Sysslar man med grafik så har man, om inte själv ritat, så åtminstone funderat på, Titanic. Det är väl få det undgått att det i dagarna är 100 år sedan det skeppet sjönk.
Det är stort.
Hur stort det är visade sig alldeles nyss när min kollega Roger Brinck ringde den svenske Titranicexperten Claes-Göran Wetterholm för att kolla några uppgifter. Han befinner sig just nu på kryssningsfartyget MS Balmoral som följer Titanics resa. Balmoral ska komma fram till olycksplatsen vid just den tidpunkt Titanic krockade med isberget. Wetterholm förstod först när det avseglade från Southhampton hur stort det här jubileet är.
Den grafikredaktion som inte har det i sin kalender existerar inte, eller borde i alla fall inte göra det. Och jag kan garantera att nyhetsgrafiker världen över kommer att försöka trumfa över varandra till helgen.
Vi har funderat, och kommer att göra ett uppslag. Men vad ska vi göra som inte gjorts förut?
För mig var det nytt att svenskan var det näst vanligaste språket bland kryssarens passagerare, slaget endast av engelskan. 123 passagerare var svenskar. Enbart britter (327) och amerikaner (306) var fler.
Men för den som kan något om Titanic är det inte nytt.
Tecknare Brinck fick en idé som vi alla på avdelningen köpte. Med hjälp av bildarkivet jobbar vi stenhårt vi nu iden som tillfredsställer vårt krav på fakta, estetik och fantastiskt nog också på lokal förankring. I dubbel bemärkelse.
Hur får ni se på fredag om inget ändras.
