LB07-härvan bara växer för varje dag som går och frågan är hur mycket L det till slut kommer finnas kvar i sammanslagningen. Blir det bara Limhamns-styrelsen som går över till Bunkeflo? Och vilket blir Bunkeflos motdrag när de plötsligt inser att de har en konkurrent av ganska bra tyngd – i den egna stadsdelen? Hittills har de valt att hålla tyst och avvakta. Men den strategin håller ju inte i evighet.

Klart är att det naturligtvis är en stor missräkning när det plötsligt dyker upp ytterligare en klubb med höga ambitioner och dessutom en stark sponsor i ryggen. Räknar man även med IFK Klagshamn (division två från och med nästa säsong) är det plötsligt tre lag med höga målsättningar i samma del av stan, som ska slåss om samma sponsorer, planer, talanger etc. Inte riktigt vad Bunkeflo hade tänkt sig från början.

Vidden av konflikten förstår man när Bunkeflo-ordföranden Tommy Larsson kallar avhoppande projektledaren Anders Lewicki för ”parasit”. Detta av en man som alltså är ordförande i en förening som sällan missar ett tillfälle att predika om hur viktigt det är att se människan i helheten och andra vackra ord. Alltså, de brukar väga sina ord ganska väl. Och kanske har Larsson gjort det även den här gången.

Den här veckan snackar jag historiska personligheter med Hipphipp-gänget i Sydsvenskans poddradio. Det blev ganska kul, speciellt min totalblackout på slutet där jag inte riktigt fattar vilka två av personerna som efterfrågas är. Så typiskt mig att inte alls kunna svara på såna frågor. Jag blir sällan nervös för direktsändningar och sånt men så fort någon vill att jag ska svara kort och koncist på en snabb fråga, lista något eller så blir det bara svart.

Hehe. En av dem är verkligen en RIKTIGT STOR kändis.

Att Pavlina Scasna nu ser ut att vara korsbandsskadad gör läget ännu mer prekärt för LDB FC Malmö, om de nu är intresserade av att verkligen vara med och slåss om guldet nästa år. Om varken Asta eller Scasna blir spelklara till allsvenskans start – och det ser ju onekligen mörkt ut, frågan är om Asta någonsin kommer tillbaka – måste LDB verkligen värva nytt. Cristiane, jag drömmer om Cristiane.

Säsongen var äntligen slut, löven låg i stora drivor runt Stadion, ännu gula men om bara någon dag på väg in i förmultning och Roland Nilsson gjorde sin första dag på jobbet. Inte på riktigt förstås, det gör han först vid årsskiftet. Men jag tror att det under Roland Nilssons lilla visit i Malmö blir verkligt vad det är han har åtagit sig.

Det verkade så. Utanför Kulan stod vi, fyra personer från Sydsvenskan och väntade, efter det var det dags för möte med medlemmarna och idag sätter sig Nilsson och Hans Gren ner med Hasse Borg för att börja dra upp strategierna inför nästa säsong.
Läs vidare »

Om en timme, klockan 14.40, diskuterar jag och Ralf Edström årets allsvenska i P4. Och imorgon är jag gäst i Eftersnack i SVT2. Klockan 22.25 är det. För alla er som längtar efter att få höra min ljuva stämma.

Ni missar väl inte Anders Wallins intervju med Sören Åkeby i dagens tidning? Det som tydligast framkommer är det där knepiga som för en utomstående – och även för den som sitter mitt i det – är så svårt att ta på: Sören Åkeby verkar inte ha fått gruppen med sig på det han velat göra. Han har inte förmått kommunicera sin idé och entusiasmera spelarna. Dessutom verkar de haft problem med skitsnack i laget, går det att läsa mellan raderna. Och så har tålamodet trytit. Sören Åkeby verkar inte ha känt att han haft lugnet att på sikt bygga ett lag.

Intressant läsning, yes indeed.

Och med ytterligare en bruten match på Söderstadion har väl en myt definitivt krossats den här säsongen: den om trevliga, gulliga Söderstadion, fylld av sjungande, gulliga Hammarbyare som är så mycket snällare än alla andra. Kvalificerat skitsnack, är vad det är. Att stämningen har känts roligare på Söderstadion beror mer på läktarnas utformning än på hur publiken betett sig. Årets fyra avbrutna matcher beror däremot helt på publiken.

Och vad tror ni de serverade i vår lunchmatsal idag?? Pyttipanna! Jag åt fisk i protest.

Rosorna blommar än. Har ni tänkt på det? För några dagar sedan såg jag dem och tänkte: så länge rosorna lever ska jag också göra det. Jag tänker inte ge upp så länge de blommar. Men jag vet inte längre.

Det blev måndag och allsvenskan tog slut. Vad ska vi nu tänka på? Regnet öser ner, löven föll av träden igår och så länge himlen var klar var de ett frasande gult täcke. Från och med idag förmultnar de. Mina jeans är fortfarande fuktiga efter morgonens cykeltur. Jag orkar inte med att det ska vara vinter i en evighet nu.

Min gård.

Norra Grängesbergsgatan.

Torget i korsningen Amiralsgatan/Östra Farmvägen.

Regnet föll över Ullevi och ungefär samtidigt som Pontus Wernbloom kallades av planen lite i förtid för att hyllas av den enorma hemmapubliken började det dra i Stefan Rehns mungipor. De drog uppåt och i de pliriga ögonen brann ett lyckligt, uppsluppet ljus för Stefan Rehn visste vad som var på väg. SM-guldet.

Några minuter senare var allt som det alltid är när ett lag vunnit allsvenskan: en speaker som uppmanar publiken att inte beträda planen, en publik som överlycklig rusar in på planen och kastar sig om halsarna på sina hjältar, fotbollsspelare med något konstigt guldfärgat på huvudet och sång, mycket sång.

Just här blir det pyttipanna också. Säkert en del rätt trista ordvitsar. Alla som heter Glenn kommer att sjunga. Alla andra också, för den delen. Göteborgarna kan ju inte rå för att de är, just det, göteborgare. Och heter Glenn.
Läs vidare »