Annons:
Sydsvenska Dagbladet Snällposten Försvunna Malmö 3 april 2015 • Uppdaterad 6 april 2015

Fyndprisfynd!

Konserverad reklam, kan man tala om i detta fallet.

Vid en renovering för något år sedan av en MKB-fastighet – granne med lampaffären på Östra Förstadsgatan 2 – bröt man upp väggen till en överbyggd dörr mot trapphuset. Där hittade man till sin förvåningen en trave post som legat där sedan 1959. Det var mest reklambrev, ställda till Herr A. Reich, Turners Päls AB.

Christian Bengtsson som arbetar på MKB var inte sen att ta vara på reklamen. ”Av eget intresse kunde inte slänga sakerna. Tyckte det var häftigt!”. Eftersom en del av reklamen hade Sydsvenskan som avsändare hörde han av sig till oss.

Det tackar vi för. Här är några av fynden som rör denna tidning. Fler reklamlappar finns här.

 

 

Sydsvenska Dagbladet Snällposten Försvunna Malmö 8 juli 2014 • Uppdaterad 29 juni 2014

Pressklipp 8 juli 1914

Klipp ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten 8 juli 1914.

Även Sydsvenskan ställde så klart ut på Baltiska utställningen. Tidningen hade sin monter i Industrihallen, bland andra förlag. Det var nämligen ett sådant, Förlagsaktiebolaget i Malmö, som gav ut Sydsvenska Dagbladet Snällposten.

Först lägger besökaren märke till sättmaskinen vid hvilken en typograf är flitigt sysselsatt från morgon till kväll”. Och nya besökare bör ”ej försumma det tillfälle som här bjudes att få någon liten föreställning om huru Sydsvenska Dagbladet kommer till och om huru ett modernt tryckeri arbetar”.

Sydsvenska Dagbladet Snällposten Försvunna Malmö 2 mars 2014 • Uppdaterad 20 mars 2015

Minnen från Pildammskolan

1985 rivs den gamla Pildammsskolan som sista tiden nyttjades till konstnärsateljéer och replokaler. Foto: Richard Conricus

En hel del kända Malmöbor har fått sin folkutbildning på gamla Pildammsskolan. Än fler har klättrat i ribbstolar och hoppat på plint i den gamla gymnastiksalen.

Som framgår av denna artikel om Rådmansvången – Sydsvenskans senaste adress – hörde Edvard Persson, Hjalmar Gullberg och Per Albin Hansson till eleverna.

Även Gustav Möller. Han växte upp i den södra förstadens arbetarekvarter. Hans far Ola Möller var smedsgesäll på Kockums mekaniska verkstad som vid denna tid alltjämt låg där vi idag hittar Davidshallstorg. Fadern var bara 26 år när han drabbades av den svåra tyfusepidemin som härjade i Malmö 1883. Sonen Gustav föddes 6 juni 1884 och blev tre månader senare faderslös.

Ola Möller efterlämnade hustru och två barn på Tallgatan som ännu inte blivit en del av Möllevångsgatan, i huset på hörnet av Södra Förstadsgatan. En nyare fastighet på platsen är märkt med en minnesplatta.

I tidskriften Vi (1952, nr 15-16) beskriver han sin barndoms gata som följer: ”Tallgatan i Malmö var en återvändsgränd, spärrad av ett högt plank, utanför vilket låg åkrar och köksträdgårdar. Där fanns endast sju fastigheter, alla tvåvåningshus. I folkmun gick den under namnet Tattargatan, vilket antydde att man ansåg gatan helt eller delvis bebodd av tattarefamiljer”. (klicka här för ett längre citat).

Gustav Möllers födelsehem i hörnet av Tallgatan (till vänster) och Södra Förstadsgatan, ska ha ägts av bagar Påhlssons.

Modern försörjde familjen som ”tvätt- och skurgumma”. I augusti 1891 började Möllerskans Gustav i första klass på Pildammsskolan. Ett decennium senare skriver han i sin dagbok att han tydligt minns sin ”inskrivning i den undervisnings- och uppfostringsanstalt som kallas folkskolans första klass ‘små’ och som med diverse hjälpredor, som kallas lärarinnor och huvudsakligen utgöres av fruntimmer men ofta är käringar; och andra hjälpredor, som kallas biblisk historia, skulle i min skalle försöka få in litet kristendom och annan lärdom, varav väl de första grunderna i läsning, skrivning och räkning får väl kallas de viktigaste”.

Hjälpredan i första och andra klass hette Elise Ohlsson. Gustav som vid denna tid mer eller minde levde ett gatubarns liv var ingen flitig elev, men han var duktig i räkning och enligt egen utsaga ”en överdängare i geografi”.

Fröken Elise Ohlsson med sin skolklass 1891. Gustav Möller är den lille pågen längst fram med randiga strumpor.

När Gustav var 14 år blev han även moderslös. Då hade han redan slutat folkskolan ett par år tidigare och genomgått en tvåårig överbyggnad på Malmö borgarskola. Han fick anställning som springpåg på Skånska cementgjuteriet och genom den frikyrkliga moderns församling kom han i kontakt med Cementgjuteriets chef R F Berg. 17 år gammal blev han Limhamnskungens privatsekreterare, förtrogne och private rådgivare. Men när direktören blev varse att Möller anslutet sig till Malmö socialdemokratiska ungdomsklubb åkte han ut och fick avbryta sina studier vid Malmö handelsgymnasium – som då låg på Östra Rönneholmsvägen 5.

Något år senare kom han i kontakt med Per Albin Hansson. Även han hade fått avgångsbetyg på Pildammsskolan, fast först 1898. Den blivande folkhemsministern gick troligen bara några månader på skolan. Muraresonen var född på Kulladal och fick sin första undervisning på Stattena folkskola. 1998 flyttade familjen till Möllevångsgatan 2 i kvarteret Korpen (numera kvarteret Nötskrikan), det vill säga snett mittemot Gustav Möllers Tallgatan.

Per Albin Hanssons avgångsbetyg från Pildammsskolan 20 december 1898.

Den blivande statsministern och hans socialminister bodde allstå grannar och delade erfarenhet från Malmös arbetarkvarter, men de gick aldrig samtidigt på Pildammsskolan. Men Möller och en annan påg som skulle bli rikskändis bör emellertid ha råkats på skolgården. Edvard Persson hade delvis en liknande arbetarbakgrund som de blivande socialdemokraterna. Hans far var timmerman, hemmet låg på Mjölnaregatan 5, tredje våningen, och han växte upp under tämligen ordnade förhållanden. Liksom så många andra på denna tid var föräldrarna första eller andra generationens invandrare, från den skånska landbygden.

Edvard föddes den 17 januari 1888 och bör därmed blivit skolmogen i augusti 1895. Han berättar om sina minnen i sin självbiografi: ”En dag sattes jag i skolan. Närmare bestämt Pildammsskolan. Än i denna dag minns jag hur nervös jag var inför detta nya skede i mitt liv. Men lärarinnan, hon hette förresten Persson hon med, var en god och fin människa. Hon hade rött hår, och var mycket lik Zarah Leander. Alltså är det inget under att man blev kär i henne! Jag blev utsedd att varje lunchrast hämta hennes kaffeflaska och smörgåsar”. 

Fröken Nanna Persson med sin skolklass på Pildammsskolan, med Edvard Persson som sexa från vänster i övre raden.

I tredje klass fick Edvard – med öknamnet Tjocker – en manlig lärare som hette Hagström. Han var alls inte lik Zarah Leander och Edvard tappade raskt intresset för skolarbetet. ”Jag hade C i alla ämnen utom i sång, där hade jag A”, hävdade han. Med det var inte sant. I avgångsbetyget från våren 1900 hade han lägsta betyg över hela linjen, med undantag för geografi och naturkunskap.

Edvard Persson blev den mest folkkära skådespelaren genom alla tider. Men han var knappast påtänkt som akademiledamot. Det blev däremot Hjalmar Gullberg.

Hans bakgrund skiljer sig lite från de andra kända elevernas. Gossen Hjalmars biologiska föräldrar hörde till borgerskapet, men han föddes 1898 utanför äktenskapet och bortadopterades. Han växte upp hos fosterföräldrarna, diversearbetaren Bengt Gullberg och hans hustru Elsa på Södra Förstadsgatan 78 b.

I sin biografi om Hjalmar Gullberg skriver Carl Fehrman följande: ”Den tjugoåttonde augusti 1905 vandrade en gosse från Södra Förstadsgatan, snyggt och ordentligt klädd, iväg till Pildammsskolan för att inskrivas som elev i småskolans första klass hos klasslärarinnan Alma Nilsson. Fastän gossen var mera glad åt lekar än böcker, fick han snart goda betyg och hade få fråndagar: under tredje skolåret ståtar han i betyget med siffran 2 – det betydde AB – i både kristendomskunskap, svenska språket och räkning.”

Redan under Hjalmar Gullberg tid blev Pildammsskolan omodern.

Gamla Pildammsskolan var en av de första officiella byggnader som uppfördes söder om stadsporten. Skolan invigdes den 2 oktober 1889 och var den dittills största skolan som byggts i Malmö. Ritningarna utfördes av John Smedberg – vars första arkitektuppdrag 1881 var Sydsvenska Dagbladet Snällpostens tidningshus på Östergatan 30.

Arkitekten John Smedberg hade som blivande stadsarkitekt redan ritat ett par skolor i Malmö, nämligen Kirsebergsskolan och Västra folkskolan (1883) samt Navigationsskolan (1884) och Malmö högre läroverk för flickor (1884). Med Pildammsskolan slog han enkelt uttryck samman och staplade tolv byskolor med plats för 1 200 elever på tre våningar. Byggnaden saknade korridorer och var istället försedd med fyra separata och identiska ingångar. I källaren fanns en skolbadsinrättning och utöver skolgården uppfördes det en lärarebostad och en dito för vaktmästare, samt en gymnastiksal.

Smedberg kom att förfina och utveckla sin arkitektur för skolbyggnader med Tekniska skolan (Pauliskolan, 1896), Realskolan (S:t Petri, 1904) och Johannesskolan (1907).

S:t Johanneskyrkan uppförd 1903-1907 sedd från söder, med Malmö Barnhem (1903) till vänster och Pildammsskolan (1889) till höger i gluggen mellan kyrkan och Tjänarinnehemmet (1904) i hörnet av Möllevångs- och Kapellgatorna. Bilden tagen på 1910-talet. 

Johannesskolan uppfördes även den inom det område av den gamla donationsjorden som kom att vikas för utbildningar. Här uppfördes Flickläroverket (1935) som byggdes samman med Malmö barnhem. På Pildammsvägen/Rådmansgatan tillkom Kommunala mellanskolan (1925), som senare tillsammans med gamla Pildammsskolan bildade Johannes samrealskola. 1958 inrättas ett Kommunalt gymnasium vid Johannes samreal. Hela komplexet kom med tiden att bilda (nya) Pildammsskolan.

Det innebär att även Bo Widerberg, Östen Warnerbring och Jan Malmsjö som gick på Kommunala mellanskolan/Johannes samrealskola kan ha haft undervisning i gamla Pildammsskolan och gympa i gymnastiksalen.

Liksom så många andra Malmöbor.

Två okända skolepågar med gamla Pildammsskolan i bakgrunden. Foto: Holger M Lundquist
1985 rivs den gamla Pildammsskolan där tiotusentals malmöbor fått sin utbildning. Foto: Richard Conricus
2002 rivs den gamla Pildammsskolans gymnastiksal. Foto: Lars Brundin

 

Sydsvenska Dagbladet Snällposten Försvunna Malmö 8 februari 2014 • Uppdaterad 7 februari 2014

Tryckare i två upplagor

Sydsvenskan Dagbladet Snällpostens första moderna tryckpress stod på bottenplanet i tidningshuset på Östergatan 30. Den var köpt begagnad från Svenska Dagbladet 1907. Mannen högst upp är Wilhelm Henrichsén.

Förr gick yrken i arv.

När Jan Henrichsén fick se den här bilden ur ett tidigare blogginlägg kände han igen sin egen farfar som arbetare som tryckare i tidningshuset på Östergatan. När Wilhelm Henrichsén dog i spanska sjukan 1918 lovades sonen Gotthard – Jans far, då fem år – utbildning och anställning på SDS när han uppnådde rätt ålder. Så blev också fallet.

Möjligen är det Gotthard som står vid tryckpressen på den översta av de två bilderna (1-2) nedan som Jan Henrichsén skickat oss. Bild 3 och 4  nedan ur vårt eget arkiv kompletterar Jans bilder.

1. Sydsvenskans civiltryckeri på Östergatan. Mannen vid tryckpressen är möjligen Gotthard Henrichsén. Bilden är dock spegelvänd vilket framfår av klockans urtavla på väggen. Fotografen står med S:t Petrikyrkan i ryggen. Jämför med bild 3 och 4. Foto: Privat.
2. Sätteriet på Östergatan 30, låg i okänd lokal i anslutning till civiltryckeriet. Foto: Privat. 
3. Snarlik vy över civiltryckeriet som bild 1 ovan, rättvänd och med en yngre tryckare till höger. Bilden är tagen 1929. Foto: Sydsvenskans arkiv.
4. Civiltryckeriet vid samma tillfälle som bild 3 ovan. Utanför fönstren kan man ana S:t Petri. Den unge pågen vid tryckpressen kan vara Gottard Henrichsén, i så fall runt 16 år gammal och därmed en yngre upplaga av tryckaren på bild 1. Foto: Sydsvenskans arkiv.

 

Sydsvenska Dagbladet Snällposten Försvunna Malmö 12 januari 2014

Fler bilder från Östergatan

Östergatan 30 var adressen för Sydsvenskan Dagbladet Snällposten i 48 år. Det är inte lätt att sammanfatta denna tid i text och bild. Till andra artikeln i serien om Sydsvenskans historia var det många roliga och intressanta bilder som inte fick plats. Här kommer ett urval bilder som bonus.

Ett personligt minne av undertecknad kan man läsa här.

Första delen i serien om Sydsvenskans historia hittar man här.

1864. Tidigt foto av Östergatan. Omedelbart till höger om S:t Petris gamla kyrktorn ses det så kallade Hallbergska huset som fick ge plats åt det nya tidningshuset. Huset med den nyklassicistiska fasaden ritades av byggmästaren Anders Lundberg. Foto: Löwndahl/Sydsvenskans bildarkiv.
1907. SDS:s första moderna press, köpt begagnad från Svenska Dagbladet 1907, i källaren på Östergatan. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
Papperslevarens till SDS Östergatan. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1925. SDS filial på Bergsgatan 15. Bild: Sydsvenskans bildarkiv.
1929. De första ungdomsförsäljarna cyklande över Gustav Adolfs torg i Malmö. Bild: Sydsvenskans bildarkiv.
1930. Tidningsbilar parkerade utanför redaktionen på Östergatan. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1936. SDS:s rotationstryckeri på Mårtensgatan. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1938. Sydsvenskans 90-årsjubileum våren 1938. Från vänster i första raden Gunnar Ph:son Phil, Hugo Bergh, Gösta Nilsson, C O Wahlgren, Carl Rosencrantz, Christer Wahlgren, Gösta Suenson, G A Hårde. Bakre raden: Hakon Hedemann-Gade, Torsten Leissner, Erik Aurell, Anders Sten, Wilma Lindh, Jean Braconier, Margareta Moberg, Ulf Tengbom, Karin Ohlson, Sture Lindgren, Arla Breithel, Olof Hjort, Sonja Heintze, Helmer Lindh, Sven-Olof Berlin, Anders Jobs. Foto: Sydsvenskans arkiv.
1952. SDS-centralen på Gustav Adolfs torg bjöd på television 1952 med sändning från kung Gustav VI Adolfs 70-årsdag. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1952. Tillbyggnad till Sydsvenskans tryckeri på Mårtensgatan. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1953. Redaktörerna Per Engström och Kurt Andersson i SDS:s foajé på Östergatan. Bild: Sydsvenskans bildarkiv.
1953. Den pampiga entrén med Carl Milles ”Människan och Pegasus” på Östergatan med redaktörerna Jean Braconier, Per Engström, Jan Engfeldt och Åke Lindner. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1956. Nyhetsdiskussioner på SDS redaktion Östergatan, från vänster redaktör Kurt Andersson, Gustaf-Adolf Hårde och redaktionssekreterare Åke Lindner. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1957. Detalj från SDS Östergatan. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1960. Samlingsrummet ”Sovjet” på Östergatan med nymodigheten TV. Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1964. Centralredaktionen på Östergatan, strax före flytten till Segevång. Vid fönsterna från vänster ses Carl-Christer Hansson, Folke Himmelstrand och Kurt Andersson. På andra sidan bordet: Hans Åberg, Jan Hjerth och på kortändan Ulla Eriksson (Hårde). Foto: Sydsvenskans bildarkiv.
1965. Algot Jönsson på vaktmästarecentralen på Östergatan med karta över redaktionen på Östergatan i bakgrunden. Foto: Sydsvenskans arkiv.

 

 

Sydsvenska Dagbladet Snällposten Försvunna Malmö 11 januari 2014 • Uppdaterad 12 januari 2014

Minnen från Östergatan

Tidningshuset på Östergatan. Man kan fortfarande läsa Sydsvenska Dagbladet Snällposten på fasaden.Foto: Martin Andersson

Minns kanske inte tidningshuset på Östergatan som igår. Det var ett tag sedan. Jag var inte gammal när jag första gången satte min fot där. Rättare sagt, den gången kom jag förmodligen i barnvagn. Vi bodde på Baltzarsgatan 25, alltså inte allt för många stenkast från den klassiska adressen på Östergatan. Där bodde vi till jag var fyllda sex år.

Många år senare blev min vikarietid på Aftonbladet i Klarakvarteren i Stockholm en déjà vu. Tidningsmiljön var bekant, trångboddheten, de små rummen, gångarna och inte minst doften av trycksvärta gick inte att ta miste på. Så luktar spänning, i kombination av lycka och trygghet.

Utöver lukten av trycksvärta minns jag de knarrande golven på Östergatan. Parketten, de höga smala spegeldörrarna i par, telefonerna som ringde. Cigarretterna som rykte och så de lågmälda samtalen mellan farbröderna.

Men mitt kanske tydligaste minne är Bröderna Cartwright.

Jag är årsbarn med televisionen, eller rättare sagt de första sändningarna i Sverige. I början av sextiotalet var televisionsapparaterna ännu ganska ovanliga. På redaktionen fanns det däremot en. Uppflugen i en soffa kunde jag med stora ögon följa det stora äventyret i vilda västern med Ben, hans tre sönerna Adam, Hoss och Little Joe bland skurkar och indianer. I svartvitt så klart.

Min pappa Kurt som var redaktionssekreterare på Sydsvenska Dagbladet Snällposten mellan åren 1953 och 1979 har senare berättat att tv:n stod i biblioteket/samlingsrummet som av någon anledning kallades ”Sovjet”. Och tydligen var det inte bara jag som fascinerades av Bröderna Cartwright. Jag hade sällskap i soffan av ledarskribenten och riksdagsmannen Jean Braconier.

Läs mer om tidningshuset här. Första delen i serien om Sydsvenskans historia läser du här.

Intresset för tidningar började tidigt. Foto: Kurt Andersson

Kategorier

Senaste kommentarer