Kommentarer till Krönika:Misslyckandet måste leda till förändringar

Av: Anja Gatu - Sportblogg - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt - Sydsvenska Dagbladet Snällposten

Wed, 27 Feb 2008 10:20:24 +0000

[...] 3. Tre dagar innan jag var i Bunkeflo kritiserade jag MFF för ungefär samma saker som jag sedan gjorde efter Bunkeflo-Sirius, med skillnaden att jag inte jämförde med Bunkeflo. [...]

Av: Lars

Lars — Fri, 29 Jun 2007 16:45:39 +0000

Vill passa på och tacka för en klockren analys
i dagens krönika.
Din beskrivning av ledarskapet i MFF är mitt i
prick.
T ex, man köper in en kompetent vänsterback
i Järdler. Skolar om en av Sveriges mest lovande
vänster yttermittfältare till back i Safari. Järdler
surar på bänken, Safari visar med hela sitt
kroppsspråk att han hellre vill spela längre upp
i planen (dock lojal o gör det bra) och så säger
Madsen efter matchen ”vi är ganska överens om
att vi saknar snabba kantspelare”.
Detta är bara ett exempel.
Däremot är det lite av en myt att det saknas
tålamod i stan. Jag har sett i princip varje hemma
match sedan 1965 och kan säga att vi supportrar
mycket väl skulle köpa en mittplats i serien om
föreningen satsade på unga talanger och byggde
ett nytt topplag på sikt. Det är den amatörmässiga
ledningen vi inte har tålamod med, inte placeringen
i tabbellen. Betänk den stora sponsoranslutningen
och att det kommer 13 tusen till en match som går
på TV, när man har spelat typ 2 bra halvlekar på
1 1/2 år (som du skrev väldigt bra). Då har man
tålamod.
Ledningen i MFF och massmedia talar ofta om
brist på tålamod hos supportrarna som en orsak
till prestationsångesten. Det är fel. I stället sätter
klubben stor press på sig själv genom att intala sig
att det funkar så. Detta tror jag är den största
orsaken till att spelarna inte får ut det de har inom
sig.

Har du orkat läsa ända hit vill jag säga att jag tycker
du gjort ett jättebra jobb sedan du tog över krönikan.
Stå på dig!

Av: Tore

Tore — Fri, 29 Jun 2007 16:44:38 +0000

Var finns glädjen, spelidén, tryggheten i ett grundspel?
Nu har vi gått på match i många år med egna biljetter bakom klacken, mina söner och jag.
Vi har blivit hej, hej med många runt omkring.
Doktorn från MAS, han med de ”himmelsblå sammankomsterna” före varje hemmamatch.
Han är för tvivlad.
Varför så oroligt? Varför så ängsligt? Vem skrämmer spelarna? Det finnes väl inte ”management by fear” i di blåe?
Fotografen.
Han är uppgiven.
Lägger Bengt och Hasse mer tid på sina affärer. Skattemålen. Möjligheten att sko sig ännu mera på MFF. Än på det sportsliga?
Var finns deras hjärtan? Är det plånbokshjärtan?
Mina söner.
”MIF syndromet!!”
Var får Yxel, Anders, Daniel plats någon annanstans? Den betalningen? Det ser inte kul ut de sista matcherna. Kan detta ändras?
Se MIF. Underprestationerna avlöste varandra, ingen agerade.
Lite i backspegeln.
Var finns Jon Jönsson?
Var är Conscha?
Varför Pode?
Olsson platsar i blåvitt.
Mattisson i Halmstad.
Vad skall vi göra med de yngre för att de skall få självförtroende? Samt att de stannar kvar. Vad gör Toivonen, Jädler och de yngre talangfulla som jag inte kan alla namnen på, om de inte ingjuts med förtroende och glädje plus en spelidé typ Elfsborg och i går Kalmar. Modernt rakt fram.
Efter GAIS matchen sa vi:
Bra med en seger, men varför hinner vi inte med? Det gör vi inte nu och kommer inte att göra resten av säsongen.
NU vill vi se MFF agera. Annars blir hålen större på läktaren.
Skrämmande procentuell kräftgång.
Bryr sig Borg? Han borde. Han kan titta på sitt avtal…
Åkerby har inte, efter sina resultat med en fantastisk Djurgårdsårgång visat något modernt tänk eller resultat.
Detta förstår vi på Norra Läktaren. Detta borde Madsen förstå. Annars skall han gå.
Glädjen är borta.
Spelidén finns ej.
Grundspel undrar vi om Åkerby glömt någon stans på vägen.
Norra Läktaren väntar på svar….