Annons:
Norra Vallgatan Försvunna Malmö 4 maj 2017

Öresund – en gammal gräns

Fara över Öresund har vi gjort i alla tider. Men rörligheten har till och från varit mer eller mindre kringgärdad av bestämmelser. Här kö vid gamla tullstationen 1938. Foto: Sydsvenskan.

Gränsen mellan Skåne och Danmark uppstod 1658. Det var inte bara vattnet som begränsade den fria rörligheten över Sundet. Det fanns regler också.

Ordet gräns är ett låneord. Det kommer närmast från lågtyskans ”grense” som i sin tur är ett slaviskt ord. Gränser vad gäller nyttjanderätt av jord hade funnits länge. Men ett kungarike var under tidig medeltid inte så noga uppmätt. Först sedan kungens rätt allt mer kom att handla om att utkräva skatter och avgifter uppstod ett behov av gränsdragningar. Vilken kung hade rätt till vad?

Men landgränserna var ofta vaga, inte minst i fredstraktat. Lättare var det vid vatten. Fullständigt tullfrihet över Öresund rådde förvisso inte ens på den danska tiden, men borgerskapet i Danmark uppnådde tidigt befrielse från tull till kronan vid inrikes varutransporter, med undantag för större så kallade Skånemarknader.

De tydligaste gränserna förr var runt städerna, markerade med en stadsmur och portar med tullar, exempelvis vid Östertull och Södertull i Malmö. Vid dessa upprätthölls tydliga handelsregler och avgifter. Vid porten skedde också en viss identitetskontroll, beträffande människors ärende och rätt att passera, och då ofta med avseende på lösdriveri och tiggeri. Hamnen var också hårt kontrollerade, i syfte att utkräva tullavgifter, liksom den i Sundet passerande trafiken.

Under den sista danska tiden infördes även en allmän konsumtionsskatt som drabbade köpmännen i Malmö. Men det skulle bli än värre under det svenska styret, efter freden i Roskilde 1658. Att de nya herrarna ville göra Malmö till en så kallad stapelstad – med rätt att skeppa varor till utlandet – var en god nyhet, men det svenska skattesystemet med nytt tullreglemente – med nya taxor, regler och förbud – väckte stor irritation. Exempelvis var den svenska tullsatsen på spannmål högre än den danska. Därtill fick köpmännen betala utrikestull för danska varor.

De skånska krigen, som följde under senare delen av 1600-talet ledde naturligtvis till minskad rörlighet för människorna på båda sidorna av Sundet. Att Malmö blev en garnisonsstad innebar även det en ökad kontroll.

Gränsdragningar och utlandstrafik har alltid stimulerat till ökad smuggling. Sådant försiggick längs hela kusten, inte minst i Helsingborg där kvinnor och män under danska tiden livnärt sig på att föra ut smör och kött till Helsingör och återvända med lin och ull. Med svenskarna uppstod nu problem som löstes genom olika sätt att kringgå bestämmelserna.

Persontrafiken mellan Malmö och Köpenhamn började redan på medeltiden. Danske kungen Kristian II förordade år 1522 en öppen färja som roddes av åtta köpenhamnare och lika många Malmöbor. Att fara över Sundet kostade en skilling per person och tre skilling för en häst. År 1643 hade Kristian IV höjt priset till fyra skilling respektive tolv. Tjugofem år senare seglade en jakt med passagerare och post, medan gods fraktades med den manrodda färjan.

Den första ångbåten kom till Öresund 1819, men ”Caledonia” fick inte tillstånd att gå in i Malmö på grund av brandrisken. Frågan om ångbåtars vara eller inte vara, var till och med uppe i den svenska riksdagen. År 1824 öppnade istället en ny dansk linje för persontrafik med snabbseglande, så kallade paketbåtar. Först 1838 kom den svenskägda ångdrivna skonerten ”Malmö” att trafikera sträckan Malmö-Köpenhamn-Lübeck. Det öppnade för flera konkurrerande rederier som i drygt 160 år kom att korsa Öresund mellan de två städerna, fram till Öresundsbrons öppnade.

Hamnen innebar med tiden ett allt större flöde av inkomster och skatter. På order av den svenske kungen Gustav IV Adolf raserades försvarsmuren runt Malmö, och därmed tullarna Öster- och Södertull.  Det var också nu på tidigt 1800-tal som nationalstaten föddes i Europa, i betydelsen ett statligt anbefallt nationsbygge, en föreställd gemenskap och identitet.

Den gamla Sjötullkammaren som redan på 1770-talet låg på Norra Vallgatan, mellan Hamngatan och Frans Suellsgatan, ersattes på samma plats av en ny byggnad. Det var ett stenhus i tre våningar, som uppfördes 1835-36, med tjänsterum för tullförvaltning, arbetsrum med arkiv, stadsvåg och packhus. På andra sidan kanalen, en bit ut i hamnen låg, redan på 1810-talet ett tullvakthus. Därifrån höll man uppsikt och kontrollerade gods och inresehandlingar.

År 1856 hade Malmö centralstation invigts. Gods- och passagerartrafiken tog nya dimensioner och redan 1868 framförde Tullverket en önskan om en ny och större tullkammarbyggnad men det skulle dröja till 1875 innan det kom ett beslut i den riktningen. Den gamla byggnaden revs och året efter stod den nya klar, idag mer känd som Malmö börshus. I samma veva – eller något årtionde tidigare – hade tullvakthuset flyttat ut på Skeppsbron, i jämnhöjd med Jörgen Kocksgatan. Detta för att möta den tilltagande passagerartrafiken från utlandet, bland annat från Köpenhamn. Det fanns nu ett ökat behov av visitation.

Före 1800-talets mitt var det tillåtet att bränna sprit till husbehov. Men med tilltagande superi genomfördes olika reformer. Det skapade en marknad för smuggelsprit. Tullverket och polisen var med andra ord fullt sysselsatta med att stävja smugglingen över Öresund, både i liten och i större skala.

Inför den stora industriutställningen 1896 kom ett nytt tullvakthus, nu kallat tullvisitationslokal, att uppföras längre söderut, i jämnhöjd med Carlsgatan. I denna mycket vackra byggnad kom man att under två världskrig vara verksam med att kontrollera resande mellan Malmö och Köpenhamn. Smuggelgods i form av kaffe, smör, cigaretter och alkohol beslagtogs. Så också i den nya visitationlokalen som ersatte den gamla 1952 och sedermera kom att ligga vägg i vägg med flygbåtsterminalen.

Periodvis krävdes det också pass för att passera tullen.

I historisk fredstid var det i princip fritt att bosätta sig var man ville, i synnerhet om man var rik. Men det fanns ändå vissa restriktioner. Inte minst Sverige har en lång historia av att försöka styra bosättningar och invandring. Judar var längre förbjudna att bosätta sig i Sverige och det var först 1782 som de gavs tillåtelse att idka handel i bland annat Stockholm och Göteborg. Fulla medborgerliga rättigheter fick judarna först 1870.

Ett passtvång infördes i Sverige 1812. Alla medborgare måste ha pass för att förflytta sig mellan socknarna. På så sätt fick myndigheterna kontroll över den kringresande befolkningen: en tydlig inskränkning i friheten, men å andra sidan en begränsning som försvårade lurendrejeri och allmän brottslighet. Passtvånget avskaffades 1860. Istället kom lösdrivarlagen 1885.

Från 1860 och de följande femtio åren hade Sverige ett fritt migrationsutbyte med omvärlden. Det fanns inga större hinder för svenskar att resa in i andra länder, för att söka bosättning eller arbete. August Strindberg hade så vitt man vet inget pass.

Stora delar av Sveriges befolkning emigrerade till Amerika, men även till andra länder. Inte minst fattiga skåningar sökte sig till fagra löften i Danmark och högre löner i Nordtyskland. Mellan åren 1850 och 1920 utvandrade cirka 250 000 svenskar till områden som Jylland och Schleswig-Holstein. Mellan Malmö och Köpenhamn rådde ett ständigt pågående utbyte av arbetskraft och tjänster.

Men så, av rädsla för spioneri och andra främmande aktiviteter under första världskriget, återinfördes passtvånget 1914. Från 1926 skulle dessutom passet förses med ett arbetstillstånd. Detta för att skydda den svenska arbetsmarknaden. Tydligen undantogs emellertid Skåne. Passtvånget mellan Sverige och Danmark upphävdes 1930 och kom åter under andra världskriget.

Utlänningslagen från 1954 reglerade migrationsrätten och innehöll bestämmelser om under vilka villkor utländska medborgare fick vistas och bo i Sverige. Samtidigt ingick Sverige en passunion med grannländerna vilket innebar passfrihet och fritt arbetstillstånd inom de nordiska länderna.

Med Sveriges inträde i EU 1995 infördes fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital mellan alla medlemsländer.

Tullbevakningskontoret, numera Malmö börshus. Bilden från 1920-talet. Foto: Sydsvenskan.
Östra Kajgatan med Tullvisitationshuset, någon gång mellan 1896 och 1907.  Foto: Sydsvenskan.
Fyra tullare framför den gamla ångfärjestationen 1920. Till vänster står kammarskrivaren Axel Bergström, till höger om honom tullstationens chef. Till höger står kammarskrivaren Radetzky. Foto: Sydsvenskan.
Inresande med Köpenhamnsbåten kontrolleras noga. Foto: Sydsvenskan.
Passkontroll. Foto: Sydsvenskan.
Den gamla tullvisitationslokalen på Skeppsbron underhålls efter krigsåren, 1945. Foto: Otto Ohm/Sydsvenskan.
En tullare har hittat gömd smuggelsprit på ett fartyg. Året är 1950. Foto: Sydsvenskan.
Beslagtaget smuggelgods. 1950. Foto: Sydsvenskan.
Tullen 1952. Foto: Sydsvenskan.
Nya tullbyggnaden vid Öresundsbåtarna 1952. Foto: Sydsvenskan.
Nya tullvisiationen 1952. Foto: Sydsvenskan.
Norra Vallgatan Försvunna Malmö 27 september 2015 • Uppdaterad 30 september 2015

Modsen tillbaka som pensionärer

Modsgänget som för 50 år sedan störde ordningen på Gustav Adolfs torg. Nu har de återsamlats för att minnas. Stående från vänster: Dennis, Ulf, Göran, Peter, Lars P, Ninna, Karin, Lars B. Jörgen, Arne och Sune. Sittande från vänster: Anette, Lorna, Håkan och Christl. Saknas från gruppen: Elizabeth, Robert, Rickard, Roland, Bo, Christina och Mona Sigbritt. FOTO: Arne Ohlzon.

Modsen som blev pensionärer.

Sensommaren 1965 samlades stadens ungdomar på Gustav Adolfs torg. Polisen ansåg att de störde ordningen och rykte ut med höjda batonger. Fler ungdomar blev arresterade och oroligheterna upprepades under flera somrar på 1960-talet.

Denna artikel om händelserna fick Peter Hanson att höra av sig. Han var inte bara med den gången, han var också med på en återsamling, 50 år senare.I augusti samlades gänget åter. Han skriver:

Nyligen ”träffades ett 20-tal av dessa ‘vandaler’ på Drumbar i Malmö. De flesta hade inte setts på 50 år! Vi hängde ihop i något som hette NK gänget och på en klubb som hette West End på Norra Vallgatan.”

West End var klubben i en rivningskåk vid Norra Vallgatan, där stadens mods flockades runt 1964 och 1965. Efter en tid fick klubben flytta till en ny lokal. Den 2 maj 1965 öppnade värdinnan Ingela Ström West End II på Per Weijersgatan 8. Den nye bartendern hette för övrigt Johannes Brost.

I slutet av 1965 stängde polisen klubben.

Gänget på Gustav Adolfs torg. Från vänster Håkan, Göran (stående), Arne (sittande) och Dennis. Den som saknas på den nya bilden och som sitter på den gamla heter Roland Persson och kallades Ringo (men var alltså inte med i återföreningen). Den vänstra bilden togs av Per ”Vespa” Svensson som hängde med NK-gänget. Högra bildens fotograf heter Jörgen Alfrid.
NK-gänget utanför NK. Året är 1965. Fotograf okänd.
West End på Per Weijersgatan i Malmö 1965. Foto: Staffan Johansson.
Norra Vallgatan Försvunna Malmö 13 augusti 2014

Stopp och belägg!

Stopp och belägg! Riv inte! Hörnhuset vid S:t Gertrudsgatan och Norra Vallgatan är hotat. En hotelljätte vill rasera.

Efter den här artikeln kom en fin bild med mail från Karin Sixtensson. Den föreställer hennes farfar, Carl David Sixtensson, ståendes på hörnan till det aktuella huset.

Hon skriver: ”Han har nyligen kommit till Malmö och kommit in vid polisen. Året är 1908 och han är 22 år. Istället för den banderoll som nu finns på huset, skulle man satt upp en med honom och skrivit Här vaktar jag!”

Vi noterar för övrigt att gatan heter Gertrudsgatan, utan S:t, vilken den enligt kartorna kallades från 1864 fram till 1904 (skylten tydligen ännu inte bytt 1908).

——

Gatan är uppkallad efter den belgiska abbedissan Gertrud av Nivelles, väg- och sjöfararnas skyddshelgon. På 1300-talet spreds en kult kring sankta Gertrud kult till Norden, bland annat i form av gillen i städer med tyskt befolkningsinslag, såsom Malmö. Möjligen låg det ett Gertrudkapell i kvarteret vid Östergatan. 

Den ursprungliga gränden, närmast Östergatan, benämnde länge ”Gertruds luka” och var del av gårdsplanen till den forna S:t Gertruds gård. Det var bland annat genom denna gränd som danskarna försökte ta sig in i staden vid belägringen 1677, men hindrades av svenskarna som varskotts av handelsmannen Håkan Bager.

Norra Vallgatan Försvunna Malmö 19 mars 2014 • Uppdaterad 26 oktober 2015

Västergatan i bilder

Västergatan är en av Malmös äldsta gator. Här verkade fiskare på 1200-talet, munkar på 1300-talet och myntmästare på 1500-talet. Lång senare var gatan var kantad av små hotell, kaféer och ölstugor. Grävskoporna gick illa åt en del kvarter på 1980-talet och vid ungefär samma tid skrevs det rockhistoria i kvarteren. 

Läs också: Gata för munkar och rockstjärnor. 

1880. Knutsgillets forna gilleshus i kvarteret Gråbröder på hörnan av Västergatan och Gråbrödersgatan, revs 1903. Foto: Sydsvenskan.
1890-tal. Gårdsmiljö på Västergatan 103 i kvarteret Skepparen (idag beläget mellan Lilla Bruksgatan och Gråbrödersgatan). Trappa leder upp till var sin ingång på ovanvåningen. Foto: Axel Sjöberg.
Runt sekelskiftet. Gårdsinteriör från det före detta bryggarelagets hus, runt 1875 känt som fattighus, arbetsinrättning och barnhem. Rivet en bit in på 1900-talet. Foto: Axel Sjöberg
Tidigt 1900. Hörnet av Västergatan och Västra Hamngatan sedermera Gråbrödersgatan. I bildens vänstra ytterkant skymtar hörnet av Knutsgillets forna medeltida gilleshus (med kringlan) som revs 1903. Till vänster längs Västergatan i kvarteret Skepparen syns ett fyravåningshus med adress Västergatan 23, det enda hus på bilden som finns kvar i dag. Foto: Axel Sjöberg. 
1907. Jörgen Kocks hus sett från Västergatan. Lägg märke till spårvagnen som gick i den trånga Frans Suellsgatan. Från glasplåt ur Küllers arkiv.
1938. Grävningarna på tomten vid Västargatan, Gråbrödersgatan och Norra Vallgatan i kvarteret Skepparen där en gång dominikanernas kloster låg på 1300-talet. Foto: Sydsvenskan.
1938. Under utgrävningar i de östra delarna av kvarteret Skepparen, ut mot Gråbrödersgatan, hittade man murrester från ett kapell, troligen en gång tillhörande dominiskanerorden på 1300-talet. Foto: Sydsvenskan.
1947. Restaurant Süd med Hotell Örnen och det mindre hotellet Garni i bakgrunden – där Mäster Johansgatan möter Västergatan. Foto: Sydsvenskan.
1950. Fiskaregatan, en av gamla Malmös genomgångsportar som ledde till stranden. Här landade man fisk och andra varor från redden. Gatan försvann på 1980-talet.
1951. Trångt och levande var en gång Västergatan, här sedd i riktning mot Adel- och Hamngatorna. Notera Turisthotellet till vänster, Hotell Örnen till höger och mitt i bild Grand bar (det äldre) i hörnet av Mäster Johansgatan. Foto: Sydsvenskan.
Frans Henrik Kockum lät 1874 uppföra en modern tobaksfabrik på Västergatan i samma kvarter (klicka och läs mer) som Jörgen Kocks hus. Byggnaden förstördes i en brand 1972.
1965. Popgruppen Gonks med Masken, Tersen, Ola (Ström) och Mora. Deras stora hit var ”Loppan” (klicka för video) ocoh de repade i ”Gonkalen” på Västergatan, i ett skyddsrum under den gamla tobaksfabriken (ovan). I juni 1965 hade de Rolling Stones på besök i replokalen. Foto: Jan Dahlander.
1973. Till vänster bebyggelsen i kvarteret Neptun och till höger i bild ses kvarteret Fisken med Fiskaregatan mitt emellan. Foto: Per Roland.
1973. Kvarteren Neptun och Fisken längs Västergatans norra sida, innan grävskopan satt tänderna i de gamla husen. Foto: Per Roland.
1979. Jazzkväll på Café Syd. Foto: Ronny Johannesson.
1985. Trångt i baren på Ove’s – med bland annat Calle Hansson, Håkan Bladh och Jan-Eric ”Fjellis” Fjellström. Foto: Ulf Ström.
1985. Johnny Thunders var i stan och spelade på Ove’s en lussevaka. Foto: Stefan Nilsson.
1987. Petra Elmquist och Gunilla Månsson drev en tid café på Ove’s. Foto: Joachim Wall.
1987. Hål i gatan (och i huvudet, kan man tycka). Hela kvarteret Fisken är ödelagt. Här låg franciskanernas klosteranläggning på 1400-talet. Foto: Ernst Henriksson.
1988. I väntan på grävskoporna. Foto: Lasse Svensson.
Norra Vallgatan Försvunna Malmö 5 mars 2014 • Uppdaterad 13 mars 2014

Norra Vallgatan i bilder

Bilder från gamla Norra Vallgatan, än i dag Malmös främsta hotellgata.

År 1870, plus minus något år. Mitt i bild hotell Svea vars byggnad ännu står kvar och till höger Gästgifwaregården ”Svarta hålet” som revs 1886 för Hotel Horn och i sin tur åter revs för Savoys nybygge 1912. Den nedsänkta kajen (idag Rundans tilläggsplats) var del av dåtidens Fisktorget (1848-85). Foto: Carl de Shàrengrad. 
Före 1890. Hotell Horn har tagit över Gästgifwaregården ”Svarta hålet” och byggt nytt i hörnet till Östra Hamngatan. Den delen revs åter 1912 för att bygga nytt till Savoy och bredda gatan. Till höger ses två mindre hotell: Hotel Amerika och Hotel Central – senare Jernvägshotellet (d.ä). 
Sekelskifte. Salong på Hotel Horn med Rudolf Horn i mitten.
1890-tal. Vid Norra Vallgatan och framför platsen där Frans Suell som staty numera blickar ut över hamnen låg den gamla högvakten, vid denna tid husarsjukhus (riven 1898). På den vita skylten till höger, i hörnet av Mäster Johansgatan där Grand kom att byggas, läser vi ”N Pehrsson – Rum för Resande”. Foto: Axel Sjöberg. 
År 1913. En av de första elektriska spårvagnarna på linje 3, längs Norra Vallgatan. I bakgrunden ses Hotel Horn och till vänster Hotel Skandia (f.d. Amerika) och Jernvägshotellet (f.d. Central). Foto: Ernst Henriksson. 
År 1918. Savoy med nya tillbyggnaden längs Hamngatan, med Skeppsbron, Skånepalatset och tullhuset (Börshuset) till höger.
År 1918. Fisktorget med sina sillagummor, som fram till 1885 låg framför Savoy har här flytta längre västerut till bastion Älfsborg vid Hjälmarbron. I bakgrunden ses en av stadens fyra offentliga toaletter, även för kvinnor – de så kallade Stenbergska villorna. Foto: Otto Ohm.
40-tal. Marknad på Fisktorget. Huset med A-B J Lundberghs skeppshandel på Norra Vallgatan 58 står ännu kvar, idag med en restaurang i botten. Husen till höger är däremot borta sedan sextiotalet. Foto: Sydsvenskan.
År 1953. Fiskegumma på Fisktorget med Clarens Blums ”Fiskegumma” (1949) i bakgrunden. Statyn är idag flyttad till gröningen mellan broarna. Foto: Ture Hellström.
1988. En Malmöklassiker – Savoys grill, även kallad Ölskänken. Foto: Richard Nilsson.
1988. Savoys grill, där The Bishop’s Arms pub ligger idag. Servitrisen heter Lydia. Foto: Richard Nilsson.
1990. Hotel Pallas hängde med ett tag till. Idag ligger Hotel Duxiana på samma adress, Norra Vallgatan 74. I bakgrunden Hotel Grand som stängde 1987. Foto: Nils Bergendal. 
1996. Hotell Royal (idag Best Western), något år före rivningen av den så kallade Fagercrantzska fotoateljén till höger, från sent 1700-tal. Foto: Thomas Löfqvist.
2006. Under en utgrävning vid Norra Vallgatan fann arkeologerna en tegelmur från tidigt 1400-tal, det vill säga rester av den gamla strandmuren som uppfördes på uppmaning av kung Erik av Pommern. Foto: Rolf Olsson.
Norra Vallgatan Försvunna Malmö 28 maj 2013 • Uppdaterad 24 juni 2013

Villa Vegga med utsikt över Sundet

Villa Vegga i hörnet av Strandgatan och Kaptensgatan (numera Gustavsgatan) med Charlotte och kapten John/Johan Lundwall i vagnen med vännen Fred Carter som kusk och fotografens Percy Lundwalls lillasyster Connie med grannflicka. Bilden är tagen 1909. 

När göteborgaren Knut Lindelöf författar sin släktkrönika i en nyutkommen bok ”Ett liv, en tid” blir Malmö och Limhamn startpunkten. Hans morfar Percy Lundwall föddes i Malmö 1884 och det var på Limhamn han började fotografera. Percy Lindwall var 13 år när han 1897 fick sin första kamera av sin farbror Jacob Hessler. Vid sin död 1973 efterlämnade han ett arkiv med 10 000 svartvita negativ, de flesta minutiöst katalogiserade.

Familjen Lundwall hade 1887 flyttar från Bjärshög till Malmö. De slog sig enligt adresskalendern ner på Norra Vallgatan 112, i hörnet av Lilla Bruksgatan, där också kapten Johan Oscar öppnade rederiet Lundwall & co. 1901 flyttade kaptenshushållet – som förestods av mamma Charlotte, bördig från brittiska West Hartlepool – till ett nybyggt stenhus i Limhamn. Huset byggdes av grå Klagshamnsflinta, ett på den tiden mycket vanligt byggnadsmaterial som dock är sällsynt idag.

John Lundwall i sitt utsiktstorn på Villa Vegga 1918.

Villa Vegga låg längs Strandgatan med utsikt över Öresund. Tvärgatan kom att heta Kaptensgatan efter ägaren, men när Limhamn inkorporerades med Malmö 1915 fanns det redan en Kaptensgata. Nytt adress blev Gustavsgatan 1.

Och det var alltså här Percy Lundwall tog sina första bilder, på sin familj och sina kamrater, bland annat klasskamraten Anders Österling. En del av bilderna från Limhamnstiden återfinns i bokens inledande kapitel i sällskap med andra utmärkta och intressanta fotografer från Percy Lundwalls kamera.

PS: Huset och dess ägare – släktingar till Charlotte och John Oscar Lundwall – tilldelades 2007 Limhamns Miljöförening bevaringspris.

Norra Vallgatan Försvunna Malmö 27 mars 2013 • Uppdaterad 11 april 2013

Hovrätten och rätten att fiska

Målning av CO Larsson.

Att se gamla Malmö genom konstnärsögon kan ge nya perspektiv. I synnerhet om konstverket är från tiden före fotografiets tillkomst. Men även bilder av senare datum kan ge en ny dimension.

Axel Kleimer (1881-1945), Carl Oscar Larsson (1887-1962) och Åke Waldemar Larsson (1913-1995) var konstnärer som flitigt skildrade och dokumenterade ett Malmö i snabb förändring.

Nyligen fastnade jag för ett verk av CO Larsson av okänt datum, en målning av Hovrätten sedd från kanalen där konstnären på ett utmärkt sätt fångar det nya och det gamla, det officiella och det inofficiella Malmö i samma ram.

Till det nya Malmö kan man gott räkna ”gamla” hovrätten, Ivar Callmanders maktfull arkitektur från 1917.

Hovrätten över Skåne och Blekinge hade ursprungligen och från 1821 sitt säte i Kristianstad men flyttade alltså till sin vackra plats mellan kanalen och parken, närmaste bestämt på bastionen Nyköping – en gammal försvarszon som på 1700-talet blev en öppen plats där kvinnorna på Väster tvättade i kanalen och la på tork i gräset. Framför rätten ligger Kungssparken, före detta slottsbacken där fångvaktare och skarpskyttar hade exercis, och man fram till mitten av 1800-talet verkställe spöstraff.

Hovrätten blev tillbyggd 1956 och vi kan därför sluta oss till att tavlan är äldre än så.

I förgrunden, bakom hovrätter ligger uppdragna fiskebåtar på rad vilket kan tyda på vintervila. Staffliet har Malmökonstnären Larsson ställt upp i hörnet av Citadellsvägen och Suezgatan (idag Hovrättstorget).

Våren 1948. Foto: Bertil Rubin.

Fiskbåtar som man numera bäst kan se vid hoddorna längre västerut låg förr både här och där i Citadellskanalen, i stora delar av västra hamnkanalen längs Norra Vallgatan och inte minst i Fiskarhamnen där det nya konserthuset nu uppförs. Där låg båtarna med all rätt, skulle man kunna säga.

Ur 1945 års adresskalender.

Den direkt avgörande faktorn för tillkomsten Malmö som handelsplats och stad var just tillgång till fisk, framför allt sill. Under medeltiden bodde fiskare längs Västergatan som på den tiden sträckte sig ända till Malmöhus och utgjorde den västra delen av ”den lange Adelgade”. Fisken och fiskarna har livnärt malmöborna i 700 år, och fram till alldeles nyss.

Utanför Larssons motiv, till vänster om fiskebåtarna låg Malmö Fiskcentral med ”fisk & vilt i parti & minut” med butiker i hela staden. Alltså i det kvarter där Engelbrektsboden slog sig ner 1964. I dag ligger nya Hovrätten på platsen.

Kategorier

Senaste kommentarer