Nu gör vi något åt bristen på kvinnor i styrelserna
LÖRDAGSKRÖNIKAN. Det är lättare att bli styrelseordförande i ett skånskt börsbolag om man heter Anders än om man är kvinna, visar vår granskning i Sydsvenskan Näringsliv. Det är ingen smickrande bild för en av Europas mest dynamiska regioner. Nu gör vi något åt problemet genom att efterlysa kompetenta kvinnor som platsar i bolagsstyrelserna!
Normalt bubblar debatten om den dåliga kvinnorepresentationen i bolagsstyrelserna upp först kring internationella kvinnodagen i mars, men i år har diskussionerna dragit igång tidigare än vanligt. Det är bra, eftersom det ger bolagen möjlighet att se över sina styrelsers sammansättning inför att stämmosäsongen snart drar igång.
Men varför detta tjat om jämställdhet i styrelserna över huvud taget? Är det alls en viktig fråga?
Ja, av många olika anledningar. För det första är det en grundläggande demokratifråga att alla oavsett bakgrund ska ha samma möjligheter i samhället. Så ser det inte ut i styrelsesammanhang i dag, där männen sitter på fyra av fem styrelseplatser i de skånska börsbolagen.
För det andra handlar det om att säkra bästa möjliga kompetens i styrelserna för att säkra bolagens fortsatta framgångar. I dag används i princip bara halva befolkningen som rekryteringsunderlag för nya styrelseledamöter. Kvinnorna verkar inte ens finnas i sökarljuset för många bolag.
Fast bolagsstyrelser har väl inget med demokrati att göra, det är ju privata verksamheter?
Det är sant att omröstningarna på bolagsstämmorna sker efter det antal aktier varje ägare har, så i den meningen är det inte demokrati. Men bolagen verkar inom ramen för ett demokratiskt system och bör ta hänsyn till det. Det är inte tillåtet att lönediskriminera kvinnor eller tillsätta chefsposter efter kön. Då borde det inte heller vara acceptabelt att fortsätta rekrytera styrelseledamöter efter kön, vilket i stor utsträckning sker i dag.
Och även om snedfördelningen mellan könen inte är förbjuden i lag så finns det inget som hindrar bolagen och dess ägare att själva anta en jämställdhetspolicy även för styrelsesammansättningen. Själva grunden inom det populära området corporate social responsibility (CSR) handlar om att göra rätt för sig, utöver vad lagar och regler kräver. Ett företag som vill fortsätta locka de bästa talangerna till sin personal och ha en stark relation till sina kunder måste också fundera på hur de uppfattas när de tillsätter styrelser med få eller inga kvinnor.
Det låter ju vackert, men nu finns det ju inte tillräckligt många kvinnor med den kompetens som krävs för att sitta i styrelserna…
Är det verkligen sant? Eller beror det på att styrelseledamöter rekryteras efter gammal rutin och en outtalad mall som fastställdes för länge sedan? Det talas till exempel ofta om att man måste ha vd-erfarenhet för att sitta i en styrelse, men vem har bestämt det? Att själv ha varit vd är säkert en viktig tillgång för ett styrelseuppdrag, men knappast den enda relevanta erfarenheten. Genom att tänka bredare i rekryteringen av ledamöter kommer styrelsearbetet och bolaget att gynnas jämfört med om man bara plockar in personer som själva har varit vd.
Fortfarande skulle en lag om kvotering vara en allvarlig inskränkning i ägarnas rätt att bestämma över sina bolag.
Det bästa vore förstås om det inte behövde lagstiftas, utan att bolagens ägare var så kloka att de förstod poängen med större mångfald i styrelserna på egen hand. Men det vore å andra sidan inte första gången som företagens verksamhet regleras av lagar och regler. Det gäller allt från arbetsrätt till miljölagstiftning, men även mer närliggande exempel som att det är förbjudet att diskriminera i krogkön. Däremot är det fortfarande tillåtet att göra det i dörren in till styrelserummen.
Här kan näringslivet också hämta inspiration från den politiska världen, där partierna i många fall är ett föredöme som lyckas hitta både duktiga män och kvinnor att lyfta fram på ledande positioner. Det innebär till exempel att de två personer i regeringen som är närmast ansvariga för frågan om jämställdhet i näringslivet – näringsminister Annie Lööf och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni – är personer som själva på grund av sitt kön hade haft svårare att göra karriär i näringslivet än i politiken.
Vad kan man göra åt saken då, om man inte tror på lagstiftning om kvotering till styrelserna?
Tre konkreta tips: För det första kan varje aktieägare, stor som liten, ställa frågan på vårens bolagsstämmor vilka konkreta insatser valberedningen har gjort för att bredda rekryteringen. För det andra kan varje medlem i dessa valberedningar bidra genom att lova att leta upp en kandidat vardera utanför den egna telefonboken, för att bredda årets rekrytering. För det tredje kan alla bidra genom att uppmärksamma efterlysningen här nedan och skicka in sina namnförslag till Sydsvenskans och Rättviseförmedlingens lista över kvinnor som kan platsa i bolagsstyrelserna.
***
EFTERLYSNING
Inför den stundande stämmosäsongen vill vi visa att det finns gott om kompetenta kvinnor som platsar i bolagsstyrelserna. I samarbete med Rättviseförmedlingen efterlyser vi därför andra personer än män (för de verkar enklare att hitta) och hoppas med hjälp av er Sydsvenskanläsare kunna skapa årets mäktigaste lista.
Har du tips? Gå in på Rättviseförmedlingens sida på Facebook eller skicka personens namn, titel och företag (eller annan information om personen som kan vara relevant i styrelsesammanhang) till
tips@rattviseformedlingen.se
Listan med namn kommer att publiceras i Sydsvenskan Näringsliv nästa vecka och på Rättviseförmedlingens hemsida.
Rättviseförmedlingen är ett jämställdhetsinitiativ som hjälper projekt, organisationer och medier att hitta kompetens. Målet är en rättvis representation i ett jämlikt samhälle. Mer information finns på rattviseformedlingen.se.
