Annons:
Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 6 juni 2017

Den svenska flaggan på hal stång

Firandet den 6 juni har gått upp och ner i över 100 år.

Första gången Malmöborna uppmanades att flagga på ”Gustafsdagen, Nationaldagen och Skyttets dag” var 1915.

Dagen firades med uppställning för skyttar och landstormsmän på Latinskolans gård klockan 13.15. Det blev marsch med fanor och flaggspel till ett fosterländskt tal.

I Stockholm kom man till skott först året efter.

1929. Äldsta bilden i Sydsvenskans arkiv på firandet av svenska flaggas dag, med Gamla begravningsplatsen i bakgrunden. FOTO: SYDSVENSKAN

Det var mobilisering. Ute i Europa rasade världskriget. En grosshandlare Nils Ljungman, hade sommaren 1915 varit fanbärare framför en landstormstrupp. Det för honom så ärofulla uppdraget inspirerade honom till att för sin chef framlägga ett förslag om en svenska flaggans dag.

En kommitté tillsattes men kom fram till att det var mindre lyckat att fira fanan under hösten. Den 6 juni ansågs lämpligare. Valet av den dagen motiverades av att den sammanföll med en rad fosterländska, historiska datum.

* Denna dag år 1522 inlöpte den första svenska flottan i Bråviken. Fast datumet var i verkligheten den 7 juni.

* Samma dag, men ett år senare valdes Gustav Vasa till kung. På den tiden löd stora delar av södra Sverige under den danska kungen Fredrik I.

* Den 6 juni 1809 stadfästes den svenska grundlagen. Fast det var var först den 27 juni som bönderna antog regeringsformen.

* Av samma skäl som ovan hölls redan 1893 en vår- och flaggfest på Skansen just den 6 juni.

Den första svenska flaggans dag inföll alltså officiellt först den 6 juni 1916. I Malmö firades dagen med att Wendes artilleriregemente spelade på Stortorget. På Latinskolan hölls morgonbön och tal om den svenska flaggan och fosterlandet. På eftermiddagen sjöng man ”Du gamla, du fria”.

I annonser med rubriken ”Låt den svenska flaggan vaja över varje svenskt hem” hade postorderfirman Åhlén och Holm utlovat att skänka tvåtusen flaggor (tre meter långa, à åtta kronor) till dem som före den 1 juni 1916 hade rest en minst tolv meter hög flaggstång.

Firman mottog inte mindre än 16 000 ansökningar och därmed fick den individuella flaggstången sitt genombrott i Sverige.

1938. Svenska flaggans dagfiras på Malmö Idrottsplats.

Två år senare rapporterar Sydsvenska Dagbladet att tusentals Malmöbor firat flaggdagen på Malmö idrottsplats. År 1925 anordnas försäljning av småflaggor på Gustav Adolf torg och ledningen för Kungsparkens restaurang meddelar att lokalen ska dekoreras särskilt, både in- och utvändigt. Traditionen att dekorera kollektivtrafiken inleddes i Malmö 1930 med att spårvagnarna blev flaggprydda.

Nationalismen som världsåskådning hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Dess uppkomst kan spåras tillbaka till upplysningen, franska revolutionen och Napoleonkrigen. Nationalismen växte sig stark genom liberalismen under 1800-talet, och då inte minst i krigstider.

Det var alltså inte slump att svenska flaggans dag tillkom under första världskriget, och fick en enande funktion före och under andra världskriget – om än med en allt mer avpolitiserad funktion.

1939. Fanbärare på väg in på Malmö idrottsplats. Före och under andra världskriget hade svenskan flaggans dag ett stort symbolvärde.

I Malmö hade det främst varit borgerliga Sydsvenska Dagbladet som rapporterade från svenska flaggans dag. På socialdemokratiska Arbetet hade man mest häcklat ”punschpatrioterna” och förespått ett fiasko. Men med tilltagande och kalla vindar i Europa vände så Arbetet på kuttingen för att från 1937 börja stödja nationaldagsfirandet, även om inte alla stämde in i den nationalistiska skönsången. Just det året kunde man i bladet läsa att ”ett antal fosterlandslösa nidingar” hade skurit av flagglinorna på samtliga flaggstänger runt Karl X Gustavs staty på Stortorget.

Under kriget firades den 6 juni med en extra högtid på Stortorget, mitt på dagen. På kvällen fortsatte festligheterna på Malmö idrottsplats. År 1941 arrangerades flyguppvisning och 1942 deltog 6 500 personer och ett sextiotal organisationer. Försvarsministern höll högtidligt tal. Och samma dag som tusentals allierade soldater stupade under den krigsavgörande landstigningen i Normandie 1944 blåste musikkåren revelj i Malmö, till publikens glada flaggviftningar.

 

1968. Faksimil ur Sydsvenskan 7 juni 1968.

Under revoltens år i slutet av sextiotalet och i början av sjuttiotalet var flaggfirandet inte sällan utsatt för olika former av sabotage. Som 1968. Majrevolutionen i Paris förgicks av våldsamma konfrontationer mellan studenter och polis i Polen, USA och Tyskland. I Stockholm ockuperades kårhuset och i Malmö hade några sympatisörer nattetid före 6 juni tagit sig in på Malmö stadion för att på de vita väggarna måla slagord som ”Fanan vajar – folket pajar”, ”Ned med monarkin”, ”Nazionalism – militärism” och ”Militären tänker – blodet stänker”.

Men hedersgästen prinsessan Christina skonades dessa nedrigheter. Två målare tillkallades under förmiddagen för att måla över budskapen inför kvällens firande.

Först 1983 fick den 6 juni status som nationaldag. Sedan 2005 är nationaldagen en helgdag.

1974. Firandet av svenska flaggan var inte populärt i alla läger på 1970-talet. FOTO: BERT OLSSON/SYDSVENSKAN
1974. Svenska flaggas dag firas på Malmö IP. Malmöflickorna uppträder och i bakgrunden kan man ana bygget av Konsthallen. Foto: Sydsvenskan.
1984. Nationaldagsfirande i hällregn på Hästhagens idrottsplats. FOTO: ROLF OLSSON/SYDSVENSKAN
1984 firades flaggan på Hästhagens IP. Foto: Sydsvenskan.
1986 på Hästhagens IP. Foto: Sydsvenskan.
1994. Nationaldagen firas på Rosengårdsskolan. FOTO: UNO ANDERSSON/SYDSVENSKAN
Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 16 mars 2017

Game, set, match för Tennishallen

Dagarna är räknade för den gamla Tennishallen som en gång hörde till Malmö ip. Utanför i gröngräset vaktar lejonen. Foto: Martin Andersson

Tennishallen är en bortglömd del av Malmö ip. På dess plats ska det uppföras sexvåningshus med bostäder, förskolor och kontor. Hit ska bland annat Region Skånes nya minnesklinik flytta, med en ”sinnesträdgård” på taket.

På Malmö museum vill man att den stora träbyggnaden ska flyttas. Men ingen vet vart och för vilka pengar. En rivning ligger i farans riktning.

Av gamla Malmö ip återstår inte så mycket. Den första anläggningen som byggdes inför Nordiska industri- och slöjdutställningen 1896 på ”källängen” var inte mycket större än ”Gamla ip” är idag. Området kom att utökas, dels inför Baltiska spelen 1914, dels och framför allt under de efterföljande åren. Idrottens växande popularitet gjorde idrottsplatsen till en av stadens viktigaste samlingspunkter.

Under fem år, mellan 1915 och 1920, ökade antalet betalande besökare från 76 000 till 194 000. Det var på den tiden Malmös befolkning uppgick till lite drygt 100 000. En kägelbana tillkom på området. Den låg ungefär där Konsthallstorget idag breder ut sig. Två extra fotbollsplaner anlades också. Samt fyra tennisbanor. Förvaltaren för hela idrottsplasten hade sin bostad på den gröning som idag kallas Källängen.

Då utgjorde alltså idrottsplatsen en homogen enhet, omgiven av Roskildevägen i norr, järnvägen till Ystad och Trelleborg (Carl Gustafs väg) i väster,  samt koloniområden i söder och i öster. Pildammsvägen kom först 1945 att bryta igenom området, det vill säga i samband med att Stadsteatern uppfördes. 1956 invigdes den konstisbana som låg bakom Tennishallen, söderut mot Källängen.

Av den stora anläggningen som växte fram under 1920-talets början återstår i stort sett intet. Borta är idrottsplatsens restaurang, liksom den kungliga paviljongen, Cloettapaviljongen, som en gång stod mitt på fotbollsplanen. Väck är också danssalongen Boston Palace.

Det som finns kvar är av senare datum. Den äldsta läktaren av trä tillkom troligen i slutet av 1920-talet. Och så Tennishallen som uppfördes på den plats där de fyra tennisbanorna tidigare hade legat.

Malmö Lawn-Tennisklubb grundades 1899. Den första tennisbanan låg där Boston Palace kom ett uppföras, ungefär där en falafelkiosk ligger idag. Där spelade för övrigt kronprinsen Gustaf Adolf – som liksom sin far Gustaf V spelade tennis – under sin militärtjänst vid Kronprinsens husarregemente 1904. Klubben ansågs vara en av de stora inom tennis och fick 1926 förtroendet att arrangera landets första Davis Cup-möte. Sverige tog hem segern sedan den blivande finansmannen Marcus Wallenberg vunnit avgörande matchen.

Även om intresset för ”den vita sporten” var svalt i arbetarstaden Malmö bildades Föreningen Malmö Tennishallen u.p.a. i syfte att uppföra en inomhushall. Den 2 juli 1930 kunde Tennishallen invigas på Malmö idrottsplats. Två år senare gästades planen av tennisvärldens främsta stjärna, amerikanske Bill Tilden. Han räknas än i dag till en av de största. Men den trefaldige Wimbledonmästaren imponerade inte på Malmöpubliken. Han förlorade matchen mot sin tyske motståndare Hans Nüsslein och slog bollen demonstrativt i nätet.

Tennishallen blev snart ett hem även för annan inomhussport. Badmintontävlingar, gymnastikuppvisningar och bordtennismatcher, men efterhand blev det framförallt handboll som kom att förknippas med Tennishallen. När IFK Malmös handbollssektion, med spelare som Gösta Buhre och Bertil Lundgren, tog steget upp i division två 1938 drabbades staden av handbollsfeber.

Matcherna spelades i den till bristningsgränsen fyllda Tennishallen. Den entusiastiska hemmapubliken gjorde Malmökamraterna till ett mycket svårslaget lag. Tennishallen kom att kallas ”dårhuset i Malmö” – alltså en tidig variant av fotbollsstadions ”häxkittel”.

Tennishallen genomgick en renovering på 1950-talet. I mitten av 1970-talet fanns det planer på att bygga ett nytt stadshus på platsen. Istället blev det en ny upprustning i slutet av 1970-talet. Rivningshot har kommit och gått. Men nu ser det mörkt ut för det gamla ”dårhuset”. Men nu är det alltså slut.

De två lejonen som tidigare vaktade utanför hallen har rest på sig och lunkat över gatan där gräset är grönare.

Läs även: Om lejon kunde tala. 

Statyerna skänktes av Skånska Cementgjuteriet till Malmö idrottsplats 1897 . Ursprungligen låg de utanför restaurangen där Malmö FF grundades 1910, idag parkeringen bakom Operan. När den byggnaden revs flyttades lejonen  tvåhundra meter och har fram tills nyligen vilat i gröngräset i trädens skugga vid idrottsplatsens tennishall.

Läs mer: ”Hundra år av gemenskap – Malmö idrottsplats 1896-1996”, av Peter Billing. 

Under sina guldår bredde Malmö ip ut sig över ett stort område (markerat i vitt). Den röda linjen markerar den äldsta idrottsplatsen, ungefär lika stor som idag. 1945 drogs Pildammsvägen rakt genom området. Grafik: Krister Cronqvist/Sydsvenskan.
Match i Tennishallen på 1930-talet. Foto: Sydsvenskan.
Resultattavlan i Tennishallen 1956. Foto: Jan Dahlander.
Söder om tennishallen invigdes konstisbanan i december 1956. Foto: Ernst Henriksson/Sydsvenskan
Tennishallen användes också förr till modeföreställningar, som här våren 1953. Foto: Bertil Rubin/Sydsvenskan.
De första tennisbanorna anlades redan i 1800-talets slut och låg ungefär där det ligger en falafelkiosk idag, bakom Malmö Opera.
Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 2 juli 2016

Malmö ip – första idrottsplatsen i Skandinavien

Malmö idrottsplats runt sekelskiftet, ännu med den Cloettapaviljong som fotbollsspelarna fick spela runt. Bakom den syns gamla Pildammsskolan, men ännu inte S:t Johanneskyrkan som påbörjades 1903. Notera de två lejonstatyerna på inneplan, de som skänktes av Skånska cementgjuteriet 1897. Läs mer: Lejonen som var med när Malmö FF bilades och Lejonen har återvänt. Vykort.

Det var en stor dag för idrottsintresserade Malmöborgare. Redan på lördagsförmiddagen den 4 juli 1896 strömmade publiken till Malmös nya idrottsplats: ”den första egentliga idrottsplatsen i Skandinavien. […] Ingenting har sparats för att få det absolut bästa och tiden skall också visa att man lyckats.” (SDS)

Det var kyligt i vindarna, men solen sken och förväntningarna var uppskruvade denna lördag för 120 år sedan. ”Genom en vacker allé kommer man upp till idrottsplasten som ligger trefligt mellan de kringliggande villorna, hvilka med sina trädgårdar lemna behöfligt lä för idrottsöfningarna. Omedelbart intill idrottsplatsen ligger restaurationen Konditoriträdgården med en gammal skuggrik trädgård, till hvilken besökarne af idrottsplatsen haffa tillträde.” (SDS)

Allén som ledde till Idrottsplatsen låg före 1914 mellan Barnsjukhuset och Konditoriträdgården, det vill säga rakt igenom Operakomplexet, ungefär där personalingångarna ligger idag.

Läs även: Mamsell Björkman, Konditan och teatern.

På invigningsdagen var noblessen på plats, artilleriregementets musikkår blåste fanfar och AB Malmö Idrottsplats ordförande Per Hjalmar Söderbaum äntrade tribunen och avslutade sitt tal med följande mening: ”Med uttalande af en liflig önskan, att unga och gamla, här må samlas till stärkande, härdande, själ och sinne lifvande kroppsöfningar, förklarar jag härmed denna idrottsplats öppnad”.

Den högtidliga invigningen markerade en höjdpunkt på två decenniers växande idrottsintresse i Malmö. Simning, gymnastik, segling, fäktning, rodd och cykling hörde till grenarna i stadens idrottsliv. Den första dagen blev det cykeltävlingar medan  7 och 8 juli avsattes för den stora Gymnastik- och idrottsfesten, det största idrottsevenemang som dittills hade genomförts i staden.

***

Det var Velocipedklubben som introducerade den moderna tävlingsidrotten i Malmö och det var också den som tog initiativet till uppförandet av Malmö idrottsplats.

Klubben hade sedan 1890 haft en cykelvelodrom på Rörsjömarken, där det också spelades fotboll.

Läs även: Klasskamp och cykeltramp i Rörsjöstaden.

1895 hade intresset vuxit samtidigt som Malmö stad behövde området för den lantbruksutställning som skulle pågå parallellt med Nordiska industri- och slöjdutställningen 1896. Därmed fanns det en anledning för styrelsen av Velocipedklubben – med kapten Carl Frick  i spetsen – att planera för en ny och större idrottsanläggning i Magistratsvången.

Läs även: Fotbollspionjären som skapade Scania.

Malmö ip var således främst avsedd för cykeltävlingar. Tanken var att banan skulle vara av cement, men då det saknades pengar och man till varje pris ville inviga idrottsplatsen inför utställningen, eller åtminstone under dess första månad, fick man ge avkall på ambitionerna. Underlaget fick istället utgöras av en hård ler- och grusblandning.

I anslutning till banan låg det tennisbanor. I övrigt var tanken att ytan innanför den 400 meter långa velodromen på sommarhalvåret skulle nyttjas för bollspel, gymnastik och ridtävlingar samt isbana om vintern.

Det fanns en åskådarläktare, 21 meter lång med sju rader, som gav plats för gott och väl 250 åskådare. Och så fanns en totalisatorbyggnad med ”en stilfull façad” (SDS) samt tretton bodar för omklädning, bad, redskap med mera.

I slutet av 1800-talet var det bara borgerskapet som idkade idrott. Fotboll togs ännu inte riktigt på allvar. När Carl Cloetta skänkte den ståtliga paviljong som företaget hade ställt ut på Stockholmsutställningen 1897, placerades den mitt på innerplanen. När fotbollsspelarna klagade förklarade direktör Frick: ”Ni kan väl spela runt om.”

Läs även: Malmös fotbollshistoria. 

IFK Malmö som bildades 1899 rekryterade i huvudsak ur borgarklassen och mer sparsamt från arbetarklassen. Sociala motsättningar ledde till två utbrytningar, först Malmö AI 1908 och sedan Malmö FF 1910.

Inför Baltiska utställningen och Baltiska spelen 1914 kom idrottsplatsen att byggas om och till. Bland annat flyttades entrén till hörnet vid nyanlagda Roskildeplan, det vill säga vid Fersens vägs förlängning (ungefär där falafelkiosken ligger idag).

Den äldsta entrén låg mitt på norra långsidan, här sedd inifrån idrottsplatsen. Notera lejonet i bildens högerkant. Bild ur boken ”Hundra år av gemenskap”.
Entrén till Malmö idrottsplats låg i slutet av den allé som utgick från Rönneholmsvägen. Så här såg den ut, från invigningsåret 1896 och fram till 1913. Bild ur boken ”Hundra år av gemenskap”.

Läs mer: ”Hundra år av gemenskap – Malmö idrottsplats 1896-1996” av Peter Billing.

Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 29 juni 2016 • Uppdaterad 1 juli 2016

MFF:s skyddslejon har återvänt hem

Det händer att även djungelns konung måste vika sig för överheten. Till slut fick de nog, de två lejonen som i åratal vaktat den gamla tennishallen mittemot Konsthallen. Kanske insåg de att slaget var förlorat. Tennishallen kommer att rivas, vare sig de vill eller inte.

Läs även: Game, set, match för Tennishallen.

Häromdagen reste sig lejonen, lommade västerut genom asfaltsavannen och slog sig ner på slänten mellan de vita träden (flaggstängerna) vid Malmö idrottsplats östra kortsida, inte långt från sin ursprungsplats.

Läs även: Om lejon kunde tala. 

Lejonen skänktes av R F Berg och Skånska Cementgjuteriet år 1897. De vaktade i många år framför Idrottsplatsens restaurang, även den gången Malmö FF bildades där under ett turbulent möte 1910. Byggnaden som 1896 hade rests på den mark som numera upptas av parkeringsplatsen bakom Operan, revs i samband med att Stadsteatern byggdes. Lejonen placerades därefter (exakt när är inte känt) utanför Tennishallen.

Nu har de alltså, nära nog, återvänt till gamla marker. Fast bakom staket.

Lejonen vaktar numera Malmö idrottsplats.
Ett 119 år gammalt lejon utanför Tennishallen mittemot Konsthallen. En gång låg det på vakt utanför idrottsplatsens restaurang, där Malmö FF bildades 1910.
Idrottsplatsens restauration med ett av lejonen på vakt utanför. I bakgrunden ses den byggnad som 1910 blev danspalatset Boston Palace, innan det blev en filminspelningsstudio på 1940-talet. Båda byggnaderna revs 1948. Bakom Boston skymtar några av bostadshusen vid Munk- och Borgmästegatorna.
Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 14 juni 2015 • Uppdaterad 22 mars 2016

Om lejon kunde tala

Idrottsplatsens restauration med ett av lejonen på vakt utanför. I bakgrunden ses den byggnad som 1910 blev danspalatset Boston Palace, innan det blev en filminspelningsstudio på 1940-talet. Båda byggnaderna revs 1948. Bakom Boston skymtar några av bostadshusen vid Munk- och Borgmästegatorna.

Om lejon kunde tala. Då kunde de vittna om MFF:s tillkomst.

Två lejon var nämligen på plats den gången några arbetargrabbar fick nog, lämnade ett möte i vrede och bildade en ny bollklubb som de kallade Malmö Fotbollförening.

Sommaren 1905 genomförde styrelsen för Malmö idrottsplats en kampanj i syfte att locka stadens unga pojkar till bollspel. 300 ungdomar anmälde sitt intresse. Året innan hade det första riktiga fotbollslaget bildats, kallat Malmö Boll- och Idrottsklubb. En av spelarna var ingen mindre än en ung Einar Bager, sedermera känd som konstnär och Malmöhistoriker.

Ett av de värvade ungdomslagen tog sig namnen Bollklubben Idrott och hade viss framgång i den så kallade Malmöserien. Våren 1909 beslöts det att laget skulle gå upp i IFK Malmö – Idrottsföreningen Kamraterna Malmö som hade bildats 1899 på förnäma Högre Allmänna Läroverkets (nuvarande Latinskolan).

Men pojkarna kände sig inte hemma i sin nya klubb. Under ett möte bröt de sig ur för att bilda en egen förening: Malmö Fotbollförening. Denna sammankomst hölls den 24 februari 1910, i idrottsplatsens restaurang som låg i anslutning till Malmö idrottsplats. Byggnaden är borta sedan många år med dess kultförklarade plats är märkt med en minnesskylt, alldeles bakom den äldre träläktaren på Operans parkering.

Men få tänker på att de lejon som tyst vaktade utanför restaurationen – de som utan att höja ett ögonbryn såg de upprörda, upprymda och stolta arbetargrabbarna lämna lokalen denna februaridag 1910 – ännu håller ett vakade över Malmöborna.

Lejonen som skänktes av Skånska cementgjuteriet till Malmö idrottsplats 1897 har flyttats tvåhundra meter och ligger sedan många år i gröngräset i trädens skugga vid idrottsplatsen tennishall, mittemot Konsthallen.

Mer Malmöitisk fotbollshistoria hittar man här

 

Ett 118 år gammat lejon utanför tennishallen mittemot Konsthallen. En gång låg det på vakt utanför idrottsplatsens restaurang där Malmö FF bildades.
Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 13 juli 2014

Pressklipp 13 juli 1914

Klipp ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten 13 juli 1914.

En dag på kapplöpnings-banan.

”Aldrig tillförne ha vi i Malmö haft en sådan kapplöpningsdag som i går. Den gynnades ju af det bästa väder, och en väldigt stor skara människor hade begfvit sig dit ut. Det hela hade en fullständigt kontinental prägel.

Konungen som först åsett prishoppningarna på Idrottsplatsen och förrättat prisutdelningen där, anlände vid 1/2 5-tiden till Jägersro och öfvervar där de två första löpningarna. […] För öfrigt var det i går på Jägersro en publik så talrik som aldrig tillförne. Flertalet gjordes av våra officerare med damer, en hel del utländska, mest tyska officerare, syntes dock äfven…”

Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 12 juli 2014 • Uppdaterad 29 juni 2014

Pressklipp 12 juli 1914

Klipp ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten 12 juli 1914.

Kungen kommer! Så kom han då till slut, Baltiska utställningens höge beskyddare, H. M Konung Gustaf  V. Monarken som var förhindrad att inviga utställningen två månader tidigare anlände med ordinarien morgontåget den 11 juli klockan 7.30, för att omgående åka vidare med ett extratåg via Ystadbanan i syfte att installera sig hos greve och överhovjägmästare Tage Thott på Skabersjö slott.

På slaget ett anlände kungen med följe till Baltiska utställningen där det ”å Centralgården hade samlats stora människoskaror som vördnadsfullt hälsade kungen”, rapporterade denna tidning.

Efter att besök på valda delar av utställningen – tydligen inte Konsthallen, men heller inte nöjesfältet – bar det av till hästtävlingarna på Idrottsplatsen.
På eftermiddagen for ”V-Gurra” åter till Skabersjö, med löfte om att återkomma dagen därpå för att bland annat gästa kapplöpningen på Jägersro.

Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 8 juni 2014 • Uppdaterad 4 juni 2014

Pressklipp 8 juni 1914

Klipp ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten 8 juni 1914.

Det blev ingen trängsel men en lovande invigning av gymnastikfesten, den första delen av Baltiska spelen som kom att pågick 7-10 juni 1914.

Vi noterar att det i fotbollssammanhang numera så vanliga ordet ”inramning” förekom redan för hundra år sedan:

Det var en förväntansfull och intresserad publik som vid gymnastikfestens öppnande i går middag inramade den med de baltiska ländernas flaggor rikt smyckade Idrottsplatsen. Kalla skyar höllo solen envist i skymundan under festens forna del, hvarför åskådarplatserna, om ock välbesatta, ej företedde den trängsel, som vid ett dylikt evenemang kunde vara att förvänta”.

Gymnasterna defilerar på invigningsdagen. Foto: Sydsvenskan.
Gymnastikuppvisning på invigningsdagen den 7 juni 1914. Foto: Sydsvenskan.
Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 7 juni 2014 • Uppdaterad 4 juni 2014

Pressklipp 7 juni 1914

 

Klipp ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten 7 juni 1914.

Idrotten var på stark framåtmarsch för 100 år sedan. Malmö Idrottsplats invigdes redan till industriutställning 1896. Att nu Baltiska utställningen bredde ut sig på tomten bredvid var ingen tillfällighet, det gav möjligheter till en växelverkan.

Olympiska spelen i Stockholm 1912 blev en framgång och Malmö svarade med Baltiska spelen, öppen för de fyra baltiska länderna – Sverige, Tyskland, Danmark och Ryssland (med Finland). Spelen indelades i tre perioder och inleddes 7-10 juni med en gymnastikfest, eller officiellt: ”XIV allmänna svenska och Baltiska spelens gymnastikfest”.

Söndagen den 7 juni kunde man inför invigningen i SDS läsa: ”Redan under fredagen började deltagarna anlända, och så godt som hvarje tåg som ankom under gårdagens förmiddag förde med sig ytterligare skaror gymnaster.

Öfvingarna bedrefvos i går med lif och lust på såväl Idrottsplatsen som å Högre Allm. Läroverkets och Mellersta förstadsskolans gymnastiksalar.”

Den svenska truppen som visade upp sig på invigningsdagen bestod av 600 män och 400 kvinnor. I en lekuppvisning deltog 500 barn från Malmö skolor.

Sittplats kostade 1 krona, ståplats 50 öre, och dubbelt upp på invigningsdagen.

Malmö IP, bild publicerad i SDS den 7 juni 1914. Foto: Sydsvenskan.
Klipp ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten 7 juni 1914.
Malmö Idrottsplats Försvunna Malmö 27 november 2013

Är det verkligen första gången Spanska ridskolan är i Malmö?

Programmet från Malmö IP 1952.

Läsaren Sven Högberg ringde och påtalade att det inte kan vara första gången som Spanska ridskolan kommer till Malmö. Han såg dem nämligen på Malmö Idrottsplats redan på femtiotalet.

Han har helt rätt!  Vi hade fel i tidningen. Uppgiften kommer från Malmö arena som arrangerar Spanska ridskolans uppvisning i april nästa år. Den kända ridskolan från Wien var i Malmö redan 1952, närmare bestämt den 13 augusti på Malmö idrottsplats. Galauppvisningen var ett arrangemang av Malmö Civila Ryttarförening och Kvällsposten, under beskydd av prinsessan Sibylla som också närvarade med barn.

Fråga med svar publicerades första gången i papperstidningen den 13 november. 

 

 

Kategorier

Senaste kommentarer