I nästa vecka publicerar Sydsvenskan ett reportage om Peter Dahlberg, Flommens 55-årige tränare som står inför sin första riktiga säsong på European Senior Tour.

Utan att föregripa den texten kan bloggen bjuda på följande citat:

– Det här ska bli så jäkla kul!

I början av nästa vecka gör Peter Dahlberg resan från Skåne till Mauritius och det syns verkligen på honom att han har längtat efter den här chansen.

Men mer om det senare.

Henrik Stensons långa sista putt i årets upplaga av World Cup var perfekt tills den hade ungerfär tre decimeter kvar till hål.

Då vek den aldrig så lite till vänster, tog en svängom med hålkanten och stannade på andra sidan.

Den centimeter i sidled som det handlade om var det som skilde Stenson och Robert Karlsson från särspel och en fortsatt chans att spela hem den andra raka titeln i par-VM.

Nu blev det inte så. Svenskarna slutade ett slag bakom de stekheta bröderna Molinari, Francesco och Eduardo, som tog Italiens första seger någonsin i tävlingen.

Andraplatsen var trots allt positiv. Framför allt av två anledningar:

• Den visade att de båda svenska världsspelarna, efter en mindre lyckad höst, är på väg att hitta tillbaka till den nivå som vi vant oss vid att se dem på.
• Den visade än en gång att Stenson och Karlsson trivs utmärkt bra tillsammans, något som kan komma att väga tungt när det närmar sig Ryder Cup i Wales till hösten.

Robert Karlssons ögonskada och Henrik Stensons sviktande höstform har gjort att de inte har spelat in särskilt många Ryder Cup-poäng så här långt. Om de spelar på normal nivå under den tid som återstår innan laget tas ut, så ska de nog lyckas kvala in. Men om de inte gör det är alla insatser som görs i lagsammanhang betydelsefulla.

Därför var det också positivt att det var Italien, och inte Irland med Rory McIlroy och Graeme McDowell, som besegrade Sverige.

Inte för att bloggen missunnar Irland något, Rory McIlroy är en sällsynt underhållande spelare och McDowell en kul kille. Inte heller för att det var snudd på rörande att se två bröder vinna för sitt land och fira på artonde green i ett slags hoppande, dansande omfamning.

Utan för att varje gång Europa haft en Ryder Cup-kapten från de brittiska öarna – den här gången heter han Colin Montgomerie – har wildcarden haft en tendens att gå till brittiska spelare.

Ju fler gånger spelare från det kontinentala Europa besegrar britterna, desto större blir chanserna till extraplatserna i Ryder Cup.

Bokskogens höstmöte beslutade om – självfinansierade – investeringar på 2 miljoner kronor för att fortsätta att utveckla klubben. Det handlar om nya maskiner, bättre driving range med mera.

Men det som framdför allt är glädjande är den lyckade juniorsatsningen. Klubb 47, det vill säga klubbens träning för barn i åldrarna 4–7 år, fördubblades under 2009. Drygt 60 barn ingick i verksamheten och det är väl framför allt det som är den stora investeringen för framtiden.

Sju under par i foursome imponerar. De försvarande mästarna Henrik Stenson och Robert Karlsson skruvade upp intensiteten ett snäpp under andra dagen av World Cup i Shanghai med en bogeyfri och synnerligen stabil runda.

Det som efter dag 1 såg ut att vara ett ganska tufft läge, med sex slag upp till ledningen, är nu plötsligt slagläge med goda möjligheter till en segerrepris.

Svenskarna är nu bara tre slag efter det irländska McLaget – alltså McIlroy och McDowell – och ett före Molinaris från Italien. Det mesta talar för att kampen om segern står mellan dessa tre, med en liten varning för England. När Poulter och Fisher får fart på spelet kan det bli riktigt låga scorer.

Dagen efter bloggens genomgång av Peter Hansons streckproblem kom ett välkommet besked för skåningen. På måndagens nya världsranking har han klättrat till 49:e plats – vilket skulle innebära spela i alla fyra majors 2010 OM han håller sig på rätt sida strecket fram till årsskiftet.

Skulle det bli så, så är det nog så att saker och ting börjar röra på sig till slut. I söndags sa Hanson till bloggen att det kändes lite som om han stod och stampade på samma ställe trots att han blivit bättre och bättre, mrn nu kan avstampet komma.

Han lär få spela alla WGC-tävlingar nästa år och om han håller sig i topp 50 kan han dessutom räkna med spel i ett gäng tävlingar på PGA-touren. Men det är klart: en start i Masters smäller nog högre ändå.

Hanson får dock lita till att resultaten går hans väg. Han har, klokt nog, bestämt för att ta ett tävlingsuppehåll uder resten av året och tror själv att Alex Norén och Adam Scott blir de största hoten. Möjligen kan Graeme McDowell sticka upp också.

Å andra sidan lär varken Dustin Johnson (48) och Stephen Ames spela jättemycket så där kanske finns passiva poäng att tjäna.

Apropå världsrankingen förresten: numera är det bara fyra amerikaner (visserligen inklusive de tre första) och SEX européer i topp 10. Namnen?

4) Lee Westwood, 5) Paul Casey, 6) Padraig Harrington, 7) Henrik Stenson, 8) Sergio Garcia, 10) Rory McIlroy.

Hur mycket flyt kan en spelare ha?

Frågan är faktiskt befogad efter att Peter Hanson – än en gång – hamnat precis på fel sida om en viktig gräns. Är det inte topp 50 på världsrankingen så är det topp 15 på Europatouren.

Nu är Sturup Parks affischnamn inte en kille som tar motgångar särskilt hårt, även om han medgav att han var ”rätt så trött på det” när bloggen pratade med honom efter avslutningen i Dubai.

Topp 15-missen får trots allt inte gigantiska golfkonsekvenser. Hanson går visserligen miste om en direktplats till US Open, men British Open och PGA-mästerskapen får han spela ändå. För US Masters är det bara världsrankingen som gäller ,  så där är det  bara att vänta och se.

För Henrik Stenson är det krattat till mästerskapen, för hans del handlar det om att hitta formen. Då känns det nog rätt skönt att de två tävlingar som återstår är de två han vann förra året – par-VM med Robert Karlsson i Kina nästa vecka och sedan Nedbank Challenge i Sydafrika.

Det är en halvt sanslös historia som golf.se berättar från kvalet till Senior Tour.

Flommens pro Peter Dahlberg slog sitt utslag på sista rundans sextonde hål out of bounds – men på vägen utanför banans gräns kom en bil körande och bollen lyckades träffa bilen och studsa in banan igen!

Det blev till slut bogey på hålet för Dahlberg, som tack vare att han slapp pliktslag lyckades ta en av platserna med begränsade spelrättigheter till touren 2010.

Nu var allt inte bonus för golfprofilen från Näset. Onsdagens briljanta 64-runda blev en 74 på torsdagen och därmed föll Dahlberg från en av de sex platser som ger full spelrätt nästa säsong.

Ibland är minnet lite väl kort. Det har inte gått tio dagar sedan bloggen berättade om den nya skånska vårtouren och att finalen på Rönnebäck skulle ingå i Nordea tour.

Ändå glömdes tävlingen bort i förteckningen över klara tourtävlingar på skånsk mark nästa år…

Fyra skånska banor är alltså klara: S:t Ibb, Landskrona, Sturup Park och Rönnebäck. Så var det med den saken.

Den 14 december presenteras spelschemat för de svenska tourerna 2010, men redan nu är det klart att det blir åtminstone tre Nordea tour-tävlingar på skånsk mark.

St Ibb, Landskrona och Sturup Park är alla klara som arrangörer, där den sistnämnda tävlingen – som spelas i juni – nog får sägas vara hetast med tanke på Peter Hansons engagemang och löfte om att ställa upp.

Om en månad får vi veta exakt hur programmet ser ut. Då kanske det dyker upp några damtävlingar i Skåne också…

Medlemsantalet i Sveriges golfklubbar fortsätter att sjunka, om än inte lika kraftigt som de senaste åren. Landets största disktrikt – Skåne, såklart – utgör ett av undantagen. Under 2009 ökade medlemsantalet i de skånska klubbarna med 1392 personer till totalt 76415.

– Många domedagsprofeter har förutspått golfens undergång och talat om en kris. En idrott som växer igen och har så många medlemmar i Skåne kan knappast vara i kris, säger Skånes golfförbunds ordförande Håkan Forsberg i ett pressmeddelande.