Ibland tänker jag att malmöiter är lite som engelsmän. Att självbilden är grundad på något som hände för längesen, framgångar som var stora men som nu har bleknat i alla andras minnen. Egentligen är vi bäst i världen, vi har bara haft en liten svacka sedan. Ja, minns någon när det var?
Läs vidare »

Jag steker rödbetsbiffar. Fina va? Och då anar ni ändå inte hur otroligt goda de är.

Såhär ser de ut när de är lite mer klara:

Tror ni Strindberg hade bloggat om han hade levt idag? Och om vad i så fall? Jag gillade SVT-julserien om Strindberg i alla fall, för en gång skull. Jonas Karlsson är Sveriges bästa skådis. Och manuset var lysande. Dessutom försökte ingen prata skånska i år.

Lite sjukt är det att MFF-supportrar fortfarande drar upp Håkan Svensson-sågningen det första de gör när de träffar mig. Så även exil-Malmöiter som bara befinner sig ett led bort i bekantskapskretsen.

Men nu är jag själv i exil igen, eller inte, beror på hur man ser det. På väg tillbaka till Malmö är jag i alla fall. Jag överlevde Stockholms Centralstation med en hårsmån. Fy fan vad mycket folk släpar med sig på tåget såna här dagar. Och vad sjukt osmidiga och oflexibla alla blir. En man med barnvagn körde rakt in i mig och en liten tant som stod i kön på Pressbyrån, han hoppades väl att allt bagage skulle upplösas om han bara försökte krossa det med barnvagnen. När vi protesterade sa han bara surt ”har ni försökt gå här med barnvagn eller?” och sen mumlade han ”damn swedes” och nåt om hur typiskt det var för svenskar på en sjuk överklassengelska. Jag blev arg såklart och började skrika om vad fan han tyckte vi skulle göra istället. Han var ju tvungen att flytta på sig för att vi skulle kunna komma ut, så att han i sin tur skulle kunna komma in. Så han backade och teg. Ha! Det går inte att bara köra sig rakt fram på centralen dagen före nyårsafton. Nej.

Någon påpekade att jag är tvungen att laga en så avancerad nyårsmiddag på grund av dåligt självförtroende. Möjligtvis kan jag gå med på att jag har prestationsångest vilket inte alls behöver vara detsamma som dåligt självförtroende. Men framförallt har jag svårt att göra något halvhjärtat, speciellt det jag tycker är kul. Och att laga mat är ju bland det bästa jag vet. Äta också. Så då spårar det lätt ur.

- Nyår blir alltid en hets, vi tar det rätt lugnt i år va? sa jag för några veckor sedan. Vi bestämde att dyker det inte upp något alldeles extraordinärt har vi middag hos mig, liten middag, inga pretentioner, bara lilla gänget. Just det. Nu sitter jag här två dagar före nyår och planerar en tre rätters middag med ryskt tema för tolv personer. Gör låtlistor med balkanmusik och funderar på blinier, saltgurka och tjinuskisås. Inga pretentioner. Varför går det aldrig att göra något lite halvdant bara? Men jag har en känsla av att det kommer bli helt fantastiskt gott och roligt. Så det är ju bra.

Imorgon åker jag tillbaka till Malmö. Blir skönt och bra, även om julen här varit extremt vilsam med långa promenader, timmar med juklappsböckerna på soffan och goda middagar hos folk jag tycker hemskt mycket om men träffar alldeles för sällan.

Och Linderoth skadad – bye bye slutspel. Som jag ser det finns det bara två alternativ:

1. Spela med både Kim Källström och Anders Svensson på innermittfältet.

2. Spela med Lolo Chanko på Linderoths position. Han konkurrerar naturligtvis inte ut en frisk Linderoth men är lätt allsvenskans bästa på den positionen och klart underskattad. Men det kommer aldrig hända. Han tillhör ju låtsaslandslaget som snart får åka på utflykt tillsammans. Synd.

Okej, reglerna är enkla. Lista ut vad olika personer och föreningar ska få i juklapp genom att läsa rimmen.

I kväll kommer tomten med sina renar
till hon som är bäst i sju grenar
Andra använder gps för att köra rätt
du ska ha den för att i dopingkontrollen inte hamna snett

Åren i ringen snabbt förbi har gått
och kulturtanten väntar smått
Istället för sandsäck får du en docka
men det är inte meningen att ge den en smocka

Utan ett hårstrå på kroppen
når du den översta toppen
Om du vill bli snabbast även på lång bana
gör då användandet av rakhyveln till en vana

När granen börjar barra
startar resan mot ribban som ej ska darra
Vi vill ge dig bättre självförtroende
dessutom bidrag till eget boende

Vår bragdmedaljör och stora hopp
vinner åter sina lopp
Åker snabbt ner för branta backar
till kungliga fester får du nya höga klackar

Grabben dunkar in mål
pappa får stryk han inte tål
Det är svårt att välja match när det finns två lag i samma boning
för att underlätta får ni till mamma en kloning

Visserligen du Malmö lämnat har
men inte ska du gå med bringan bar
Här får du en tröja i batik
och en grundkurs i taktik

En morot till dig och din kusk
så vinner du i regn och rusk
Med godsaker fylls nu din krubba
så att du ännu snabbare kan lubba

Vi önskar dig innerligt en vit jul
även utan 15-20 öl går det att ha kul
För att du ska hålla dig från domare och boll
får du ett tv-spel med tillhörande konsol

Vi vet att du är hård som stål
ger motståndarna det stryk de tål
Du får det du har kämpat för
en mästerskapsmedalj av ädlaste valör

Eftersom du slutligen lämnade Götet
förstår vi att du inte är helt bakom flötet
I den här stan är pressen hård ska du veta:
när det blir mycket, ta detta spö och åk för att meta

Din klubba ven och spred skräck
nu styr du ett lag som är helt väck
Varje försök till bättring känns lite tam
och mest av allt du behöver en kram

Får en extra klapp i tomtens säck
efter sina klipp i häck
Tyvärr sprang de andra i finalen snett
till dina tårar får du en ny servett

Vi har sett det förr mången gång
tekniken för att öppna flaskan är vrång
Du får en riktig öppnare i klapp
för att undvika fler spelartapp

Ett trist år för dig och klubben
kanske dags för timeout, lilla gubben
Du får en resa långt bort till fjärran land
för att vila, och kanske knyta nya spelarband?

Bli nu inte putt
men ditt närspel måste ta ett skutt
I bunkern är du ingen kratta
men för puttningen får du en träningsmatta

Dags att sluta med klubba och puck
innan du i NHL drar din sista suck
För att lära oss skilja croc från clog
ger vi dig nu en modeblogg

Denna klapp är svår att ge bort
du har fru, karriär och ett eget fort
Vad ge till någon som redan har allt?
om inte ytterligare en liten palt

Ni har snackat om att det skulle vara snyggt
men hittills har det inte varit tillräckligt styggt
Umeå vinner ju alltid en massa
vad ni behöver är en egen brassa

Under stort rabalder de tu blev ett
bokstäver och siffror är nu er etikett
För att undvika mera tok
får ni en konflikthanteringsbok

För att publiksiffrorna i Hyllie ska stiga
ger vi dig äntligen en stängd liga
Se nu bara till att ni tar er dit
annars lönar sig inte ditt slit

När alla andra redan fått jobb, i säsongens sista stund
blev du av med coachen, får nu inte en blund
Du får lykta och tomtebloss
när du ska leta efter en ny tränarboss

Vi vill att du fixar en simhall i stan
det behövs, fort som fan
I Malmö finns det blivande stjärnor i stim
tillsammans med dem får du en kurs i torrsim

Klara Svensson
Linus Thörnblad
Pelle Fosshaug
Familjen Carlén
Zlatan Ibrahimovic
Bengt Madsen
LB07
Lynn Ljungberg
Carolina Klüft
Peter Forsberg
Sanna Kallur
Percy Nilsson
Going Kronos
LDB FC Malmö
Roland Nilsson
Anja Pärson
Den danska supportern
Henrik Stenson
Åsa Sandell
Sören Åkeby
Sten-Inge Fredin
Hasse Borg
Stefan Nystrand

Normal frukostdiskussion i min familj:

Jag: XX måste vara det vackraste namnet på en stadion. Det skulle man nästan kunna döpa sitt barn till.

Syster: Hallå! Jag sa det förra gången du var hemma, att jag skulle döpa mitt barn till det.

Jag: Det sa du inte alls, förresten har jag tänkt det jättelänge.

Syster: Meh! Nu paxar jag det. Och jag har i alla fall paxat YY, det minns du väl? Du sa att då kan man kalla barnet för XY, kommer du ihåg?

Jag: Ja, det kommer jag ihåg, men jag har också alltid tyckt om det namnet. Du kan ju inte bara paxa.

Syster: Åhhhh….

Jag: Vi kanske ska vänta och se om vi överhuvudtaget får några barn innan vi tjafsar om det här?

Pappa: Är det ingen som vill döpa sitt barn till Anfield Road?

Jag + syster: NEJ!

Pappa: Det är kul om ni döper era barn efter fotbollsarenor. Vet ni vad ni kan kalla mig, morfar, då? Old Trafford. Och mamma kan vi döpa till Gamla Ullevi. ”Vad heter mormor och morfar?”, frågar barnen. ”Old Trafford och Gamla Ullevi”, svarar ni.

Jag anar att valet av Skånebragdsvinnare förvånar en och annan. Och jag ska villigt erkänna – det var inte alldeles enkelt att utse den största Skånebragden det här året. Men när vi väl lyckats ena oss och beslutet fått sjunka till ro känns det helt riktigt.

Till jurymötet kom en samling ledamöter som i förväg var av rätt bestämda åsikter. Ganska snabbt kunde vi stryka bland namnen och komma ner till två klara kandidater. Väl där var plötsligt inte valet lika självklart längre. Johan Wissman och Henrik Stenson. En sjundeplats i en 400 meters-final i ett VM mot vinst i matchspels-VM. Är det ens möjligt att jämföra såna prestationer?
Läs vidare »

Det var en dag när jag gick i gymnasiet som jag plötsligt insåg det. Alla hade ätstörningar. Det var efter att en av mina bästa vänner, som jag aldrig någonsin hade tänkt hade problem med tankar kring sin vikt, hade sagt till mig att om hon inte hade ätit något på en hel dag kände hon sig glad. För att hon inte hade ätit, inte fått i sig några kalorier.