Annons:
Strandpaviljongen Försvunna Malmö 23 januari 2016 • Uppdaterad 17 februari 2016

Här har man lögat sig

Gamla kallbadhuset i östra hamnen, invigt på pingstdagen den 9 juni 1867. Trettio år senare stängde det.

Historiskt sett är alla bad kalla. Men i vilken utsträckning och under vilka omständigheter kallbad förekommit i Malmö före 1800-talet vet vi inte så mycket om.

Det finns uppgifter om offentliga badstugor redan på medeltiden. En lär ha legat på Gråbrödersgatan, som också ska ha hetat ”Det gamle badstufvestrede”. På Själbodgatan – även kallad ”Badstufvestredet” – låg kyrkans bad. Möjligen är det samma inrättning som även benämndes ”Knutzes badstuga”. År 1400 ska det också ha funnits någon form av bad i närheten av prästgården på Kyrkogatan.

I den mån de mindre bemedlade medborgarna överhuvudtaget tvättade sig, fick det rimligen ske i samband med havsbad eller i bräckt kanalvatten. Utanför staden söderut låg Pildammen vars flöde erbjöd en del vattendrag i såväl diken som dammar. Möjligen erbjöd dessa vissa badmöjligheter.

I slutet av 1700-talet  och i 1800-talets början blev det à la mode efter franska förebilder med hälsobad. Ett sådant skulle avnjutas på en badort. En och annan välsituerad Malmöfamilj hade kanske besökt Varberg eller Gustavsberg vid Uddevalla. Men den mest frekventerade skånska badorten var vid denna tid Ramlösa där brunnsdrickningen kunde kompletteras med uppfriskande och helande ”saltsjöbad, såväl i hus som uti vagnar på engelska sättet inrättade till bad i öppna havet”, som det formulerades i en annons från början av 1800-talet.

I Malmö var det vid denna tid mest den manliga ungdomen som lögade sig i havet. Hamnpirarna, stranden norr om Slottet (idag Citadellsvägen) och utanför fästningsvallen öster om hamnen (Malmö central med spårområde) där vattnet var grunt. Generaldirektören Ludvig B Falkman (1808-1891)  berättar i ”Minnen från Malmö” att han som ung påg lärde sig simma i den så kallade Kalvhagen, det vill säga strandkanten vid västra hamnpiren – ungefär där gamla hamnkontoret nyligen förvandlats till World Maritime University.

Falkman härleder vikens namn till  alla de öronmaneter (sjökalvar) som samlades där, men nämner också två stengrund som kallades Kon och Kalven.

Mandomsprovet för pågarna i Kalvhagen var att simma ut till ”Sparbössan”, det vill säga till den (misslyckade) is- och vågbrytare som tillkom på sent 1830-tal.

Första kallbadhuset inrättades 1819 då handlanden Hans Thomson jr öppnade en badinrättning vid östra hamnpiren, som då bara var en smal landtunga ut längs dagens Skeppsbron. Detta bad, även benämnt badpråm, erbjöd för första gången (betalande) damer möjligheten till havsbad.

Tjugo år senare berättas det om en badinrättning, även den på östra piren, där hotelldirektören J M Frick (som drev föregångaren till Kramer) erbjöd salta bad med rätt – enligt tillståndet – att också servara ”thé, kaffe, choklad med därtill hörande bröd och bakelser, samt seltzer och sodavatten, dock endast till bättre personer, till förekommande av vad man kallar krogrörelse”.

Stadsläkaren doktor Gustav Bergh som på sin gård vid Stortorgets västra sida hade öppnat ett varmbadhus, inrättade också på 1840-talet två nya kallbadhus. Det ena döptes till Tritonen (efter havsguden Poseidons son) och det andra som var avsett för damer fick det vackra namnet Aux Belles. Det kvinnliga badet fick för övrigt god publicitet sedan drottningen Josefina och prinsessan Eugénie begagnade badet 1849.

I en annons i Snällposten relaterad till det kungliga besöket samma år beskrivs badet som följer:

”På silvervit sandbotten leker cristallklara vågen och med behagligaste sval­ka inbjuder till den mest uppfriskande och hälsosamma njutning mot sommar­värmens smäktande hetta; och i de smånättaste toiletterum framför gyllne speglar kan avlagda toiletten åter bringas i sitt förtjusande skick, och allt detta mitt sköna herrskap för endast 18 skilling i halvtimman.”

Flera badhus kom med tiden att inrättas i hamnen. Det andra badhuset för damer döptes till ”Amphitrite”. Herrar kunde uppsöka ”Najaden” eller ”Aeolus”, eller ”Neptun” som låg på västra kajen.

Alma Falkman, en brorsdotter till  Ludvig B Falkman, berättar i ”Gamla minnen från 1860- och 70-talens Malmö” att det på östra hamnsi­dan fanns ”ett lågt plank med fyra luokor eller grindar”, där man gick ned till de fyra badhusen. Planket kom också till nytta för damer att gömma sig bakom. På 1850-talet ansågs det nämligen vara opassande att bli sedd av någon herre på väg till badet.

Det första stora kallbadhuset i Malmö hamn invigdes på pingstdagen den 9 juni 1867. Tillsammans med det närbelägna och samtidigt uppförda varmbadhuset på Hans Michelsensgatan – med tre avdelningar, en för kalla och varma bad, en för ryska och en för romerska bad – utgjorde de Malmö romerska badanstalt. På kallbadet fanns olika avdelningar för herrar och damer med var sin stor simbassäng, men också privata småbassänger. Det fanns såklart restaurang. Och här kunde man lära sig simma, populärt inte minst bland flickor.

Då utbudet av ”fria bad” var begränsade inrättades 1893 två badskjul för 48 personer, ett för kvinnor i västra hamnen och ett för män i östra hamnen, kallat ”Tvåan” då entréavgiften var två öre.

Varmbadhuset var i drift fram till 1947 och revs i mitten av 1950-talet, medan Kallbadhuset redan 1897 låg i vägen för utbyggnaden av frihamnen. Byggnaden med brygga såldes till käppfabrikören C A Richter som återanvände en del av byggnationen vid uppförandet av Malmö Saltsjöbad/Ribersborgs kallbadhus, ungefär som vi känner det idag.

Läs också: Kallis, Ribban eller Saltsjöbaden. 

I hamnen uppfördes ett nytt kallbadhus, tillsammans med Strandpaviljongen på en ö i norra hamnen. Det blev ett populärt badhus som var i drift fram till andra världskriget. Under krigsåren blev detta hamnområde mer eller mindre avspärrat och badhuset förstördes under de stränga vintrarna.

Läs också: När Malmö närmade sig havet.

Även badskjulet ”Tvåan” fick flytta, flera gånger, på grund av hamnbyggnadsarbetena. Både herr- och damskjulet kom att ligga vid Stora Varvsgatan som vid seklets början delvis låg längs vattnet – idag på en utfylld yta, ungefär vid stapelbäddsrampen och ”Gängtappen” (Kockums gamla huvudkontor). Av allt att döma höjdes entrépriset till fem öre. Under trettio- och fyrtiotalen kom åtminstone herrarnas brygga att kallas ”Femman”.

På ”Femman” kunde arbetarna från Kockums, Oljehamnen och Stora valskvarnen ta ett skönt bad, skölja av sig svett och och damm efter arbetstiden. Men det var också småpågarnas favorit bland badplatser. Och på vintern var det hem för den vinterbadande ”Isbjörnarna”. När så ”Femman” stängdes flyttade ”Isbjörnarna” vidare till en hodda i kanalen vid Norra Vallgatan.

Under andra världskriget försvann också badplatsen i så kallade Saltsjön, det vill säga nedanför Kirseberg på andra sidan Västkustvägen. Kvar fanns emellertid Malmö saltsjöbad vid Ribersborg, och den badstrand som kom att bli allt mer utfylld.

Lär också: Stinkande hed blev Malmös hetaste badstrand. 

Till havsbaden ska också läggas det bland Malmöborna mycket populära kallbadhuset i Limhamn. Dit åkte man med Sillatåget och hästspårvag, senare direkt med spårvägslinje nummer 4. Limhamns Saltsjöbad tillkom 1900. Det byggdes sedan Limhamns badhus, uppfört 1890 vid Limhamns fiskehamn, förstörs av en storm.

Limhamns Saltsjöbad revs emellertid under senare delen av 1960-talet* för att lämna plats åt småbåtshamnen. Istället uppfördes Sibbarps saltsjöbad, lite längre västerut där det från 1900-talet till 1950-talet hade legat ett mindre badhus för kvinnor.

***

*) En vanlig uppgift är att badet stängde 1967. Så var för förvisso tanken, det hölls till och med en gravöl för stambadgästerna på restaurang Stranden. Men på grund av ovanligt fint väder förlängdes öppethållandet till försommaren 1968. Efter en sista dans på  bryggan skulle  Malmö brandkår elda upp hela badet. Men inte heller det blev av. ”Inte förrän i mitten av juli 1968 stängde Limhamns saltsjöbad definitivt. Badmästarparet Astrid och Hugo Johansson flyttade då över till Sibbarps badhus/saltsjöbad, som öppnade i augusti 1968. I september 1968 revs Limhamns saltsjöbad.” Tack till Kjell Strid för kompletterande uppgifter.

Läs mer: ”Något om friluftsbad i äldre tiders Malmö”, av Leif Ljungberg i Elbogen, Malmö kulturhistoriska föreningens årsbok 1992. ”Ribersborgs kallbadhus” av Anders Reisnert och Suzanne Pluntke. 

På det gamla kallbadhuset (1867-1897) fanns två avdelningar. På damavdelningen krävde flickornas baddräkter stora mängder tyg. På herravdelningen är det mer avklätt. Foto: Alvar Platen.
En familj kommer från ett stärkande bad på ”nya” kallbadhuset (1896-1946). Foto: A Marlow.
”Nya” kallbadhuset, sett från Strandpaviljongen, båda uppförda 1896.
Strandpaviljongen med ”nya” Kallbadhuset, båda från 1896.
”Nya” kallbadhuset sjunger på sista refrängen, 1946. Foto: Sydsvenskan.
”Nya” kallbadhuset (1896-1946) vid Strandpaviljongen i september 1945. Foto: Sydsvenskan.
Flygbild över hamnen, med ”Femman”  och dambadet. De två badet låg ungefär där Stapelbäddsrampen och ”Gängtappen” (Kockums gamla huvudkontor) återfinns idag.

 

Ur karta från 1936, med badskjulen ”femman” och dambadet utmärkt.
”Femma” raserades av isen 1911, men byggdes upp igen. Notera Oljehamnen i bakgrunden.
”Femman”, den kalla vintern 1911. Foto: VA-verket.
Bad vid ”Femman” på 1930-talet, ur Knut Hüngers fotoalbum.
Dopp vid ”Femman” på 1930-talet, ur Knut Hüngers fotoalbum.
Vinterbadarna ”Isbjörnarna” höll efter andra världskriget till i en hodda i kanalen vid Norra Vallgatan. I bakgrunden syns Ridhuset och Drottningtorget. Foto: Sydsvenskan.
Vinterbadarna ”Isbjörnarna” badade i Östra Hamnkanalen. Året är 1954. Foto: Sydsvenskan.
Strandpaviljongen Försvunna Malmö 29 december 2015 • Uppdaterad 18 januari 2016

Ändhållplats Warmbadhuset

Hästspårvagn nummer 3 är på väg att rulla över Mälarbron (klicka på länk för modern vy). I bakgrunden: Malmö centralstation, i det nyaa stationshus som stod färdigt 1891. Foto: Sydsvenskans bildarkiv

Spårvägen till varmbadhuset. Malmös första spårvagn gick från Södervärn via Triangeln, Gustav Adolfs torg och Stortorget, och nerför trånga Frans Suellsgatan till Malmö centralstation, fortsatte ut i hamnen och rundade Malmö Warmbadhus som låg längst ut på Skeppsbron, där det så kallade Bylgiahuset reser sig idag.

Hästspårvagn på väg över Mälarbron (klicka på länk för modern vy). S:t Petri har fått sitt nya torn vilket innebär att bilden är tagen efter 1890. Då vykortet är stämplat 1901 utgår vi från att bilden togs runt sekelskiftet. Det är sommar, markiserna är uppspända över trottoarserveringen vid Hotel Horn – som blev Savoy i december 1901.
En spårvagn på bron (klicka på länk för modern vy) samt ytterligare en nere på Östra Kajgatan (numera Skeppsbron) och den nya tullvisitationen som uppfördes 1896. Posthuset är ännu inte byggt och i bakgrunden kan man ana den så kallade Beijerska tomten som bebyggdes 1911 för Sjöförsäkrings AB Öresund. Gaveln i fonden är sannolikt det flerbostadshus med packhus, ritat av Salomon Sörensen 1886. Huset står ännu kvar (med ny fasad). Foto: Sydsvenskans arkiv.
Östra Kajgatan, som från 1911 kom att heta Skeppsbron (klicka på länk för modern vy). I bildens högra kant syns några av byggnaderna på den så kallade Beijerska tomten. Foto: Sydsvenskans arkiv.
Vid sin ändhållplats rundade spårvagnens Warmbadhuset vid Hans Michelsensgatan och Kristianiagatan (klicka på länk för modern vy). Tornet till höger hör till ångfärjestationen som uppfördes 1896. Sedan Strandpaviljongen invigts utställningssommaren 1896 förlängdes spåret dit ut, men upphörde 1901 vid uppförandet av Nyhamnen. Varmbadet liksom kallbadhuset bakom, ingick i Malmö Romerska badanställt. Här fanns tre avdelningar, en för kalla och varma bad, en för ryska och en för romerska bad. Badhuset var i drift fram till 1947 och revs i mitten av 1950-talet. Foto: Sydsvenskans arkiv.

 

Missa inte de andra stoppen i denna serie om hästspårvägen i Malmö: SödervärnSödra FörstadsgatanGustav Adolfs torgStortorgetÖstergatanDrottningtorgetVärnhemLundavägen och Östervärn. Samt som bonus: Hästarnas sorti och Spårvägen på Limhamn

Bilderna kommer i huvudsak från Sydsvenskans bildarkiv. Grundfakta har främst hämtats från Ragnar Gustafsons artiklar: en artikelserie i Sydsvenska Dagbladet 1970 samt ”Malmö per hästspårvagn” – en uppsamlingsartikel i Malmö Fornminnesförenings årsbok 1971. 

Strandpaviljongen Försvunna Malmö 22 augusti 2015 • Uppdaterad 21 augusti 2015

Att sitta ute var inne redan förr

Uteservering på Concordiaträdgården.

Stan är full med uteserveringar. Det var Malmö redan för 100 år sedan.

Idag är det svårt att föreställa sig ett Malmö utan bord, stolar och parasoll på torg och trottoarer. Det har utfärdats drygt fyrahundra tillstånd för uteserveringar. Antalet har ökat drastiskt de senaste 30 åren. På 1980-talet fanns det nästan inga uteserveringar med alkoholtillstånd förutom klassiska Ratten på Sjöfartshotellet, S:t Jörgen på Södergatan och några andra bortglömda ställen. Kaffe kunde man dricka på Kallbadhuset, i bruna plastkoppar.

Annat var det i mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Då sökte sig Malmöborna till stadens trädgårdar för underhållning, kaffe, vin, öl och andra maltdrycker. Några terrasser fanns också.

Innerstaden var på den tiden trång, mörk och stinkande. Herrskapet sökte sig inomhus till stadens salonger och på sommaren flyttade de ut på landet. Gick de välbärgade på sommarrestaurang var det Kungsparken eller Strandpaviljongen vid Öresund som gällde.

De mindre bemedlande fick hålla sig till sin lott, det vill säga trädgårdar, utvärdshus och nöjesetablissemang. Många är bortglömda, såsom Bryggeriträdgården på Väster, Concordia på Öster, Tusculanum på Sallerupsvägen och Henriettero i Södra Förstaden.

En del andra är ihågkomna genom de namn de efterlämnat på områden, kvarter och gator. Till de exemplen kan nämnas Almbacken, där Stadhuset ligger idag, Casinoträdgården på Södra Förstadsgatan, Davidshall vid kanalen, Mon Bijou på Möllevången och Johanneslust utåt Bulltoftas ägor.

Några av serveringarna var alkoholfria, andra påminde inte så lite om tyska ”biergarten”, ölträdgårdar där man (ja, många gånger män) kunde få sig ett glas, och bli underhållen. Gratis musik var vanligt förekommande och ibland gästade någon varieté (före varitéförbudet 1896).

Därmed lades alltså grunden till ”parkernas stad”. Och nöjet att avnjuta ett glas, en kopp eller en bit mat utomhus. Med bättre tider fick trädgårdarna ge plats åt bostäder och folket gjorde som borgerskapet, sökte sig till värmen inomhus.

Här en lista över några av de utvärdshus och trädgårdar som en gång fanns i Malmö. Några av dem har uppmärksammats i andra texter. Klicka på blåmarkerade ord och följ länkarna. Andra nöjesetablissemang hoppas jag kunna återkomma till längre fram.

Kungsparkens restaurang på 1880-talet.

Kungsparkens restaurang. Ursprungligen en sommarpaviljong i två våningar, uppförd till Industri- och lantbruksutställningen 1881. Några år senare tillkommer veranda och under Baltiska utställningen gjordes omfattande ombyggnader och har sedan genomgått många förändringar. Parkens historia kan man ta del av här.

Stadt Hamburgs trädgård vid Gustav Adolfs torg.

Stadt Hamburgs trädgård. Invid Malmö Teater och hotellet/värdshuset Stadt Hamburg på Gustav Adolfs torg låg ett stort och nöjesetablissemang i en lummig trädgård som under 1800-talets glansdagar sträckte sig längs nuvarande Stadt Hamburgsgatan och ända ner till Studentgatan. Läs med om Stadt Hamburg här.

Concordias trädgård men ingång till höger från Djäknegatan, i kvarteret mellan Baltzarsgatan och Snapperupsgatan.

Concordia-Trädgården. I hörnet av nuvarande Djäknegatan och Baltzarsgatan öppnade en bierträdgård 1889 för att några år senare ha fullständiga rättigheter med kägelbanor och musikpaviljong. När godtemplarrörelsen tog över 1904 blev det en så kallad nykterhetsrestaurang. Här finns mer att läsa om kvarteret.

Almbacken, där Stadshuset ligger idag.

Almbacken. Det var här August Palm agiterade från ett päronträd 1882. Utvärdshuset med angränsande bryggeri, dansbana, kägelbana, ”paviljonger, löfsalar och altan” öppnade 1870. Idag ligger Stadshuset i kvarteret.

En rest av Casinoträdgården syns i nederkant av denna teckning från 1920-talet över Fougstedts pälsvarufabrik vars innergård numera utgör delar av Holmgången mellan Södra Förstadsgatan (till höger) och Davidshallsgatan.

Casino-trädgården. I en trädgård som stäckte sig från Södra Förstadsgatan och mot nuvarande Jörgen Ankersgatan (sedermera kluven av Davidshallsgatan, och tangerad av Holmgången) inrättades 1856 ett folkligt utvärdshus. Här hyrde också Frälsningsarmén in sig. 1910-1912 användes tomten som filmateljé.

Far i hatten i Folkets park.

Parkrestaurangen/Far i hatten. Innan Folkets park tillkom kunde man dricka brunn i den populära parken. Vid 1900-talets början var ”sillasexor” med sill, potatis och öl var ett folkligt inslag i bersåerna runt Parkrestaurangen (som bytte namn till Far i hatten på 20-talet).

Henriettero.

Henriettero. Omsjungen i visan ”Malmö-Pas-de-quatre n:o 1” låg kaféträdgården 1908 vid ”Zadigs hörna” (Rönneholmsvägen/Rådmansgatan). Från en mindre paviljong uppträdde dalmasen Ragnar Johansson första gången under artistnamnet Ernst Rolf.

Bryggeriträdgårdens konsertsal. Foto: C V Roikjer.

Bryggeriträdgården. 1884 öppnade en servering i bryggaren H W Lindeströms trädgård i hörnet av Hyregatan och Gråbrödersgatan, med tillhörande bryggeri. Redan året efter upprättades en konsertsalong. Den 9 mars 1888 gästade de ”intelligenta och vackra” Harveys Medgetts ”Bryggis”: ”Verldens minsta menniskor sjunga solo, duetter, qvartetter och kör på svenska, tyska, franska och ungerska språket” och ”de medföra sjelf miniatur-ekipage och hästar samt möblement af storlek som vanliga barns leksaker”. När det upphörde 1892 flyttade Frälsningsarmén in.

Fredriksberg. I samma kvarter som nuvarande Big Bowl på Östra Förstadsgatan öppnade redan 1869 ett förstklassigt etablissemang med kägelbanor, utskänkning och dansbana. Hit gick det regelbundet hästskjuts à åtta öre från Rörsjöbron.

Davidshall. I den Eneströmska trädgården mellan Södra Förstadsgatan, Regementsgatan och nuvarande Davidshallsgatan öppnade 1862 nöjesprofilen David Lenander sitt nya utvärdshus med dans- och konsertpaviljonger, schweizeri och restauration. Mer om denne David Lenanders Davidshall kan man läsa om här. och lite här.

Lantegendomen Pilstorp, tecknad av CC Dahlberg 1843.

Pilstorp. Till den stora Industri- och Slöjdutställningen 1896 ställde man i ordning ett nytt kafé med rättigheter vid lantegendomen Pilstorp (vid hörnet av Villagatan/Fersens väg och Rönneholmsvägen).

Altona. I en trädgård som sträckte sig från Studentgatan och utmed Stora Nygatan uppfördes utvärdshuset Altona runt 1848. Här serverades ”bier samt andra maltdrycker jem-te mat”. Altonagatan fick sitt namn 1864 och något år senare stängde stället.

L B-torp/Familjeparken Majblomman. Nära Almbacken, i parken kring ett sommarhus, inrättades 1886 en lustpark med servering och underhållning, öppen för allmänheten om söndagar. Förestods av ledaren för godtemplarordens barntempel Majblomman. Stängde 1893.

Linelund. En till en början tämligen torrlagd dansträdgård på Disponentgatan vid Jacob Möllersgatan som från slutet av 1880-talet var godtemplarkontrollerad. Mer livat blev det sedan i ny regi fram till 1913 då stället ansågs vara en olämplig granne till kyrkogården.

Konditoriträdgården.

Konditoriträdgården. I Pilstorps skogspark vid Rönneholmvägen öppnade 1889 sommarrestaurationen Browns Conditori-Trädgård. ”Konditan” med sina bersåer kom att ligga granne med Malmö IP fram till byggandet av Stadsteatern. Mer att läsa här och här.

Hyddan, egendomen som blev ett värdshus.

Hyddan. I en Magistratsvilla på Rönneholmsvägen drevs ett populärt utvärdshus med dans och musikunderhållning från 1886 och fram 1903 då man uppförde Tekla Åbergs högre läroverk för flickor (idag Operans repetitionslokal, kallad ”gulan”.

Nöjesliv på Mon Bijou, litografi av Fritz von Dardel. (Bild ut ”Minnen från Malmö Ludvig B Falkman).

Mon Bijou. Redan på 1810-talet inrättandes ett sommarförlustelseställe – där skolan idag ligger i hörnet av Norra Skolgatan och Monbijougatan – som omgiven av tät grönska kom att bli stadens nöjescentrum under 1840- och 1850-talen, innan det blev kolerasjukhus och senare Folkskola.

Margaretapaviljongen på 1920-talet.

Margaretapaviljongen. Den kungliga jaktpaviljongen från Baltiska utställningen blev servering 1922, till en början utomhus. Här drack man kaffe och läsk, men kunde efter 1935 också få frukost, lunch, middag och supé.

Teaterkaféet, eller Olgas kafé som det kallades.

Teaterkaféet. Intill vattentornet och dåvarande friluftsteatern i Pildammsparken uppfördes 1920 ett kafé som från 1930 drevs av komediennen Olga Hellqvist, alltså Olgas kafé i folkmun och sedermera Chez Olga och Olgas restaurang, innan det blev Bloom in the Park.

Strandpaviljongen.

Strandpaviljongen. Ståtlig byggnad i havsbandet för bättre bemedlade medborgare, invigd 1896. Här avnjöt man en kopp kaffe till vacker utsikt och skön musik av italienska solister. Blev militär förläggning 1939 och revs 1950. En stor artikel om Strandpaviljongen finns här. Missa inte uppföljningen.

Villa Tusculanum 1937.

Tusculanum. En kaféträdgård i parken runt Villa Tusculanum på Sallerupsvägen, som under 20- och 30-talen var ett poppis utflyktsmål för Malmöbor på söndagspromenad. Villan var uppförd 1870 och revs 1977. Idag kan man tanka bensin på tomten.

Annons för utvärdshuset Johanneslust vid Sallerupsvägen i Malmö, i Snäll-Posten 1869.

Johanneslust. Klassikt sommarnöje på Sallerupsvägen från 1869, även det omsjunget. Hit kunde man också ta sig med charabanger från Rörsjöbron. Den gamla värdshusbyggnaden i hörnet av Håkanstorpsvägen revs så sent som 1989. Läs om mer om Johanneslust här och här.

Läs mer: ”Här har man roat sig” av Bengt Liljenberg. 

 

Strandpaviljongen Försvunna Malmö 20 september 2013

Hamnpaviljongen igen

Efter en artikel, ett blogginlägg, ännu ett inlägg och ett tredje inlägg trodde jag nog att ämnet var uttömt. Men så dyker det plötsligt upp ännu ett, för mig hittills okänt kuvert på bildarkivet med bilder som ger oss ytterligare några bitar i pusslet av Hamnpaviljongens historia.

1958. Krögarna Carl-Henrik Roody och Dan Breum inviger nya Strandpaviljongen med att hissa flaggan i topp. Krögarparet arrenderar av Bogserbåtsbolaget som tagit över Malmö Yachts klubbhus. Till nya krogen kan man åka Rundan som lägger till vid bryggan. Foto: Sydsvenskan.
1958, den 27 april invigs nya Strandpaviljongen med utsikt över vågbrytarna och Öresund. Foto: Sydsvenskan.
1960. Skiss över nya Hamnparken innanför den bågformade vågbrytaren ”Korven” med gräsmatta och bilparkering. Nya Strandpaviljongen (gamla båtklubbhuset) får ny plats och en tillbyggnad kallad ”Galejan” – de två byggnaderna kommer senare att byggas samman och bilda Hamnpaviljongen.
1960. I december står gamla båtklubbhuset (det vill säga nya Strandpaviljongen) på sin nya plats vid vågbrytaren ”Korven”. Foto: Ture Hellström.
1965. Erikslustdirektörerna Knud Bülow och Olle Hedberg har tagit över arrendet av Hamnpaviljongen och döpt om stället till Skeppskrogen. Fru Ingegärd Bülow knäckte champagneflaskan mot ”skeppets” akter under jubel av invigningsgästerna den 13 april. Foto: Sydsvenskan.
1996. Sista sommaren med Hamnpaviljongen. Louise Helleblad och Per-Ola Mårtensson blev de sista att driva krog i de anrika lokalen. Foto: Gugge Zelander.

 

Strandpaviljongen Försvunna Malmö 22 juli 2013 • Uppdaterad 12 december 2014

Minnen från båtklubben

1949. Strandpaviljongen är borta. Kvar finns båtklubbhuset (till höger) som 1958 blir nya Strandpaviljongen. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Gunilla Thydell som har försett oss med viktig information och bilder till artikeln om Strandpaviljongen och Malmö Yachtklubb fastnade för denna arkivbild i den efterföljande bloggen.

Hon skriver: ”Klubbhuset syns ju tydligt till höger och hur det vilar på pålar, precis som jag minns. Framför ser man ett litet vitt hus med toppigt tak och vid sidan står en båt på land som är täckt av en presenning. Inne i det här lilla huset byggde min pappa en liten jolle till mig, som jag skulle få om jag lärde mig simma. Men jag lärde mig inte simma förrän jag blev 10 år och då hade han tröttnat och gav bort den till någon annan, tyvärr. Båten som står under presenningen byggdes under många år av “farbror Lasse”, som jobbade som någon sorts förman på Kockums. Den tog lång tid att bygga, för Lasse var glad åt både flickor och flaskor. När han en dag skulle sjösätta den, så var den inte helt sjösäker utan fick slagsida och Lasse vadade under klubbhuset för att få styr på den, förtvivlad och i upprorstillstånd. Det lyckades visst aldrig att bli en riktig båt av den. Likaså nere vid stenarna vid sjökanten där fångade vi de här krabborna jag berättat om. Spännande och äventyrligt!”

Bilden tagen 1989. .Foto: Sydsvenskans arkiv.

Även denna bild (till höger) fångar Gunilla Thydells intresse: ”På ett av fotona från din artikel där man flyttat Hamnpaviljongen och ser en liten bit av vågbrytaren som är kvar, där kan man även se den bunker som låg där nere vid kajkanten. Här satt jag ibland ensam och lekte eller filosoferade för mig själv och ibland var vi flera ungar som hittade på någon lek. Mellan bunkern och gamla klubbhuset låg en slipers där man sjösatte eller drog upp sina båtar för hand.”

Sist och inte minst en glad och somrig vykortsfärgbild från lyckliga dagar, efter klubbhuset blivit restaurang men innan paviljongen flyttades till dagens plats.
Strandpaviljongen Försvunna Malmö 13 juli 2013 • Uppdaterad 19 januari 2014

Klubbhuset som blev paviljong

I historieböckerna brukar det stå att när den gamla Strandpaviljongen i Malmö hamn revs uppfördes Hamnpaviljongen ungefär på samma plats. Det är inte en korrekt beskrivning. Delar av Hamnpaviljongen är betydligt äldre, huset uppfördes som klubbhus åt Malmö Yachtklubb på sent 30-tal. Tack vare Gunilla Thydell som förmedlat värdefull information och bilder kan vi i denna artikel reda ut förloppet.

Här några fler av hennes bilder. Följt av några andra kompletterande foton ur Sydsvenskans arkiv, i kronologisk ordning.

Lustbåtshamnen vid Strandpaviljongen 1935. Foto: Kjell Thydell.
Medlemmen Einar Thydell med vegamössa utanför Malmö Yachtklubbs första klubbhus, beläget norr om Strandpaviljongen. Bilden är tagen före 1936. Foto: Kjell Thydell.
Hulda Thydell med hunden Kara på bryggan nedanför Strandpaviljongen och MYK:s första klubbhus. Bilden är tagen före 1936. Foto: Kjell Thydell.
En av medlemmarna i MYK med hunden Kara. I bakgrunden ses kallbadhuset. Bilden är tagen före 1936. Foto: Kjell Thydell.
Det andra klubbhuset byggdes för Malmö Yacht Klubbs räkning på samma plats som det första. I bakgrunden syns Strandpaviljongen. Foto: Kjell Thydell.
– När jag var barn låg den fina Strandpaviljongen kvar, där vi ungar kunde leka och ha kul, berättar Gunilla Thydell vars far och bröder var medlemmar i båtklubben. På denna bild från 1939 ses båtklubbens gamla klubbhus (det andra) till vänster, det nya klubbhuset (som senare blev restaurang och så småningom Hamnpaviljongen) vid Strandpaviljongen till höger. Foto: Kjell Thydell.
Signalmasten som stod utanför det allra nyaste klubbhuset, enligt uppgift skänkts av en ingenjör Lundström. Foto: Kjell Thydell.

 

1945. Det gamla kallbadhuset for illa under kriget och revs något år senare. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1949. Strandpaviljongen ligger övergiven. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1950. Strandpaviljongen rivs. Härifrån ser man att taket har plockats av. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1950. Strandpaviljongen är borta. Kvar finns båtklubbhuset (till höger) som 1958 blir nya Strandpaviljongen. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1958. Det gamla klubbhuset har blivit nya Strandpaviljongen. Men blott för något år. Huset flyttades i början av sextiotalet. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1965. Det gamla klubbhuset flyttades, byggdes till och blev Hamnpaviljongen i början av sextiotalet. Foto: Sydsvenskans arkiv.

Fler bilder finns i förra blogginlägget.

 

 

Strandpaviljongen Försvunna Malmö 12 juli 2013 • Uppdaterad 19 januari 2014

Paviljongen nu och då

I Ragnar Gustafsons numera klassiska ”Malmöbilden – Nu och Då”, utgiven av Sydsvenskan 1989 ställs en bild av Strandpaviljongen mot en nytagen bild av Hamnpaviljongen. Husen ligger inte på samma plats, men piren (som numera är helt borttagen) känns igen och låg alltså ytterst i hamnen med en liten fyr.

NU. Bilden tagen 1989 och från ungefär samma ställe som den gamla bilden nedan. Foto: Sydsvenskans arkiv.
DÅ. Strandpaviljongen med kallbadhuset i yttre hamnen. Foto: Sydsvenskans arkiv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan lite fler arkivbilden på den vackra Strandpaviljongen, som en apritretare inför ett större historiskt reportage.

 

Kategorier

Senaste kommentarer