsgatan.

Casino-trädgården. I en trädgård som stäckte sig från Södra Förstadsgatan och mot nuvarande Jörgen Ankersgatan (sedermera kluven av Davidshallsgatan, och tangerad av Holmgången) inrättades 1856 ett folkligt utvärdshus. Här hyrde också Frälsningsarmén in sig. 1910-1912 användes tomten som filmateljé.

Far i hatten i Folkets park.

Parkrestaurangen/Far i hatten. Innan Folkets park tillkom kunde man dricka brunn i den populära parken. Vid 1900-talets början var ”sillasexor” med sill, potatis och öl var ett folkligt inslag i bersåerna runt Parkrestaurangen (som bytte namn till Far i hatten på 20-talet).

Henriettero.

Henriettero. Omsjungen i visan ”Malmö-Pas-de-quatre n:o 1” låg kaféträdgården 1908 vid ”Zadigs hörna” (Rönneholmsvägen/Rådmansgatan). Från en mindre paviljong uppträdde dalmasen Ragnar Johansson första gången under artistnamnet Ernst Rolf.

Bryggeriträdgårdens konsertsal. Foto: C V Roikjer.

Bryggeriträdgården. 1884 öppnade en servering i bryggaren H W Lindeströms trädgård i hörnet av Hyregatan och Gråbrödersgatan, med tillhörande bryggeri. Redan året efter upprättades en konsertsalong. Den 9 mars 1888 gästade de ”intelligenta och vackra” Harveys Medgetts ”Bryggis”: ”Verldens minsta menniskor sjunga solo, duetter, qvartetter och kör på svenska, tyska, franska och ungerska språket” och ”de medföra sjelf miniatur-ekipage och hästar samt möblement af storlek som vanliga barns leksaker”. När det upphörde 1892 flyttade Frälsningsarmén in.

Fredriksberg. I samma kvarter som nuvarande Big Bowl på Östra Förstadsgatan öppnade redan 1869 ett förstklassigt etablissemang med kägelbanor, utskänkning och dansbana. Hit gick det regelbundet hästskjuts à åtta öre från Rörsjöbron.

Davidshall. I den Eneströmska trädgården mellan Södra Förstadsgatan, Regementsgatan och nuvarande Davidshallsgatan öppnade 1862 nöjesprofilen David Lenander sitt nya utvärdshus med dans- och konsertpaviljonger, schweizeri och restauration. Mer om denne David Lenanders Davidshall kan man läsa om här. och lite här.

Lantegendomen Pilstorp, tecknad av CC Dahlberg 1843.

Pilstorp. Till den stora Industri- och Slöjdutställningen 1896 ställde man i ordning ett nytt kafé med rättigheter vid lantegendomen Pilstorp (vid hörnet av Villagatan/Fersens väg och Rönneholmsvägen).

Altona. I en trädgård som sträckte sig från Studentgatan och utmed Stora Nygatan uppfördes utvärdshuset Altona runt 1848. Här serverades ”bier samt andra maltdrycker jem-te mat”. Altonagatan fick sitt namn 1864 och något år senare stängde stället.

L B-torp/Familjeparken Majblomman. Nära Almbacken, i parken kring ett sommarhus, inrättades 1886 en lustpark med servering och underhållning, öppen för allmänheten om söndagar. Förestods av ledaren för godtemplarordens barntempel Majblomman. Stängde 1893.

Linelund. En till en början tämligen torrlagd dansträdgård på Disponentgatan vid Jacob Möllersgatan som från slutet av 1880-talet var godtemplarkontrollerad. Mer livat blev det sedan i ny regi fram till 1913 då stället ansågs vara en olämplig granne till kyrkogården.

Konditoriträdgården.

Konditoriträdgården. I Pilstorps skogspark vid Rönneholmvägen öppnade 1889 sommarrestaurationen Browns Conditori-Trädgård. ”Konditan” med sina bersåer kom att ligga granne med Malmö IP fram till byggandet av Stadsteatern. Mer att läsa här och här.

Hyddan, egendomen som blev ett värdshus.

Hyddan. I en Magistratsvilla på Rönneholmsvägen drevs ett populärt utvärdshus med dans och musikunderhållning från 1886 och fram 1903 då man uppförde Tekla Åbergs högre läroverk för flickor (idag Operans repetitionslokal, kallad ”gulan”.

Nöjesliv på Mon Bijou, litografi av Fritz von Dardel. (Bild ut ”Minnen från Malmö Ludvig B Falkman).

Mon Bijou. Redan på 1810-talet inrättandes ett sommarförlustelseställe – där skolan idag ligger i hörnet av Norra Skolgatan och Monbijougatan – som omgiven av tät grönska kom att bli stadens nöjescentrum under 1840- och 1850-talen, innan det blev kolerasjukhus och senare Folkskola.

Margaretapaviljongen på 1920-talet.

Margaretapaviljongen. Den kungliga jaktpaviljongen från Baltiska utställningen blev servering 1922, till en början utomhus. Här drack man kaffe och läsk, men kunde efter 1935 också få frukost, lunch, middag och supé.

Teaterkaféet, eller Olgas kafé som det kallades.

Teaterkaféet. Intill vattentornet och dåvarande friluftsteatern i Pildammsparken uppfördes 1920 ett kafé som från 1930 drevs av komediennen Olga Hellqvist, alltså Olgas kafé i folkmun och sedermera Chez Olga och Olgas restaurang, innan det blev Bloom in the Park.

Strandpaviljongen.

Strandpaviljongen. Ståtlig byggnad i havsbandet för bättre bemedlade medborgare, invigd 1896. Här avnjöt man en kopp kaffe till vacker utsikt och skön musik av italienska solister. Blev militär förläggning 1939 och revs 1950. En stor artikel om Strandpaviljongen finns här. Missa inte uppföljningen.

Villa Tusculanum 1937.

Tusculanum. En kaféträdgård i parken runt Villa Tusculanum på Sallerupsvägen, som under 20- och 30-talen var ett poppis utflyktsmål för Malmöbor på söndagspromenad. Villan var uppförd 1870 och revs 1977. Idag kan man tanka bensin på tomten.

Annons för utvärdshuset Johanneslust vid Sallerupsvägen i Malmö, i Snäll-Posten 1869.

Johanneslust. Klassikt sommarnöje på Sallerupsvägen från 1869, även det omsjunget. Hit kunde man också ta sig med charabanger från Rörsjöbron. Den gamla värdshusbyggnaden i hörnet av Håkanstorpsvägen revs så sent som 1989. Läs om mer om Johanneslust här och här.

Läs mer: ”Här har man roat sig” av Bengt Liljenberg. 

 

Kungsparken Försvunna Malmö 21 oktober 2014 • Uppdaterad 27 januari 2015

Malmökanoner mot danska pirater

Kartskiss över Malmöeskaderns konvojskydd i Öresund den 26 juni 1808. Ur boken ”Malmö försvar genom tiderna (1944).

Kanonbåtarna i Malmö kanal hade till uppdrag att dels avvärja ett danskt landstigningsföretag, dels att skydda och bistå de engelska konvojer som passerade genom Öresund. Om detta kan man läsa i denna artikel.

Någon anfall från dansk sida kom aldrig. Desto ivrigare var danska kapare.

Sedan britterna ödelagt Köpenhamn genom ett angrepp 1807 – och lagt beslag på deras flotta – utfärdade den danska regeringen så kallade kaparbrev. Innehavaren av ett sådant hade rätt att beslagta fiendens handelsfartyg och sälja lasten. För danska skeppare med rätt att kapa var detta en lukrativ verksamhet, om än inte helt riskfri.

År 1806 var Dragør en blomstrande sjöfartsstad. Men när så Danmark drogs in i Napoleons krig minskade sjöfarten både i danska och internationella farvatten. Tusentals sjöfolk misten sina inkomstmöjligheter. I Dragør fanns det sex skeppare med egna båtar och kaparbrev. En av dem var Ole Hansen Wass (1768-1829) med båten Laxen. Hans far hade emigrerat från Skanör och Falsterbo, och gift sig med Kirsten Mogens Olufsen Mallin från Dragør.

Kaparbåtarna var stora roddbåtar med 10-15 mans manskap, bestyckade med en liten kanon. Besättningen var beväpnade med yxor, huggare och pistoler.

Den 9 juni 1808 befann sig en sydgående konvoj med ett sjuttiotal handelsfartyg på Malmö redd, undre beskydd av tre mindre engelska örlogsfartyg, en bombkits och två kanonbriggar. På eftermiddagen avseglade konvojen men utan att avföljas av Malmöbrigadens kanonbåtar då vinden var för svår. Utanför Dragør låg en dansk flottilj med 21 kanonbåtar och sju mörsarslupar på lur. De gensköt konvojen söder om Saltholm.

Först framåt kvällen hade vinden bedarrat tillräckligt för att konvojens understöd skulle kunna trotsa sjön. Tolv slupar från Malmö och åtta slupar från Landskrona under ledning av major C J Hjärne rodde ut och satte kurs mot Lillgrund. Det tog en stund att ro och när skymningen föll återstod ännu en sjömil till de nödställda. Hjärne gav order om att ankra, men sedan vinden åter friskade i rodde man åter mot Malmö hamn. På återvägen fick Hjärne en förnyad order om anfall. Då majoren fann det lönlöst att anfalla fienden i mörkret gav han sig själv till Malmö i slup, för att inför amiral Viktor von Stedingk motivera sitt handlingssätt. Orden kvarstod dock och på morgonen den 10 juni har styrkan åter på väg till krigsplatsen.

Men de kom för sent. Redan efter några timmas strid lyckades de danska piraterna övermanna den ena briggen och skada de andra eskortfartygen. Danskarna tog kontroll över elva fartyg, av vilka fem grundstötte på Lillgrund och sattes i brand.

Åter i Malmö hamn vid tiotiden på förmiddagen kunde major Hjärne endast rapportera om förlusterna och att tre kapade skepp låg i Dragørs hamn. Kung Gustav IV Adolf blev ytterst missnöjd över utfallet, fråntog både Stedingk och Hjärne deras befäl och ställde båda inför krigsrätt. Först året efter återfick dock de två sina tjänster.

Andra insatser var mer lyckade och de intensifierades 1813 då Sverige åter befann sig i krig med Danmark. Det året var det bara sex fartyg från den otaliga konvojerna genom Öresund som gick förlorade. Men ett stort problem var uppenbart att Malmödivisionens kanonslupar var mindre sjövärdiga än de som ingick i den desto mer effektiva Landskronabrigaden. Det var också lite si och så med utbildningen av båtsmännen.

Varje kanonslup hade fjorton par åror. En av dem som rodde var båtsman Andreas Svensson med tillnamnet Esping. Han förekommer i Marinens rullor från 1811 till 1836. År 1813 tjänstgjorde han på slupen nummer 11 (troligen i Landskrona) som ingick i ”däckade kanonslupsbataljonen i Sundet härskades”, enligt Landskrona fördelning av Göteborgs eskader.

I denna artikel av Gert-Olof Hjortswang kan man läsa mer om Ole Hansen Wass och de danska kaparna. 

 

 

Kungsparken Försvunna Malmö 14 oktober 2014 • Uppdaterad 27 januari 2015

Kasino med historia

Sven Rosborn håller föredag.

Kanonbåtar i kanalen med ett varv i Kungsparken?

Att det om somrarna ligger en flotte i kanalen är kanske bekant. Men att en militär flotta höll till där är måhända mindre känt. Om detta och mycket annat blev vi som gästade Casino Cosmopol i lördags varse. På forna restaurang Kungsparken arrangerade Kulturhistoriska föreningen Kronos i samarbete med kasinot en eftermiddag med lunch, underhållning och tre intressanta föreläsningar. Peter Larsson berättade om 1914 och personerna bakom Baltiska utställningen, Christian Kindblad prata om Restaurang Kungsparkens historia och om nöjeslivet i Malmö förr.

Och Sven Rosborn höll ett inlevelsefullt föredrag om Kungsparken, som kallades Slottsplatsen innan den blev park. Parkens framväxt behandlas i denna artikel. Där saknas dock berättelsen om denna flottbas som låg längs kanalen under nio år i början av 1800-talet, med sin tyngdpunkt i kroken där ”Grottan” numera är belägen. (Klicka här för karta).

Artikel i ämnet finns här.

Kungsparken Försvunna Malmö 27 mars 2013 • Uppdaterad 11 april 2013

Hovrätten och rätten att fiska

Målning av CO Larsson.

Att se gamla Malmö genom konstnärsögon kan ge nya perspektiv. I synnerhet om konstverket är från tiden före fotografiets tillkomst. Men även bilder av senare datum kan ge en ny dimension.

Axel Kleimer (1881-1945), Carl Oscar Larsson (1887-1962) och Åke Waldemar Larsson (1913-1995) var konstnärer som flitigt skildrade och dokumenterade ett Malmö i snabb förändring.

Nyligen fastnade jag för ett verk av CO Larsson av okänt datum, en målning av Hovrätten sedd från kanalen där konstnären på ett utmärkt sätt fångar det nya och det gamla, det officiella och det inofficiella Malmö i samma ram.

Till det nya Malmö kan man gott räkna ”gamla” hovrätten, Ivar Callmanders maktfull arkitektur från 1917.

Hovrätten över Skåne och Blekinge hade ursprungligen och från 1821 sitt säte i Kristianstad men flyttade alltså till sin vackra plats mellan kanalen och parken, närmaste bestämt på bastionen Nyköping – en gammal försvarszon som på 1700-talet blev en öppen plats där kvinnorna på Väster tvättade i kanalen och la på tork i gräset. Framför rätten ligger Kungssparken, före detta slottsbacken där fångvaktare och skarpskyttar hade exercis, och man fram till mitten av 1800-talet verkställe spöstraff.

Hovrätten blev tillbyggd 1956 och vi kan därför sluta oss till att tavlan är äldre än så.

I förgrunden, bakom hovrätter ligger uppdragna fiskebåtar på rad vilket kan tyda på vintervila. Staffliet har Malmökonstnären Larsson ställt upp i hörnet av Citadellsvägen och Suezgatan (idag Hovrättstorget).

Våren 1948. Foto: Bertil Rubin.

Fiskbåtar som man numera bäst kan se vid hoddorna längre västerut låg förr både här och där i Citadellskanalen, i stora delar av västra hamnkanalen längs Norra Vallgatan och inte minst i Fiskarhamnen där det nya konserthuset nu uppförs. Där låg båtarna med all rätt, skulle man kunna säga.

Ur 1945 års adresskalender.

Den direkt avgörande faktorn för tillkomsten Malmö som handelsplats och stad var just tillgång till fisk, framför allt sill. Under medeltiden bodde fiskare längs Västergatan som på den tiden sträckte sig ända till Malmöhus och utgjorde den västra delen av ”den lange Adelgade”. Fisken och fiskarna har livnärt malmöborna i 700 år, och fram till alldeles nyss.

Utanför Larssons motiv, till vänster om fiskebåtarna låg Malmö Fiskcentral med ”fisk & vilt i parti & minut” med butiker i hela staden. Alltså i det kvarter där Engelbrektsboden slog sig ner 1964. I dag ligger nya Hovrätten på platsen.

Kategorier

Senaste kommentarer