Annons:
Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 20 november 2016

Bildminnen från Upplandsgatan

Många Malmöbor har en skatt i gömmorna, djupt in i garderoben eller underst i byrålådan. Jag talar om fotoalbum med fastrar och mostrar, mor- och farföräldrar och sedan länge döda släktingar. Bilder på mer eller mindre bortglömda ansikten som bleknat med åren, människor som i en miljö utgör ett stycke historia, även i vidare mening.

Ibland får man ta del av dessa minnen. Som i går vid Sydsvenskans arrangemang Bokens dag på Stadsteatern. Agneta Persson tog chansen att visa upp sitt familjealbum. Bland alla släktingar framträder några motiv som pockar på uppmärksamhet. Som dessa bilder från Edv. F Lundgrens möbelsnickeri på Upplandsgatan, tagna av Agneta Perssons pappa Hans Månsson i slutet av 1930-talet. Hans far arbetade möjligen på möbelsnickeriet och själv fick han en praktikplats på firman.

Karta från 1922.

Vilka människorna på bilderna är vet vi inte riktigt. Men det visar sig att samma snickeri nämnts i en annan text, nämligen denna om Villa Amalienborg. Husgaveln i bildens högerkant tillhör grannvillan Elinro, som också i viss förvanskad form gett namn åt kvarteret, även idag kallat Elinero.

Villan liksom hela kvarteret ägdes 1945 av direktörerna Axel och Carl Johan Ponton. De hade då även tagit över Frosts Hudaffär med kontor på Elinro, Södra Förstadsgatan 122. I den långa längan av småhus längs södra sidan av Upplandsgatan har Kristallfabriken Skandia, Skandinavisk tarmindustri samt Edv F Lundgrens möbelsnickeri sin verksamhet. Snickarmästaren själv bor också han på adressen som inte är Upplandsgatan, utan Södra Förstadsgatan 122.

Husgaveln i bildens vänsterkant tillhör Södervärnskolan, uppförd 1926. Den byggnaden står ännu kvar, liksom bostadshuset vars tak sticker ut i fonden, men hela husraden inklusive villan Elinro är sedan mitten av 1960-talet borta. Husen fick ge plats åt ett nytt Tempohus. Idag håller den tyska livsmedelskedjan Lidl till i byggnaderna.

Lägg för övrigt märke till pojkarnas sparkstötting på bilden. Hur ofta ser man sådana nuförtiden?

Samma vy över Upplandsgatan, 2016. Foto: Martin Andersson
Unga snickare med praktikanten Hans Månsson längst till vänster. Möjligen är det snickarmästaren Lundgren själv som står till höger, men vi vet inte med säkerhet. Foto: Privat.
Lundgrens möbelsnickeri, sett från gården.
Okänd snickare på Edv. F Lundgrens möbelsnickeri monterar fåtöljer. Foto: Privat.
Kan det snickarmästaren själv? Foto: Privat.

 

Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 6 februari 2016

Villa Emalienborg vid landsvägen

Villa Emalienborg låg runt sekelskiftet längs Södra Landsvägen, i dag Södra Förstadsgatan mellan Södervärn och Dalaplan. På vykortet poserar familjen Ljungberg framför sitt hus.

Söder om landsvägen. Vid stadens ände på Södervärn. Där låg en gång Villa Emalienborg.

I slutet av 1800-talet började Södra Landsvägen där Södra Förstadsgatan slutade, vid spårvägens ändhållplats och Södervärns järnvägsstation. Den plats vi idag kallar Södervärn utgjordes runt sekelskiftet av Smedjebacken och Virket, den senare en byggnad med gård där man kunde köpa timmer, stenkol och ved (Ta-i-trä kom senare att ligga där).

En bit ner på Södra Landsvägens östra sida fanns tomten Upland. Ytterligare ett snäpp söderut låg två villor. De uppfördes på en del av Plantagelyckan som i mitten av 1800-talet hade varit en åker, tillhörande gården Rosenlund vars corps-de-logi låg där Kurzels fabrik senare kom ett ligga vid Ystadvägen. Båda villorna kom att uppkallas efter kvinnor: Elinro och Emilienborg.

I adresskalendern 1890 kan man notera att Elinro ägs av Peter Lindell och Fritz Hoppe, båda direktörer i olika kemisk-tekniska fabriker som Malmö Ättiksfabrik, vagnssmörjefabriken Svea och Gripens margarinfabrik. Direktörena bor båda i villan som i samma kalender även kallas Elinero. Villa Emilienborg uppfördes först något år senare, runt 1891.

Åtta år senare ägdes Elinro av chokladfabrikören Johan Hultmans aktiebolag. Sannolikt nyttjade han villan som sommarbostad. Han är nämligen bosatt på Södra Förstadsgatan 17. Grannvillan å andra sidan var 1904 skriven på Nils Ljungberg. Han var verkställande direktör för Aktiebolaget Edwd Engeström & söner (kolonialvaror, norska produkter med mera i parti), med kontor på Södergatan 18.

Det är sannolikt Nils Ljungberg (1855-1917) med familj som poserar framför sitt hus på vykortet ovan. Att villan nu har bytt namn från Emilienborg till Emalienborg kan möjligen förklaras av kvinnornas namn. Hustrun heter Augusta Amalia (född Fredriksson, 1858-1932) och dottern Ruth Irma Emilia Ljungberg (gift med Birger Johan Regnell, död 1981).

Direktören avled 1917 och efterlämnade huset till änkefrun, i adresskalendern 1922/1923 listad som Mala Ljungberg, med telefonnummer 669. Hon avled 1932. Därmed tycks villorna med tomter förvandlade till en mindre företags- och industriby. I augusti 1939 gavs tillstånd att uppföra ett enkelt bostadshus, i fyra våningar och tegel, i hörnet av Flensburgsgatan och Uppsalagatan. Men planerna sätts tydligen aldrig i verket.

År 1945 ägdes hela kvarteret, nu döpt till Elinero, av direktörerna Axel och Carl Johan Pontán. Flera företag och en privatperson var enligt adresskalendern nu listade på adressen Södra Förstadsgatan 122-124, bland annat en bensinstation, Frosts hudaffär, Hanssons bleckslageri, Kristallfabriken Skandia, Ljungströms smides- och ledningsverkstad, Lundgrens snickeriverkstad, Malmö modell- och skoindustri samt Svenska industricentralen. Och en bostad för bryggeriarbetaren F Åkesson.

Så, framme vid 1963. Närmare bestämt den 11 september gavs ett för tiden så vanligt ”rivnings- och schaktningslov”.  I oktober samma år noteras ett bygglov på de gamla villatomterna.

I mars 1965 invigs ett sprillans nytt Tempovaruhus.

Byggnadsplan från 1911.
Villa Emalienborg på Södra Förstadsgatan i juli 1939. I samma kvarter låg Elinro. Gatan som löper in till höger är Flensburgsgatan och i bakgrunden skymtar Upplandsgatan. Foto: Sydsvenskan.
Villorna med tillbyggnader revs 1963. Två år senare – alltjämt på vänstertrafikens tid – öppnade ett nytt Tempovaruhus på Södra Förstadsgatan 124. I mitten av 1980-talet tog Bäst över lokalen och i dag ligger den tyska lågprisbutiken Lidl i samma hus. Foto: Sydsvenskan.
Samma vy idag.

 

Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 26 december 2015 • Uppdaterad 18 januari 2016

Hållplats Triangeln

Hästspårvagnens ändhållplats på Spårvägsgatan (klicka på länkar för modern karta) med en vagn som väntar på spåret. En polis med pickelhuva, en man med plommonstop och en påg med skolmössa poserar. Vykort från 1906. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Triangeln nästa! Häng med på en tur med hästspårvagn genom Malmö.

Från ändhållplatsen på Spårvägsgatan vid Södervärn station (där man också kunde ta tåget mot Ystad) rundade hästspårvagnen hörnhuset vid Ahlmansgatan för att sedan rulla nerför Södra Förstadsgatan mot Triangeln och Gustav Adolfs torg.

En resa kostade fem öre per zon och zongränsen gick vid Triangeln och Stortorget. Hela sträckan Södervärn till varmbadhuset i hamnen kostade  alltså 15 öre. Biljetterna sålde konduktören i rullar, förutom under en kort tid då man gjorde ett misslyckat försök med självbetjäning och bössor.

Spårvagnarna avgick var åttonde minut mellan tjugo i åtta på morgonen och tjugo i tio på kvällen. Några egentliga hållplatser fanns inte, vagnarna stannade vid anrop.

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnGustav Adolfs torgStortorgetHamnenÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Hästspårvagnen har just lämnat ändhållplatsen, rundat hörnhuset mot Ahlmansgatan och svängt in på Södra Förstadsgatan. Hörnhuset fick bygglov 1901 och dess grannhus uppfördes 1903, vilket hjälper oss att datera vykortet till vinterhalvåret 1902-1903. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Spårvagnen far Södra Förstadsgatan ner och passerar Friisgatan med S:t Johanneskyrkan i fonden. De kvarvarande byggnadsställningarna på kyrkobyggnaden vittnar om att bilden bör vara tagen hösten 1906 eller vintern 1907. Foto: Sydsvenskans arkiv.
På sin väg mot kanalen har spårvagnen just passerat Triangeln, som möjligen ännu kallades Möllers hörna efter plantskolan som låg bakom planket vid träden till höger nerför Södra Förstadsgatan – där Centralpalatset kom att uppföras 1913. Till höger Brunnsgatan, till vänster Sjöbohms skomagasin (sedermera Idoffs skor). Bilden är tagen något år in på förra seklet.
Spårvagnen är på väg mot Södervärn längs Södra Förstadsgatan. I bildens vänsterkant ligger Möllers plantskola (och efter 1913 Centralpalatset). Tredje huset (det höga) på vänster sida står ännu kvar. Vykortet är daterat 1904. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Södra Förstadsgatan, sedd från Södertull. Högt upp på gatan kan vi ana en hästspårvagn, samtidigt som en annan är på väg över Davidshallsbron. Året kan vara 1902. Restaurang Royal med sin uteservering på vänstra sidan har just flyttat hit från Gustav Adolfs torg. Till höger på hörnan mot Regementsgatan låg vid denna tid Gust. Wolkes Vin & Spirituosa-Affär. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 16 januari 2015 • Uppdaterad 17 januari 2015

Bokhandlarnas sista kapitel

Bernhard Cronholms bokhandel – och redaktion för Snällposten – låg från 1873 på Stortorget, granne med Residenset.

Bokhandlare har funnits i Malmö sedan 1500-talet. Nu har boklådorna slagit igen en efter en.

Det var en gång en bokhandlare som fick dryga ut sina inkomster med att sälja snus. Dagens bokhandlare har en minst lika svår ekonomisk situation som Fritiof Nilsson Piratens romanfigur Jacob i ”Bokhandlaren som slutade bada” (1937). Kunskapstörsten och kärleken till bokverket har nog sällan varit en speciellt lukrativ affär.

De första bokhandlarna var ambulerande, så kallade bokförare som sålde handskrifter vid kyrkorna. För Malmös del och enligt Danmarks äldsta bokhandlarförteckning förekom det bokförsäljning redan på 1520-talet, alltså före reformationen. På 1530-talet var det troligen stadens bägge boktryckare Oluf Ulricksön och Christian Pedersen som bedrev försäljning av sina alster. Malmös första namngivna bokförare år 1542 hette Frantz Bogeförer.

År 1552 står en Dirich Bogföre från Rostock i S:t Petris vapenrum och säljer böcker. Nio år senare blir Peder Bogförer den förste  bofaste bokhandlaren i Malmö. En annan någon sentida bokhandlare med försäljning i hemmet på Kyrkogatan är Mattihas Pederssen Bogebinder. I en bouppteckning från 1614 inventeras lagret på 1 100 band på latin, tyska men också danska.

Med ökande transportmöjligheter på 1800-talet fick bokhandeln ökad omfattning och började anta mer organiserade former. I Malmö öppnade fanjunkare Niklas Hans Thomson år 1814 ett litet lånebibliotek på Per Weijersgatan, som tio år senare utvidgades till att också vara en bokhandel. Även Snällpostens utgivare – och därmed denna tidnings grundare – Bernhard Cronholm lät 1839 inrätta en prydlig boklåda samt år 1841 ett lånebibliotek med över 3 100 lånetitlar i Barkman & Berghs stora gård på Kyrkogatan.

När ”Svenska Förlagsföreningen” bildades 1853, i syftet att åstadkomma bättre samverkan mellan förläggare och bokhandlare, listades 74 kommissionärer i hela riket.

År 1853 flyttade Cronholmska bokhandeln och redaktionen till en nyförvärvad fastighet till Stortorgets norra sida, strategiskt belägen bredvid Residenset. Utgivaren och bokhandlaren Cronholm avled 1871 men bokhandeln – den största och mest välförsedda – med ny ägare levde kvar till 1907 då huset revs.

Främsta konkurrent vid denna tid var J G Hedbergs bokhandel som i hörnet av Adelgatan och Hamngatan, i ett numera rivet hus, hade tillkommit redan 1872. På Östergatan 32 – där Sydsvenska Dagbladet kom att bygga nytt – drev en tid N J Russell en bokhandel. Och efter att ha gjort praktik hos Cronholmska bokhandeln hade Magnus Falkman 1879 öppnat en bokhandel på östra sidan av Stortorget med adressen Södergatan 16 (Handelsbanken idag).

I slutet av 1800-talet hade tre boklådor tillkommit:  Samuel Bengtssons missionsbokhandel på Södra Förstadsgatan 26 (idag Kulturcentralen) och Olof ”Boka-Pålle) Pålssons antikvariat på Rundelsgatan 21, där vi idag hittar Siriusorden. Några år in på 1900-talet hade Bonderups bokhandel öppnat på Kaptensgatan, samtidigt som Hedbergs blivit Fr A Enwalls bokhandel med filialer på Amiralsgatan  och Södra Förstadsgatan. Och Falkmans flyttat ner längs till Södergatan 32 (idag Indiska).

På den adressen kom Falkmans bokhandel att ligga kvar länge. Gleerups i Lund tog över 1963 och några år senare var butiken borta.  Enwalls blev Envalls bokhandel och flyttade till Gustav Adolfs torg 51, vid hörnet mot Engelbrektsgatan, och låg där fram till 1970-talet. ”Boka-Pålle” flyttade till Kalendegatan 8 och försvann med tiden.

Edvin Lundgren öppnade på sent tiotal eller tidigt tjugotal en boklåda på Stortorget 3, alltså på samma plats där Cronholm hade slagit sig ner långt tidigare – men alltså inte i samma hus utan i det så kallade ”Rothsteinska huset”. År 1926 flyttade bokhandeln till den nedlagda biografen Biorama (Malmös första för ändamålet ritade bio). Adressen var Södergatan 3 ända fram till 1997 när Akademibokhandeln tog över och flyttade 2002.

Malmö Bokhandel AB hade bildats år 1934 av Efraim Ljung, som också startat Ljungs Chokladfabrik och madrassfabriken Dux. Bokhandeln låg först på Gustav Adolfs torg men flyttade tre år senare till Södra Förstadsgatan 36. Idag är även den borta.

Mats Holmgren lärde sig bokhandlaryrket hos Falkmans och Lundgrens boklådor. Han drev Lundgrens filial i Caroli, och under eget namn från 1989 till 2010.

Gudmund Hamrelius förestod bokavdelningen på NK och öppnade sin första bokhandel i Malmö 1991, i små och trånga lokaler på Stora Nygatan. Hösten 1992 flyttade man in i rymligare lokaler på Hansacompagniet (Akademibokhandeln i dag). Efter en flytt till Södergatan (inte långt från Falkmans) blev butiken i Caroli ett sista kapitel. Hamrelius blev den senaste bokhandlaren som slutade.

Utöver några enstaka specialbokhandlare finns det ännu ett fåtal klassiska boklådor i Malmö. En av dem ligger på Limhamn. Och Malmös äldsta ligger vid Fridhemstorget. När huset var nytt i slutet av 1940-talet öppnade Bolanders bokhandel. Patrik Nordin jobbade där som praktikant 1993, tog över och driver sedan många år privatägda Bokvalet.

J G Hedbergs bokhandel omnämns första gången 1872. Adressen är Adelgatan 69, det vill säga hörnet av Östra Hamngatan (Savoys baksida idag). Med tiden blev det Enwalls bokhandel som senare flyttade till Odd Fellow-orden vid Gustav Adolfs torg. FOTO: SYDSVENSKANS ARKIV
Lundgrens bokhandel efter ombyggd i december 1955. FOTO: SYDSVENSKAN
Bokhandlare Mats Holmgrensom drev Holmgrens Bokhandel i Caroli. FOTO: TORBJÖRN CARLSON

 

Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 2 september 2014 • Uppdaterad 20 oktober 2015

Innan Ohlssons blev ett hörn

Den 2 september 1914 öppnade Ohlssons beklädnadsmagasin sin nya affär på Stortorget, där biografen Spegeln numera ligger.

Ohlssons hörna var inte vilken knut som helst.

Första världskriget var bara en månad gammalt när Ohlssons beklädnadsmagasin öppnade nytt på Stortorget. Dock ännu inte på den plats som många Malmöbor senare kom att kalla ”Ohlssons hörna”.

År 1887 grundade skräddarmästaren Jeppa Ohlsson firma J Ohlsson för att bedriva skrädderi och klädhandel. Jeppa Ohlsson blev emellertid sjuk och sonen Jöns fick ta över 1891, men då han var omyndig fick Jeppas hustru Elna stå som ägare under nytt firmanamn: E Ohlssons Nya Beklädnadsmagasin.

En första affär öppnade på Södra Förstadsgatan 19 (där vi idag hittar Sök och Finn) med skrädderi inne på gården. Då verksamheten växte utvidgade de med en ny butikslokal i hörnet av Kärleksgatan.

Och så idag för exakt hundra år sedan öppnade Ohlssons ”södra Sveriges största” herrekipering på Stortorget, sedan de gamla lokalerna blivit för trånga. Den nya butikslokalen i två våningar låg inrymd i Malmö Folksbanks nya hus, numera mer känd som biografen Spegeln.

Fyra år senare flyttade Ohlssons beklädnadsmagasin till den berömda hörnan mot Södergatan, sedan Edvard Larsens affär lagt ner. År 1931 tog sönerna Edvin och Sture Ohlsson över, den senare lämnade över till sina bröder Sten och Thor 1953. En bit in på 60-talet bytte företaget ägare och i mars 1972 hölls en sista utförsäljning. Då hade familjen Ohlsson klätt manliga Malmöbor i över 80 år.

PS: 1934 invigdes den moderna biografen Alcazar i Folkbankens fastighet, senare känd som Camera och Spegeln.

Ohlssons beklädnadsmagasin på hörnet av Södergatan och Stortorget år 1928.
Julskyltningen i Ohlssons hörna drag stora skaror Malmöbor. Bilden från 1950. Foto: Sydsvenskan
Rusning till konkursutförsäljningen den 20 mars 1972. I dörren vakten Idoff Sjöstedt. Foto: Staffan Johanssson/Sydsvenskan.
Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 4 april 2014

Högertrafik 1962?

Södra Förstadsgatan 1962, med Kasinogatan ner till höger. Foto: Bror Hansson

Hade vi högertrafik redan 1962? Apropå denna fråga om herrekiperingen Malmström (klippa på länk) har flera läsare hört av sig och undrar om bilden verkligen är från 1962. Det ser ju onekligen ut som att det är högertrafik på bilden och som alla vet var omläggning först 1967, närmare bestämt den 3 september.

Men bilden är otvivelaktigt från 1962 – husen mitt i bild fanns inte 1967. Faktum är att vi har andra arkivbilder där bilarna står parkerade på ”fel” sida och vi sluter oss därmed till att Södra Förstadsgatan helt enkelt var enkelriktad på sextiotalet. Som på denna bild:

Södra Förstadsgatan upp mot Triangeln och med biografen Göta till höger. Året är 1960. Foto: Ture Hellström.

Av allt att döma var Södra Förstadsgatan enkelriktad även efter högertrafikomläggningen, fast då åt andra håller. Det framfår om inte annat av filmklippet nedan, hämtad från Mitt hjärtas Malmö. Ungefär 6.15 ser vi den enkelriktade trafiken mynna ut vid Davidshallsbron.

Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 2 mars 2014 • Uppdaterad 20 mars 2015

Minnen från Pildammskolan

1985 rivs den gamla Pildammsskolan som sista tiden nyttjades till konstnärsateljéer och replokaler. Foto: Richard Conricus

En hel del kända Malmöbor har fått sin folkutbildning på gamla Pildammsskolan. Än fler har klättrat i ribbstolar och hoppat på plint i den gamla gymnastiksalen.

Som framgår av denna artikel om Rådmansvången – Sydsvenskans senaste adress – hörde Edvard Persson, Hjalmar Gullberg och Per Albin Hansson till eleverna.

Även Gustav Möller. Han växte upp i den södra förstadens arbetarekvarter. Hans far Ola Möller var smedsgesäll på Kockums mekaniska verkstad som vid denna tid alltjämt låg där vi idag hittar Davidshallstorg. Fadern var bara 26 år när han drabbades av den svåra tyfusepidemin som härjade i Malmö 1883. Sonen Gustav föddes 6 juni 1884 och blev tre månader senare faderslös.

Ola Möller efterlämnade hustru och två barn på Tallgatan som ännu inte blivit en del av Möllevångsgatan, i huset på hörnet av Södra Förstadsgatan. En nyare fastighet på platsen är märkt med en minnesplatta.

I tidskriften Vi (1952, nr 15-16) beskriver han sin barndoms gata som följer: ”Tallgatan i Malmö var en återvändsgränd, spärrad av ett högt plank, utanför vilket låg åkrar och köksträdgårdar. Där fanns endast sju fastigheter, alla tvåvåningshus. I folkmun gick den under namnet Tattargatan, vilket antydde att man ansåg gatan helt eller delvis bebodd av tattarefamiljer”. (klicka här för ett längre citat).

Gustav Möllers födelsehem i hörnet av Tallgatan (till vänster) och Södra Förstadsgatan, ska ha ägts av bagar Påhlssons.

Modern försörjde familjen som ”tvätt- och skurgumma”. I augusti 1891 började Möllerskans Gustav i första klass på Pildammsskolan. Ett decennium senare skriver han i sin dagbok att han tydligt minns sin ”inskrivning i den undervisnings- och uppfostringsanstalt som kallas folkskolans första klass ‘små’ och som med diverse hjälpredor, som kallas lärarinnor och huvudsakligen utgöres av fruntimmer men ofta är käringar; och andra hjälpredor, som kallas biblisk historia, skulle i min skalle försöka få in litet kristendom och annan lärdom, varav väl de första grunderna i läsning, skrivning och räkning får väl kallas de viktigaste”.

Hjälpredan i första och andra klass hette Elise Ohlsson. Gustav som vid denna tid mer eller minde levde ett gatubarns liv var ingen flitig elev, men han var duktig i räkning och enligt egen utsaga ”en överdängare i geografi”.

Fröken Elise Ohlsson med sin skolklass 1891. Gustav Möller är den lille pågen längst fram med randiga strumpor.

När Gustav var 14 år blev han även moderslös. Då hade han redan slutat folkskolan ett par år tidigare och genomgått en tvåårig överbyggnad på Malmö borgarskola. Han fick anställning som springpåg på Skånska cementgjuteriet och genom den frikyrkliga moderns församling kom han i kontakt med Cementgjuteriets chef R F Berg. 17 år gammal blev han Limhamnskungens privatsekreterare, förtrogne och private rådgivare. Men när direktören blev varse att Möller anslutet sig till Malmö socialdemokratiska ungdomsklubb åkte han ut och fick avbryta sina studier vid Malmö handelsgymnasium – som då låg på Östra Rönneholmsvägen 5.

Något år senare kom han i kontakt med Per Albin Hansson. Även han hade fått avgångsbetyg på Pildammsskolan, fast först 1898. Den blivande folkhemsministern gick troligen bara några månader på skolan. Muraresonen var född på Kulladal och fick sin första undervisning på Stattena folkskola. 1998 flyttade familjen till Möllevångsgatan 2 i kvarteret Korpen (numera kvarteret Nötskrikan), det vill säga snett mittemot Gustav Möllers Tallgatan.

Per Albin Hanssons avgångsbetyg från Pildammsskolan 20 december 1898.

Den blivande statsministern och hans socialminister bodde allstå grannar och delade erfarenhet från Malmös arbetarkvarter, men de gick aldrig samtidigt på Pildammsskolan. Men Möller och en annan påg som skulle bli rikskändis bör emellertid ha råkats på skolgården. Edvard Persson hade delvis en liknande arbetarbakgrund som de blivande socialdemokraterna. Hans far var timmerman, hemmet låg på Mjölnaregatan 5, tredje våningen, och han växte upp under tämligen ordnade förhållanden. Liksom så många andra på denna tid var föräldrarna första eller andra generationens invandrare, från den skånska landbygden.

Edvard föddes den 17 januari 1888 och bör därmed blivit skolmogen i augusti 1895. Han berättar om sina minnen i sin självbiografi: ”En dag sattes jag i skolan. Närmare bestämt Pildammsskolan. Än i denna dag minns jag hur nervös jag var inför detta nya skede i mitt liv. Men lärarinnan, hon hette förresten Persson hon med, var en god och fin människa. Hon hade rött hår, och var mycket lik Zarah Leander. Alltså är det inget under att man blev kär i henne! Jag blev utsedd att varje lunchrast hämta hennes kaffeflaska och smörgåsar”. 

Fröken Nanna Persson med sin skolklass på Pildammsskolan, med Edvard Persson som sexa från vänster i övre raden.

I tredje klass fick Edvard – med öknamnet Tjocker – en manlig lärare som hette Hagström. Han var alls inte lik Zarah Leander och Edvard tappade raskt intresset för skolarbetet. ”Jag hade C i alla ämnen utom i sång, där hade jag A”, hävdade han. Med det var inte sant. I avgångsbetyget från våren 1900 hade han lägsta betyg över hela linjen, med undantag för geografi och naturkunskap.

Edvard Persson blev den mest folkkära skådespelaren genom alla tider. Men han var knappast påtänkt som akademiledamot. Det blev däremot Hjalmar Gullberg.

Hans bakgrund skiljer sig lite från de andra kända elevernas. Gossen Hjalmars biologiska föräldrar hörde till borgerskapet, men han föddes 1898 utanför äktenskapet och bortadopterades. Han växte upp hos fosterföräldrarna, diversearbetaren Bengt Gullberg och hans hustru Elsa på Södra Förstadsgatan 78 b.

I sin biografi om Hjalmar Gullberg skriver Carl Fehrman följande: ”Den tjugoåttonde augusti 1905 vandrade en gosse från Södra Förstadsgatan, snyggt och ordentligt klädd, iväg till Pildammsskolan för att inskrivas som elev i småskolans första klass hos klasslärarinnan Alma Nilsson. Fastän gossen var mera glad åt lekar än böcker, fick han snart goda betyg och hade få fråndagar: under tredje skolåret ståtar han i betyget med siffran 2 – det betydde AB – i både kristendomskunskap, svenska språket och räkning.”

Redan under Hjalmar Gullberg tid blev Pildammsskolan omodern.

Gamla Pildammsskolan var en av de första officiella byggnader som uppfördes söder om stadsporten. Skolan invigdes den 2 oktober 1889 och var den dittills största skolan som byggts i Malmö. Ritningarna utfördes av John Smedberg – vars första arkitektuppdrag 1881 var Sydsvenska Dagbladet Snällpostens tidningshus på Östergatan 30.

Arkitekten John Smedberg hade som blivande stadsarkitekt redan ritat ett par skolor i Malmö, nämligen Kirsebergsskolan och Västra folkskolan (1883) samt Navigationsskolan (1884) och Malmö högre läroverk för flickor (1884). Med Pildammsskolan slog han enkelt uttryck samman och staplade tolv byskolor med plats för 1 200 elever på tre våningar. Byggnaden saknade korridorer och var istället försedd med fyra separata och identiska ingångar. I källaren fanns en skolbadsinrättning och utöver skolgården uppfördes det en lärarebostad och en dito för vaktmästare, samt en gymnastiksal.

Smedberg kom att förfina och utveckla sin arkitektur för skolbyggnader med Tekniska skolan (Pauliskolan, 1896), Realskolan (S:t Petri, 1904) och Johannesskolan (1907).

S:t Johanneskyrkan uppförd 1903-1907 sedd från söder, med Malmö Barnhem (1903) till vänster och Pildammsskolan (1889) till höger i gluggen mellan kyrkan och Tjänarinnehemmet (1904) i hörnet av Möllevångs- och Kapellgatorna. Bilden tagen på 1910-talet. 

Johannesskolan uppfördes även den inom det område av den gamla donationsjorden som kom att vikas för utbildningar. Här uppfördes Flickläroverket (1935) som byggdes samman med Malmö barnhem. På Pildammsvägen/Rådmansgatan tillkom Kommunala mellanskolan (1925), som senare tillsammans med gamla Pildammsskolan bildade Johannes samrealskola. 1958 inrättas ett Kommunalt gymnasium vid Johannes samreal. Hela komplexet kom med tiden att bilda (nya) Pildammsskolan.

Det innebär att även Bo Widerberg, Östen Warnerbring och Jan Malmsjö som gick på Kommunala mellanskolan/Johannes samrealskola kan ha haft undervisning i gamla Pildammsskolan och gympa i gymnastiksalen.

Liksom så många andra Malmöbor.

Två okända skolepågar med gamla Pildammsskolan i bakgrunden. Foto: Holger M Lundquist
1985 rivs den gamla Pildammsskolan där tiotusentals malmöbor fått sin utbildning. Foto: Richard Conricus
2002 rivs den gamla Pildammsskolans gymnastiksal. Foto: Lars Brundin

 

Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 6 juli 2013

Sista bilderna från ett gathörn

Bermans herrekipering på Södra Förstadsgatan 54, i hörnet av Spångatan, har flyttat och huset väntar på att totalsaneras. Idag kan man äta amerikansk hamburgare i samma hörn. Foto: Mats Kronenberg.

Fler minnen från kvarteret Korpen har trillat in till redaktionen. Som barn bodde Mats Kronenberg med sin familj på Spångatan 3, mellan åren 1951 och 1954. Mats pappa Leib Kronenberg var skräddare hos Bermans beklädnadsmagasin i grannhuset, på Södra Förstadsgatan 54 i hörnet av Spångatan. När huset revs flyttade Bermans till en av barackerna vid Triangeln och upphörde sedan helt under sjuttiotalet.

Drygt tio år efter att familjen Kronenberg flyttat till Bodekullsgången (där Leib hade eget skrädderi i lägenheten) återvände Mats till sitt barndomskvarter med en kamera. Det var i grevens tid.

Hörnet av Spångatan och Södra Förstadsgatan på sista versen 1964. Under den gula runda skylten på Spångatan 1 låg Olof Ronnerts kafé och ölstuga, åtminstone sedan fyrtiotalet. Foto: Mats Kronenberg.
Spångatan 3. Året är 1964. Foto: Mats Kronenberg.
Gården av Spångatan 3. Denna sida av huset syns i Bo Widerbergs film ”Kvarteret Korpen. Foto: Mats Kronenberg.
Södra Förstadsgatan 56 – huset där Bo Widerberg spelade in sin andra film ”Kvarteret Korpen” 1963, finns inte längre. Här rivs de sista resterna. Och på tur står grannhuset, 58:an. Idag ligger Åhlens och hemköp på platsen. Foto: Mats Kronenberg.
Spångatan efter stora ingrepp i kvarteret Korpen. Foto: Mats Kronenberg.
När Mats Kronenberg tog studenten 1966 kom familjen Berman för att fira. Herr och fru Berman ses som etta och trea från vänster. Till höger om dem ses fru Dessner, stjärnförsäljare på Bermans kläder. Foto: Mats Kronenberg.
Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 5 juni 2013 • Uppdaterad 24 juni 2013

Från andra sidan gården sett

Christer Brandt på Södra Förstadsgatan 58, in på gården. Foto: Cyril Brandt.

Kvarteret Korpen är ett konstverk, men det är också ett helt vanligt arbetarkvarter i en av Malmös förstäder. Här bodde riktiga människor, precis som Anders och hans familj. Några av dem är statister i filmen, andra förblir okända.

I artikeln om kvarteret Korpen efterlyste vi människor och minnen från kvarteret. Många har ringt och mailat. En av dem är Christer Brandt. Som barn bodde han på granngården i 58:an.

Christer Brandt som bland annat har varit socialdemokratisk ordförande i Fosie stadsdelsfullmäktige minns miljön med ett vitt mått av nostalgi.

Gårdshuset med tvättstuga och före detta utedass. Bakom kan man ana gården till Södra Förstadsgatan 56 – därBo Widerbergs film spelades in. Foto: Cyril Brandt.

Å andra sidan var boendet ”inget man var stolt över på den tiden”. Det var ohyra och mögen i husen, slitet och eländigt. ”Men mor såg till att vi hade rena underkläder”.

Christer Brandt minns också några av de andra barnen på gården. En av dem hette Arne Frank och blev senare basist i Hoola Bandoola Band. Två andra var Kerstin och Kjell-Åke Persson. Deras far var vicevärd och plåtslagare, han tillverkade soptunnor i ett skjul mellan och bakom gårdshusen på Södra Förstadsgatan 56 0ch 58.

Barnen leker på gården, här Christers syster Viveca med Knut-Göran, samt Kjell-Åke och Kerstin Persson. Foto: Cyril Brandt.

Kjell-Åke Persson kom att spela en mindre roll i Bo Widerbergs film, bland annat åker han i Epas rulltrappa tillsammans med Anders (Thommy Berggren) och Nina (Widerberg). Det är han som i filmen får ont i magen, hämtas av ambulans, dör av blindtarms-inflammation och begravs på S:t Pauli mellersta kyrkogård.

Christer Brandts far Cyril på mopeden, inne på gården.

 

När Bo Widerberg och hans filmteam drog in i huset på Södra Förstadsgatan 56 hade Christer och hans familj redan flyttat, för övrigt till Lorensborg dit även Britts arbetarfamilj flyttar i ”Barnvagnen” (1963).

Södra Förstadsgatan Försvunna Malmö 20 april 2013

Utsikt över Södertull

Södertull och Södra Förstadsbron, numera känd som Davidshallsbron, någon gång mellan 1903 och 1906. (klicka på bilden för att göra den större)

När Alice Lyttkens som barn tittade ut genom fönstret från familjens lägenheten i hörnet av Regementsgatan och Södra Förstadsgatan kunde hon se Södra Tull- och Södra Vallgatorna, malmöbor på promenad längs kanalen och hästspårvagnen på väg över Södra Förstadsbron. Hon föddes 1897 och hennes far Johan Cronqvist var bataljons- och barnläkare med praktik i familjens åttarummare på andra våningen. I denna bild delar vi alltså samma utsikt som en gång inspirerade den blivande författarinnan.

Södra Förstadsbron var ursprungligen en svängbro som blev fast på 1880-talet. Bron tillkom liksom Schougens bro i samband med utgrävandet av Södra och Östra Förstadskanalen. Först 1938 fick bron sitt officiella namn, Davidshallsbron uppkallad efter värdshuset Davidshall som mellan åren 1862 och 1886 var Malmös ledande nöjesetablissemang och låg i kvarteret Tigern, alltså just där Lyttkens barndomshem kom att uppföras. Från sitt torn på Södra Vallgatan, på andra sidan kanalen kunde krögaren David Lenander blicka ut över sitt värdshuset.

Så när är bilden taget?

I öster sträcker sig esplanaden Drottninggatan förbi brandstationen – arkitektritades av Alfred Arwidius och uppfördes 1893-94 – och Dahlgrenska stiftelsen som invigdes 1903. Kaptensbron ligger ännu inte på sin plats, den tillkommer först 1909. Arkitekten August Stoltz pampiga kontors- och bostadshus i hörnet av Drottninggatan och Södra Förstadsgatan 2 från 1908 har heller inte byggts och då den sista enkelspårig hästspårvagnen rullade över bron 1906 och inga elledningar ännu syns kan vi ringa in ett troligt fototillfället, det vill säga någon gång mellan 1903 och 1906.

Närmare i tidsprecision hade vi möjligen kommit om inte träden vid Södertull skymde hörnet av Södra Tullgatan och Södra Vallgatan. I det huset som enligt 1896 års adresskalender ägdes av fabriksidkaren Bernard Cloetta, vars chokladfabrik på Grynbodgatan lämnade Malmö år 1900, öppnade en av Malmös första permanenta biografer. 1904 hette den Biograf-Teatern. Tre år senare tog den blivande biografkungen i Malmö, Jens Edvard Kock över salongen som Malmö Gamla Biograf, senare även känd som Kocks Biograf.

Runt 1960 revs husen vid Södertull för att ge plats åt ett nytt Södertull med en premiärbiograf som än i dag imponerar. Royal.

Tack till Bosse Garms för bilden.

Kategorier

Senaste kommentarer