Dagen efter
Tillbaka på trygg skånsk mark efter dagarna på Irland kan det vara läge att följa upp upplevelserna från Killeen Castle. Inga sensationella saker, men ändå lite bitar som bör berättas. Som att Caroline Hedwall satt på samma plan till Köpenhamn – inte för att hon skulle hem och återhämta sig efter det som måste ha varit en ordentlig urladdning, utan vidare till Paris för att spela LET-tävling där den här veckan.
Men efter det blir det vila, lovade hon.
Hedwall gör såklart vad hon kan för att nå en topplacering på LET – trea på rankningen just nu – men nästa säsong blir det lite annorlunda. Då blir det mer spel i USA, även om Europatävlingarna inte på något sätt försvinner från listan.
Kanske inte så dumt upplägg, även om det kan slita att fara över Atlanten.
Till sist ett försök att vårda läsarkontakten. Fick ett par kommentarer om dålig uppdatering av bloggen igår, men som jag skrev då så berodde det på att jag var fullt upptagen med att först följa och sedan skildra det dramatiska slutet till tidningen.
Det är helt okej med kritik, för den är som regel befogad. Men det hade varit väldigt trevligt om det någon gång förekom någon annan typ av kommunkation. ”Trevligt att ni satsar så mycket på Solheim Cup” eller ”Vad kul att Sydsvenskan som enda svenska tidning följer Solheim Cup på plats”.
Efter att ha jobbat 60 timmar på fem dagar för läsarnas skull behöver man någon form av uppmuntran. Det var bara det jag ville säga.
