Annons:
Magistratsparken Försvunna Malmö 20 juni 2015 • Uppdaterad 22 juni 2015

Kråkslottet vid Triangeln

Henriettero, ur Ny Illustrerad Tidning 1869.

Pampigast av alla villor vid Triangeln var Henriettero.

I mitten av 1800-talet var Gråbrödersstycket väster om Triangeln en lantlig idyll. Så här beskrevs det i Ny Illustrerad Tidning i maj 1869: ”Om man undantager Promenaden (Södra promenaden, min kommentar) och utsikten över sun­det, är Skånes huvudstad tämligen vanlottad på naturskön­heter. Vidsträckta, rikt fruktbärande åkerfält utgöra en Herrans välsignelse och äro från den synpunkten visserligen en skön natur; men ögat vill hava lunder, skogar och berg eller åtminstone något därav till begränsning för synkretsen, och så beskaffad är icke naturen kring Malmö. Endast några få lycklige kunna i stadens närhet njuta skugga och lantlig luft i en grönskande natur, och dessa äro disponenterna till de så kallade Rådmansvillorna (eller Magistratsvillorna, min kommentar). Dessa täcka sommarbostäder, om­givna av yppiga trädgårdar och skuggiga småparker, intaga en ganska lång sträcka söder om staden och utgöra en sär­deles angenäm överraskning för den, som första gången häråt gör en liten utflykt.”

Reportern fascineras främst av ett alldeles nybyggt sommarresidens, uppfört efter ritningar av arkitekten H Zettervall i en ”förtjusande liten park”. Ägaren beskrivs som ”en av Malmö mera framstående män”.

Denne man var handlanden Gabriel Hedman (1807‐1892). Han lät 1865 uppföra denna sommarvilla som namngavs efter hustrun Henriette Hedman (1829‐1871, född Ruhe). Nio år senare blev han ägare också till marken genom ett byte med Malmö stad. För övrigt kan tilläggas att denne Gabriel Hedman även ägde en gård vid Lilla torg, den så kallade Hedmanska gården.

På ålderns höst sålde Hedman sitt Henriettero med tomt till bröderna Ferdinand och Philipp Zadig, arvtagare till M Zadig AB som i sin fabrik nere i staden på Stora Nygatan tillverkade tvål, skurpulver med mera. Planen var uppenbart att låta fabriken expandera ytterligare och att bygga nytt i den södra förstaden. Firman förvärvande på 1890-talet tomten norr om Rönneholmsvägen (nr 3–5) samt det nedlagda nöjesetablissemanget Casino-trädgården, en tomt som ungefär sträckte sig från Södra Förstadsgatan till dagens Holmgatan. Ritningar var inlämnade, men projektet förhalades och förföll med tiden.

Ferdinand Zadig inrättade sig i den magnifika villan och döpte om den till Solhem, medan Philipp Zadig på samma tomt lät, parallellt med Pildamsvägen (idag Rådmansgatan), uppföra ett tvåvåningschateau kallat Nybygget. Hörnan ut mot Triangeln kom att kallas den Zadigska hörnan.

År 1908 sålde bröderna tomt och fastigheter till handlanden A Möller. Under några år återuppstod Henriettero, nu som nykterhetsvännernas sommarrestaurang. Här debuterade självaste Ernst Rolf som sjuttonåring och Brazil Jack reste sitt cirkustält på tomten i november 1908.

År 1910 revs Nybygget och Solhem/Henriettero för byggnation av de bostadshus som står där än i kvarteren Klostret och Munken vid Rönneholmsvägen och Rådmansgatan.

Detta är det sista blogginlägget i en serie om Magistratsvillorna och dess omgivning, det vill säga Magistratsparken och det område som ligger Triangeln och Malmö opera. De andra texterna hittar man här.

Henriettero/Solhem anas i dimman, sett från hörnet av Jörgen Ankersgatan och Rönneholmsvägen. Till vänster bakom syns Nybygget. I bildens högerkant syns hörnet av Tekla Åbergs flickskola och i fonden sticker S:t Johanneskyrkans torn upp.
Familjen Zadig med vänner utanför Nybygget. Husen i bakgrunden ligger längs Rådmansgatan (dåvarande Pildamsvägen).
Nybygget med Solhem/Henriettero i bakgrunden, sett från Triangeln.
Rönneholmsvägen 1909, sett från Triangeln. Till vänster i bild ”Zadigs hörna, men ingång till Henriettero (Solhem) och nybygget.
Nybygget.
Magistratsvillorna på kartan från 1894, men Solhem (Henriettero) och Nybygget inringat.
Magistratsparken Försvunna Malmö 13 juni 2015 • Uppdaterad 22 juni 2015

Värdshuset på Gråbrödersstycket

Hyddan, med den 1873 tillbyggda frontespisen i mitten.

”Nytt! Nytt för Malmö. Caféträdgård för familjer öppnas å landstället ‘Hyddan’ (Rönneholmsvägen) lördagen den 15 maj med servering av alla för ett nykterhetsvärdshus lovliga varor.”

Den 15 maj 1886 kunde Malmöborna läsa dessa rader i Sydsvenska Dagbladet.

Hyddan var den av Magistrastsvillorna som låg längst österut. De andra var Carlstorp, Rosenhill, Fridhem, Carlsro och Fredriks. Alla låg på eller i anslutning till den mark som idag utgöras av Magistratsparken.

Sommarvillan Hyddan vid Rönneholmsvägen, på det så kallade Gråbrödersstycket, uthyrdes från mitten av 1800-talet till någon av stadens borgare. Länge innehades kontraktet av manufakturhandlande P O Pettersson och hans änka. Man vet att han 1876 lät bygga en frontespis och hans änka Amalia Pettersson, född Malmgren, bodde i huset fram till 1886.

Det var källarmästaren Olof Olsson och hans hustru Fransiskan Olsson som höll i driften av värdshuset. I själva bostadshuset hölls bröllopsfester och andra arrangemang. En dansbana uppfördes i trädgården, liksom en musikpaviljong där ett kapell spelade varje sommarsöndag.

1903 var det slutdansat på Hyddans mark. Villan revs och på dess plats uppfördes Tekla Åbergs högre läroverk för flickor (idag repetitionslokaler för Malmö opera, kallat ”gulan”). Andra delar av tomten bebyggdes mellan Munkgatan och Klostergatan. Och vid tomtens södra gräns uppfördes 1916 Malmö Hantverksförenings stiftelse (sedan 1994 restaurang och bokhandel som del av Konsthallen), efter ritningar av Ewe & Melin i nationalromantisk stil. Samma år byggdes Malmö handelsgymnasium (Magistratskolan), vid sidan om Österbergs stiftelse med torn och trappgavel, ritad av Axel Stenberg och uppfört 1910.

Stora delar av dagens Konsthall ligger alltså på den tomt där man vid sekelskiftet bjöd upp till dans.

Hyddan är det andra huset från vänster – såsom tecknaren CC Dahlberg skildrade Magistratsvillorna 1843.
Magistratsparken Försvunna Malmö 31 maj 2015 • Uppdaterad 22 juni 2015

Barnvillan – före lekplatsen

Magistratsvillorna, ur karta 1894.

Lekplatsen i Magistratsparken hade sin föregångare.

”Barnvillan” var en av magistratsvillorna som låg längs Rönneholmsvägen. Dit lämnade många av stadens borgarfamiljer sina barn för att de skulle komma ut på ”grönbete”, under tillsyn av en fru Hallberg. Tomten som låg bara några meter från dagens lekplats var ett eldorado av gungor, krocketspel och andra uteleksaker.

Egentligen var sommarvillan döpt till Carlstorp, troligen uppkallad efter Carl Adam Barfoth, rådman i Malmö från 1820 och fram till sin död 1842. Efter honom tog rådman Jakob Malmborg över fram till 1852 då han blev borgmästare. Då flyttade istället rådman G W Dahlström in. Efter den senares död hyrde staden ut villan till Bengt Andersson, en på den tiden välkänd innehavare av en manufaktur- och kappaffär på Stortorget.

När Andersson avled 1896 kom hälsovårdspolis Carl Hallberg att hyra Carlstorp. Det var alltså hans hustru som tog emot alla barnen.

Villan blev den första av magistratsvillor att försvinna. Redan 1903 revs huset. Idag går Borgmästaregatan med gång- och cykelbana från Östra Rönneholmsvägen över det forna lantställets grund.

 

Magistratsvillorna med Carlstorp i mitten, sett från Holmen på andra sidan Rönneholmsvägen. Teckning av CC Dahlberg från 1843.
Carlstorp, sett från sydöst omkring 1896.
Magistratsparken Försvunna Malmö 23 maj 2015 • Uppdaterad 29 oktober 2015

Schweizervillan som blev kafé

Rosenhill 1907, på Fougstedts tid. I bakgrunden ses bostadshuset med adressen Rönneholmsvägen 7-9. Foto: SYDSVENSKAN

Schweizervillan var till sin stil en av de mest utpräglade av magistratsvillorna. Egentligen hette villan Rosenhill.

När Rosenhill fick sin schweizerstil är inte känt, men uppenbart före 1857. Det året avbildades huset i en litografi av Ludvig Messman. Byggstilen var populär i Tyskland redan i början av 1800-talet, men tog runt 50 år att komma hit.

Den nyvalda rådmannen August Robert Falkman kom i besinning av tomten 1852. Då han hade ett annat sommarboende på öster fick Per Mathias Elsner och sedermera hans änka Henrika Cecilia Elsner (född Thomson) arrendera huset.

Att döma av C C Dahlbergs teckning från 1843 hade Rosenhill en föregångare, troligen uppförd av rådman Johan Knutsson (död 1852). Möjligen tillkom Rosenhill genom en påbyggnad i korsvirke på den befintliga villan av tegel.

På Rosenhill var det under Elsners tid liv och rörelse. Förutom livliga baler i köpmansfamiljens stora våning på Södergatan vittnas det om ”vågsvall av dans och nöjen över Elsnerska villan, från Rosenhill vid Rönneholmsvägen” (Ulla Bellander, ur Leif Ljungbergs artikel i Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1945).

Det finns också nedtecknat en historia om villans hushållerska, Sofia Christina Munck, och en pratglad papegoja som om varma sommardagar brukade sitta på villans balkong. Förbipasserande på Rönneholmsvägen kunde av fågeln få höra: ”Fru Munck, gojan vill ha socker”.

Efter änkan Elsner tillbringade Carl Fougstedt med familj över 30 somrar huset. Han var en av delägaren i den kända textilfirman C & M Fougstedt med butik på Stortorget och fabrik på Södra Förstadsgatan (Holmgången).

De sista åren, från 1936, blev så villan utvärdshus och kafé i fröken Maria Källströms regi. I mitten av 1940-talet ansågs inte huset längre ha något värde och revs.

Läs nästa avsnitt om Magistratsvillorna: Carlstorp.

Rosenhill, till höger, innan villan fick sin schweizerstil och sitt namn, på rådman Johan Knutssons tid, 1843. Teckning av CC Dahlberg.
Rosenhill överst till vänster, som villan såg ut 1857 enligt Ludvig Messmans litografi. Överst till höger ses magistratsvillan Fredriksro, och däremellan Malmöhus. I mellanraden ses Möllevångsgården, vy över Malmö och Rönneholm. Nederst: Spinneriet, Holme och Gasverket.
Rosenhill 1944, som kafé, sett från Rönneholmsvägen. På balkongen satt en gång en papegoja. Foto: SYDSVENSKAN
Café Rosenhill i Malmö. Foto: SYDSVENSKAN
Rosenhill i maj 1944, ritning ur Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1945.

 

Magistratsparken Försvunna Malmö 14 maj 2015 • Uppdaterad 29 oktober 2015

Falkmans Fridhem

Villa Fridhem i mars 1944, sedd från söder. Foto: SYDSVENSKAN

Fridhem låg vid Triangeln på 1840-talet, det vill säga 50-60 år innan Fridhem vid Ribersborg började växa fram på allvar. Fridhem var en av Magistratsvillorna, ämnet för denna miniserie i bloggform. Sommarvillorna låg där Magistratsparken nu breder ut sig, på den löningsjord som förvaltades av dåtidens kommungubbar.

Tidigare har vi i tur och ordning från väster betat av Villa Franca (som med lite god vilja kan räknas till Magistratsvillorna), Fredriksro och Carlsro.

Rådmannen och titulärborgmästaren J D Kiellander med hustru Elisabeth Scherfbeck  som lade ner mycket tid och pengar på att vårda sin löningsjord, anlade en fin trädgård med ett lusthus. Jordlotten övertogs av rådman Ludvig B Falkman som där lät bygga en fin sommarvilla år 1846. Redan året därpå lämnade Falkman rådmanskapet för att bli överdirektör för lantmäteristyrelsen i Stockholm, och överlät därmed tomten med villa till J H von Bonnecreutz som i sin tur lämnade över till rådman R V Fricks.

I Leif Ljungbergs utmärkta sammanställning över Magistratsvillorna i Malmö Fornminnesförenings årsskift 1945 har Fricks dotter, överstinnan Anna Hyltén-Cavallius som på växte upp i sommarvillan Fridhem, berättat att huset då hennes far övertog det var en envåningsbyggnad som genom tillbyggnad fick det utseende den senare hade. Hon minns en vacker glasdörr ut till den engelska trädgården med ett stort kastanjeträd (enligt uppgift planterat 1802) och ett valnötsträd av aktningsvärd ålder.

Villan låg inte som de andra Magistratsvillorna, längs Rönneholmsvägen, utan längre söderut. Det vill säga ungefär där gångarna i parken numera möts i en rund plats. Om något av träden där skulle kunna vara den omtalade kastanjen låter vi vara osagt. Men det finns uppgifter om att valnötsträdet föll offer för vintrarna 1940-42.

Fricks lämnade sitt sommarställe på 1880-talet. Därefter tog tobaksfabrikören Christoffer Gadd över, följd av målaremästare Edmund Stoltz och gatuchefen Georg Hentz. De sista åren före rivning i mitten av 1940-talet användes villan som lagerlokal för Mobergs partiaffär i frukt och grönt.

Läs nästa avsnitt om Magistratsvillorna: Rosenhill

I dag mitt i Magistratsparken.
Villa Fridhem, okänt årtal, sedd från norr, det vill säga med Rönneholmsvägen i ryggen på fotografen.
Ritning från 1944, Villan Fridhem sedd från väster.

 

 

 

Magistratsparken Försvunna Malmö 10 maj 2015 • Uppdaterad 29 oktober 2015

Carl tog det med ro

Carlsro, norra fasaden mot Rönneholmsvägen. Strax före rivning, 1944.

Det  var en gång en borgmästare som slog sig till ro i Magistratsparken. Fast det var på den tiden då parken ännu inte vara anlagd.

Vår vandring bland Magistratsvillorna fortsätter, efter Villa Franca och Fredriksro är vi framme vid Carlsro.

Redan innan Carl Christian Halling (1890-1851) blev borgmästare i Malmö hade han i egenskap av rådman beviljats tillstånd att disponera en löningsjord på det så kallade Magistratsstycket. Där lät han på 1820-talet uppföra en sommarvilla, en gulbrun envåningsbyggnad av tegel med sadeltak och frontespiser. Vid den södra fasade tillkom en glasveranda på 1850-talet.

Huset döpte han efter sig själv. Och så såg han till att huset även i framtiden skulle åtföljas borgmästartjänsten. Såldes beboddes Carlsro även av hans efterträdare Jacob Malmborg (1801-1876) – han som namngav Malmborgsgatan – samt därefter Olof Ahlström (1833-1903).

Borgmästarinnan Anna Ahlström nedtecknade några minnen från sin tid i huset. Dessa publicerades i Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1945.

”Första året vi togo Carlsro i besittning som. sommarbostad var år 1878.

Ifrån Södra Förstadsgatan kom man in på Rönneholms­ vägen, som verkade riktigt lantlig, med sina villor på ömse sidor av vägen och stora träd, som skuggade den, men också gjorde att den var ofta mycket uppblött och besvärlig att trafikera, särskilt om höstarna, då vi mången kväll med lykta måste följa våra gäster fram till gatan.

Själva boningshuset var bra och ganska rymligt och träd­ gården var väl anlagd. Först var ett par gräsplaner med flera vackra grupper av vackra rosor, fuchsior, pelargonier, heliotroper m. m. Ovanligt stora fruktträd fanns där med den gamla fina sortens gravenstein, även andra sorters god frukt. Från gräsplanen gick en lång gång ned till en grupp träd, som kallades ‘Parken’ och på ömse sidor om den långa gången var köksträdgården med bär och grönsaker i riklig mängd. På andra sidan av parken fortsatte villaområdet med ett stycke åkerjord, som utarrenderades. Där fanns också det verkliga landet, små gårdar med åkrar och betande krea­ tur syntes runt omkring.

Några särskilt lämpliga personliga minnen från tiden där, kan jag ej berätta, men vi trivdes där mycket väl, hade ofta gäster hos oss, det var ju en nätt promenad för dem att komma ut till oss.

Staden växte emellertid fort och när vi fick kafeträdgår­den med musik och dans alldeles inpå oss försvann lugnet och det lantliga, så att vi år 1892 hyrde ut villan och flyttade ut till Ringsjöns fagra strand.”

Kaféträdgården borgmästarinnan relaterar till är naturligtvis Konditoriträdgården.

När Ahlströms lämnade Carls rofyllda sommarvilla för Ringsjöns vackra strand blev sjökapten Lorens Mattson ny hyresgäst. Och efter honom, spinnmästaren C J Bengtsson och hans änka Anna Maria, född Nilsson. Den siste hyresgästen blev Hartvig Sjöberg, chef för stadens renhållningsverk.

När huset revs i mitten av 1940-talet tog Malmö museum tillvara den norra balkongens gjutjärnspelare och räcke. Planan var ett de skulle kunna återanvändas inom ramen för det planerade friluftsmuseet, som aldrig kom till stånd.

Läs nästa avsnitt om Magistratsvillorna: Fridhem.

Magistratsvillorna på karta från 1888. Carlsro inringat i rött. Triangeln längst upp till höger.
Teckning av C C Dahlberg med Holmen i ryggen, från 1843. Carlsro syns mitt i teckningen, med Fredriksro till höger.
Carlsro omkring 1896.
Familjen Ahlström på Carlsro, under senare hälften av 1800-talet.
Carlsro sett från söder, omkring 1915. Notera huset bakom som ligger där än idag.
Ritning över Carlsro, uppmätt 1944. Ritning hämtad ur Malmö Fornminnesförenings årsskift 1945.
Magistratsparken Försvunna Malmö 2 maj 2015 • Uppdaterad 29 oktober 2015

Lugnet uti Fredriksro

CC Dahlbergs teckning från 1843, med Magistratsvillorna längs Terningholmsvägen, sedermera Rönneholmsvägen, och med Fredriksro längst ut till höger.

Innan Magistratsparken blev park var stycket ett sommarnöje för den tidens kommunpampar. Här låg en rad hus, de så kallade Magistratsvillorna. En av dem var Villa Franca. En annan kallades rätt och slätt ”Sommarnöjet”, eller senare Fredriksro.

Genom Malmö Fornminnesförenings årsbok 1945 vet vi att magistratssekreteraren Fredrik Centervall redan 1816 hade inrättat sig på det så kallade Gråbrödersstycket i Magistratsvången, som på den tiden låg på landet. Hans vackra trädgård med ”karaktärsbyggnad” ska 1831 helt gått över i hans ägo genom ett byte med Malmö stad mot en tomt på Södra Förstadsgatan. Villan som alltså fick hans namn finns avbildad på CC Dahlbergs teckning från 1843.

På den bilden saknas den karaktäristiska trappgaveln. Av ett försäkringspapper daterat 1855 framgår det att huset blev ombyggt och försett med nytt tak. Då Fredrik Centervall avled 1850 förstår vi att det var den nye ägaren, Centervalls svärson, tillika magistratssekreterare, Thomas Wihlborg som lät utföra ombyggnaden i en nyromantisk och nygotisk stil. Fasaden var vitkalkad och fönstren stora. Samtidigt försågs huset med två flygelbyggnader.

När Fredrik Wihlborg (av okänd anledning) avskedades 1874, återlöstes ägan till Malmö stad. Först att hyra Fredriksro var vinhandlaren E F Wiens. Därefter kom tandläkaren Theodor Rosén och efter honom, ingenjör Emil Demuth i 30 år. Siste hyresgästen blev stadsträdgårdsmästaren B Myllenberg.

Flygelbyggnaderna försvann delvis i samband med breddningen av Rönneholmsvägen 1912. Resten raserades när parken anlades runt 1945. Kvar står emellertid den ännu ståtliga hängboken som en gång stod just i trädgården till Fredriksro.

Första avsnittet av denna bloggserie om Magstratsvillorna handlade om Villa Franca. I nästa del avhandlas Carlsro.

Utsnitt ur karta från 1888.
Fredriksro på magistratssekrekteraren Wihlborgs tid, sett från söder.
Ritning från 1944, hämtad ur Malmö Fornminnesförenings årsbok 1945.
Fredriksro i mars 1944, strax före rivning. Sett från norr, med Rönneholmsvägen närmast i bild. Till vänster bakom huset anas den hängbok som än i dag pryder Magistratsparken.

 

 

Magistratsparken Försvunna Malmö 18 april 2015 • Uppdaterad 29 oktober 2015

Villa Franca – i stadens utkant

Villa Franca. Om det är den originalbyggnad som uppfördes 1889 låter vi vara osagt, men byggnaden står sannolikt på samma tomt. Året är 1941. FOTO: SYDSVENSKAN.

Magistratsvillorna är numera en synvilla i parken. Det krävs ett gott minne eller en riklig fantasi för att se dem åter framträda. De revs på 1940-talet. Men låt oss backa bandet.

Magistratsvillorna nämndes i förbifarten i en artikel om den mark där Malmö konsthall uppfördes för 40 år sedan.

I den del av Magistratsvången som ligger närmast staden – ibland benämnd Gråbrödersstycket – uppfördes vid okänd tidpunkt och på avstyckade långsmala tomter ett antal sommarvillor, de så kallade Magistratsvillorna. Byggnaderna vars byggår många gånger är okända låg utmed Terningholmsvägen – sedermera kallad Rönneholmsvägen – medan tomterna löpte i nord-sydlig riktning.

Villorna Fredriksro, Carlsro, Fridhem och Rosenhill låg på de tomter som 1945 förvandlades till Magistratsparken. Parkens ännu ståtliga hängbok stod just i trädgården till Fredriksro, villan döpt efter ägaren Fredrik Centervall.

I en serie bloggar kommer vi att beta av villa efter villa. Låt oss börja i väster. Där låg det ”Björkmanska landstället”, sedermera Konditoriträdgården. Om den tomten kan man läsa här och här. I en nära framtid hoppas vi åter komma i kontakt med ”Konditan”, i en tredje text.

Men låt oss denna gång uppehålla oss vid granntomten. På sin tid utgjorde den politieborgmästarens löningsjord. År 1888 uthyrdes stycket till gjuteriägaren A J Andersson, där han uppförde en enkel paviljong. Året efter fick stadsnotarien Ernst Francke fastställt ritningar till en trävilla som han döpte till Villa Franca. På den tiden låg sommarvillan på natursköna landet. Men staden skulle tränga sig på.

Till den stora Nordiska industri- och slöjdutställningen i Malmö 1896 byggdes Malmös idrottsplats där den ligger än i dag. Vägen dit gick de första åren och runt sekelskiftet väster om Konditoriträdgården (det vill säga vid Barnsjukhuset, se andra kartan nedan).

Desto mer livligt blev det 1904 när Villagatan bytte namn till Fersens väg och nuvarande Pildammsvägen bröt igenom stycket fram till Roskildeplan, som platsen framför Idrottsparken kom att kallas. För att genomföra den operationen på stadsbilden fick man ta delar av både Konditoriträdgårdens och Villa Francas tomter. Den senare tycks nästan blivit halverad.

Men sommarvillan Franca blev kvar, helt, delvis, flyttad eller i en ny gestalt. Osäkert vilket.

Så mycket lugn kvarstod inte, i synnerhet inte framåt 1914 med själva uppfarten till Baltiska utställningen runt knuten. Strax utanför tomten började den flera hundra meter långa viadukt som ledde fram till utställningens huvudingång.

Villan Franca revs 1944 och fick sin sista tid tjäna som byggnadskontor i samband med att man uppförde Malmö stadsteater.

Nästa Magistratsvilla i serien: Fredriksro.

Karta från 1888. Tomten med paviljongen är inringad, på den plats  där Villa Franca ska uppföras året efter. Högst upp syns Villagatan, sedermera Fersens väg.
Magistratsvången med villorna, ur karta från 1894.
Vy över Roskildeplan som knutpunkt framför Malmö IP i framparten till Baltiska utställningen. Grönskan i bakgrunden döljer Villa Franca.
Flygvy över Malmö IP och Magistratsvillorna, tidigt 1930-tal, med Villa Franca inringad i nedre högra hörn.
Malmö stadsteater under uppbyggnad vintern 1941. I bilderns högerkant ligger Villa Franca som nu tjänar som byggnadskontor. FOTO: SYDSVENSKAN.

 

Kategorier

Senaste kommentarer