Det mesta går ju att se på tv nuförtiden, även om det kanske inte är just på själva tv:n vi ser det, men var tusan kan jag se Shipra Nilssons final på söndag? Är någon ens på plats i Ukraina? Sänds matcherna någonstans i världen? Det kommer ju knappt några bilder därifrån.

Kan ett handikapp bli ett hjälpmedel? Ja, om protesen som används för att täcka upp för funktionshindret är tillräckligt bra. Det är slutsatsen som går att dra efter att Internationella Friidrottsförbundet (IAAF) bestämt sig för att inte låta Oscar Pistorius delta i OS i augusti.

När Pistorius var elva månader gammal amputerades hans ben och sedan dess har han levt sitt liv gående på proteser. Gående och gående, förresten. Nuförtiden springer han. Och han gör det riktigt snabbt.
Läs vidare »

Det kan vara ett tecken på nyordning i Malmö FF. I så fall kändes den rätt bra, den där förhörsledarblicken som Hans Gren spände i mig när han förklarade att pressen inte var välkommen in i styrketräningslokalerna långt nere i Baltiskans vindlande gångar där MFF körde årets första träningspass.

Bengt Madsen dök upp några minuter efter att träningen skulle börja och såg mycket förvirrad ut när han upplystes om att vi inte blivit insläppta. Men inte heller Bengt Madsen kunde hjälpa oss och jag tror att det är ett gott tecken. Det nya tränarteamet vet hur de vill ha saker och ting och inte ens argumentet ”men vi har alltid fått vara med” bet. Naturligtvis är det tränarna som ska avgöra hur de vill att träningarna ska se ut. Därför var det positivt att inte Madsen lyckades övertala dem att släppa in oss.
Läs vidare »

Det var så kallt att fötterna domnade bort men det finns värmeslingor i gräsmattan på Söderstadion så det gick att genomföra träningspass trots att vintern har kommit till Stockholm.

Madrid kändes långt borta och det var inte bara för att det där gick att sätta sig i solen, ta av sig jackan och låtsas att det var sommar.

Skratten ekade mellan Söderstadions tajta läktare och när vi väl var inne i värmen igen ville ingen prata om matchen mot Spanien. Den är glömd, borta och det är lika bra. Istället var det ett evigt tjat om skruvdobbar eller inte, Chippen Wilhelmsson påstod att han skulle spela med både och. Råsundas matta kommer inte att vara i sitt bästa skick och det kan såklart ställa till det. Dessutom ville alla prata om Råsundapubliken.
Läs vidare »

Igår försökte de spanska journalisterna hetsa in Lagerbäck i debatten om huruvida Raúl (som är osams med förbundskaptenen Aragonés sedan ett år tillbaka och petad från landslaget sedan dess, trots sin storform) genom att fråga hon vad han tycker om honom. Lagerbäck svarade på sitt vanliga diplomatiska sätt men i tidningarna idag går att läsa om hur han hyllade Raúl, sa att det var hans favorittyp av spelare och dessutom jämförde honom med Henke Larsson. Det sa han ju, såklart, men jag tror inte det var Lagerbäcks mening att ge sig in i den minst sagt infekterade debatten.

Matías Concha däremot, som med sin spanska är journalisternas våta dröm, drog sig inte för att dra slutsatsen att det måste handla om en personlig konflikt (vilket Aragonés vägrar erkänna) snarare än en sportslig och fick stora rubriker i den dagliga fotbollstidningen Marca idag.

Imorgon är det jag och Engman som går in i debatten. Haha. Marcas reporter frågade oss vad vi tyckte och jag svarade som jag tycker: att Aragonés verkar vara en besvärlig typ och att alla som vill ingå i ett lag – vare sig de är ledare eller spelare – måste lära sig att handskas med alla typer av människor. Och att det är synd att konflikter av den här typen ska avgöra huruvida Spanien ställer upp med sitt bästa lag eller inte.

Tveksamt om vi får samma storlek på rubrikerna som Concha, men ändå. Vi kan väl låtsas tills vi ser tidningen imorgon åtminstone?

Lars Lagerbäck har fått frågan flera gånger den här samlingen, om hur han ser på det här kvalspelet jämfört med andra kval och mästerskap. Han verkar rätt trött på det nu, trots att det faktiskt är ett fantastiskt facit han har. Förutom att det alltid går lite, lite snett i mästerskapen, på ett eller annat sätt. Just det är han allra mest trött på och idag fräste han riktigt när frågan kom på tal igen.
– Jag fattar inte den kritiken. De tre senaste mästerskapen är det bara två länder som har gått vidare till slutspel i alla tre mästerskap. Tycker man det är fiasko är man från en annan planet än jag, sa han.
Jag gillar den nya Lagerbäck, gillar att han biter ifrån när han blir sur. Människor ska visa känslor.

Lagerbäck avslöjade något annat också, och det var att han tappade tålamodet när Sverige mötte Nordirland i Belfast så pass att han sa några mindre väl valda ord i omklädningsrummet i halvtid, vilket bara fick motsatt effekt.

Men nu är det harmoni i laget, nu är alla trygga och glada, det är rena folkhögskolestämningen här.

Oj nu får man se hur Zlatan och Chippen kramas på tv4 också! Vad glada de är, allihopa.

Fötterna hos en fotbollsspelare som vet att hon förlorat ett SM-guld. Kan något vara tyngre? Och när de sitter på flera spelare, de bildar ett helt lag, de går bort mot sin lilla men ack så tappra klack efter att ha suttit ner i en ring i gräset och varit arga, besvikna och ledsna en stund. Laget de förlorat mot vrålar ut sin glädje för det vet att det har greppet nu, att det är fem poäng före och att serien är lång men att guldchansen nu verkligen finns där.

De fötterna väger flera ton. De släpade så tungt när spelarna gick genom gräset på planen de nyss lätt sprungit över. Och även om fötterna på en av spelarna – Asta Helgadottir – sparkat så hårt i reklamskyltarna av ilska och frustration att det ekat så högt att publiken vänt sig om, var de allra tyngsta fötterna Lina Nilssons.
Läs vidare »

Något tråkigt med det här mästerskapet är att själva kulturen runt det alpina är så oestetisk. Konstigt kanske, med tanke på att själva sporten, själva utövandet, är sjukt vackert. Det är mer allting runtomkring jag tänker på. Kläderna, frisyrerna, pannbanden. Pannbanden! Fatta att folk här verkligen har pannband.

Det enda med mina VM-kläder som var snyggt var näbbstövlarna och mössan. Näbbisarna var tyvärr för kalla så de står i stugan medan jag traskar omkring i fula kängor. Mössan är fin och rosa och den använder jag även till vardags men den lyckades jag naturligtvis glömma när det blev lite stressigt i torsdags. Så jag fick glatt gå in på närmsta sportbutik och köpa en ny. Svårare än vad jag trodde. Hur många varianter på fula mössor kan det finnas? Till slut hittade jag en, varm och fodrad med fleece, någorlunda neutral men absolut inte snygg på något sätt.

Ja, jag är fåfång. Väder och kläder och sport, kanske den här bloggen borde heta istället. Fast Gatukontoret är fint också, det är så många som tycker att det är riktigt tråkig och dålig humor. Haha. Jag tycker det är underbart.

En svenska fick plats på pallen. Anja, såklart. Besvikelse att det inte gick bättre för någon av de andra tre, även om Maria PH faktiskt hade kunnat vara med och slagits om medaljerna om hon inte hade vinglat till lite i första åket. Men nu fanns ju om, så hon blev elva.