Vissa dagar orkar jag bara inte gå och lägga mig. Trots att det gryr, trots att jag idag köpt en sjukt lyxig bäddmadrass till min säng. Är det då det är dags att börja jobba? Eller är det då jag verkligen fattat vad jag ska göra när jag har semester?

Det är så konstigt, det här att vara ledig.

Pluto: Jag tror absolut att Erol Bekir hade klarat sig i allsvenskan. I dagens MFF hade han garanterat tagit en plats…

Jens: Den jag framförallt tänker på just nu är Jon Jönsson. Gick för två miljoner till Elfsborg för ett år sedan, nu går han till Toulouse och det spekuleras i siffror mellan 10-20 miljoner.

Krister Olsson: Jag är inte inblandad i Bunkeflos sponsorverksamhet. Däremot föreläser jag i olika sammanhang. Bland annat nätverksträffar.

San: Jonatan Johansson och Jari Litmanen kommer från ett land på andra sidan Östersjön. Det heter Finland.

Malmö är, hur mycket vi än vill det, inte en särskilt stor stad. Vi har två fotbollslag i de högsta serierna men att tro att det är samma kultur som råder är att underskatta mångfalden i den här staden. Hur liten den än är.

Det blir nog aldrig så tydligt som den här torsdagen, när Bunkeflo vinner över Sirius med 3-1 på Limhamns Ip, två dagar efter att Malmö FF blivit utspelat av Kalmar. Det är svårt att jämföra föreningar rakt av, Bunkeflo är trots de storslagna ambitionerna ännu långt efter MFF på många fronter men vinner överlägset på en: förmågan att se människan i idrotten. Det är människan som gör det, och hon måste må bra för att kunna prestera.
Läs vidare »

Intervjun med Michael Mensah i gårdagens Kvällsposten var rätt rolig. Han är lite irriterad för han tycker att ”domarna dömer som om det vore kvinnor som spelar”. Nu längtar han till ”en storklubb i ett land där man spelar som män”. Undrar vilket land han tänker sig då? Italien?

Nä, Mensah får nog acceptera att fotboll är en ganska nätt sport. Han skulle kanske satsat på amerikansk fotboll istället. Där hade han passat rätt bra faktiskt, hans spelstil skulle funkat där. Bara att springa rakt fram med bollen tills det tar stopp. Då är han förhoppningsvis i mål.

Barnen vet precis hur de ska göra. Den där speciella armrörelsen, som en befallning, vid hörnorna: ”In med bollen! In med bollen!”. De svartgula halsdukarna i luften, propellerliknande rörelser.

Kvalitén på spelet gjorde ingen lycklig på Gamla ip igår. Men vi lämnar det, vi pratar om andra spännande saker istället. Hur den lilla klicken med barn, längst bort i hörnet på ena långsidan, betedde sig precis som de sett de stora göra. På Malmö Stadion kanske. Eller på vilken annan arena som helst där det spelas elitfotboll.
Läs vidare »

Storebror kom från stora staden i norr till Trelleborg. Lillebror hade längtat och laddat och hoppats, och gjorde allt rätt och tvingade hem storebror med svansen mellan benen och en lång lista med frågor och problem att reda ut.

Det var varmt och fuktigt i de två omklädningsrummen inne i Vångavallen efter matchen, men det var enda likheten. I det ena stod en dämpad Sören Åkeby och hans mumlande om spelförändringar som inte fungerade hördes knappt, trots att det var så tyst som det är möjligt i ett rum där tjugo män byter om.
Läs vidare »

Den gröna ön är lika grön som sitt rykte och insvept i dimma. Nordirland bor på ett fint hotell en bra bit utanför stan, det är idyllisk landsbygd så långt ögat når och där satt vi på en terrass bara ett stenkast från en golfbana som fick Engman att börja dregla. Enda anledningen till att jag dreglade var att jag inte hade fått någon lunch. Men det löste jag när vi åkte in mot stan igen och fick vänta en stund på svenskarnas presskonferens. Grönsakssoppa i hotellbaren, totalt smaklös och sönderkokt men jag börjar tröttna lite på trekantssmörgåsarna.

Presskonferensen var ganska intressant, den inleddes med att Lagerbäck lite snyggt sa ”You from Northern Ireland or Great Britain or wherever you come from” till de engelsktalande journalisterna. De är nog vana vid att folk blandar ihop begreppen och verkade inte bry sig särskilt.

Det snackades nästan mest om publiken, det går bara in 14500 på Windsor Park när bara sittplatserna får utnyttjas men det lär bli ett jäkla liv. På ren fotbollssvenska brukar det kallas ”fanatisk hemmapublik”, det är sån där publik som verkar finnas överallt i det stora landet utomlands. Endast i Sverige är publiken snäll och beskedlig.

Det är lustigt att komma direkt till Windsor Park från Arsenals extremt välputsade träningsanläggning, med en gräsmatta finare än den på nordirländska spelarhotellets golfbana och en säkerhetskontroll som slog den på Heathrow. Hur den här arenan har fått godkänt av UEFA kan jag inte förstå, men tydligen lever den på någon slags undantagsregler. Den är extremt sliten. Malmö Stadion framstår som modern och fräsch i jämförelse med den här. Och det är underligt hur det kan vara så grönt överallt förutom på fotbollsplanen.

Bästa kommentaren från presskonferensen var Erik Edman som njöt av sina egna klyschor. Vad ska ni i backlinjen tänka på, undrade någon apropå Nordirlands förmåga att snabbt ställa om vid motståndarnas misstag.
- Vi måste vara på alerten, liksom, sa Edman och log nästan lite förläget när han hörde hur klyschigt det lät.
Men det är ju sant. På tå, som man brukar säga.

Allting blir inte alltid som det var tänkt. Ibland nästan ingenting. Ibland blir ett VM tvärtemot vad det från början verkade.

Jens Byggmark kom hit för två veckor sedan och såg ut som om han ägde världen. Det gör han inte, men det är bra att han tror att han gör det trots att han först åkte ur i kombinationen och igår inte hann åka många sekunder innan han slant igen och var ute.
Läs vidare »