Publicerad den 30 mars 2012 klockan 21:59 av Jan Gustafson
Handbollen är glödhet i Skåne just nu.
För andra gången under 2000-talet är möjligheterna stora att vi får se två skånska klubbar i SM-slutspelets semifinaler.
* En plats är redan garanterad – tas av kvartsfinalsegraren Lugi-Ystads IF.
* Sedan har IFK Kristianstad kopplat grepp om Alingsås med 1-0 i matcher och två kvar på hemmaplan, där det inte är många motståndare som pallar för publiktrycket.
***
HK Malmö kunde haft samma drömläge, men tyvärr kvitterade Guif när det bara återstod 42 sekunder av ordinarie speltiden i onsdags. I förlängningen säger rapporterna att luften gick ur Malmögrabbarna.
Det måste kännas bittert att ha varit så nära en jätteknall och i Eskilstuna kommer kanske inte chansen tillbaka.
Men jag hoppas ändå att laget blivit stärkt av att ha bjudit serievinnarna en så tuff kamp och klarar av att ladda om batterierna till söndag.
***
Under synnerligen oroliga omständigheter krigar H43 för att förlänga sitt elitseriekontrakt. Kul att jag i sista uppdraget som journalist på Sydsvenskan fick skriva om ett taggat Lundalag i matchen mot Lindesberg, 32-23.
Zoran Roganovic, som har det blåaste av alla hjärtan, är ändå besviken på sin klubb.
– Den här säsongen slår alla rekord i turbulens. Överlever vi kvalserien är det en lika stor bragd som att ta SM-guld, sa den femfaldige skyttekungen till mig i torsdags.
Efter årsskiftet har det hänt saker på löpande band:
* Ekonomisk kris och styrelsebeslut i januari att frivilligt gå ner i allsvenskan.
* Ändrat besked till liganämnden, sedan en kraftsamling från medlemmar och annat folk dragit in de 800.000 kronor som räckte för att rädda elitlicensen.
* Avhopp innan vårstarten från Johan Brännberg och Daniel Lindquist.
* Slagsmål mellan Fredrik Creutz och Christoffer Fors på en lagfest, två veckors avstängning för Creutz och svaga insatser hela våren av ”Stoffe”.
* Besked via omvägar (=Sydsvenskan) till Tomas Westerlund att tränarkontraktet inte skulle förlängas och att Veroljub Kosovac tar över jobbet till sommaren.
* Spelvägran från Christoffer Fors när Fredrik Creutz var tillbaka i sista elitseriematchen mot Sävehof, ingen mer träning sedan dess och sjukskrivning under resten av kvalserien.
* Rykten att halva truppen är på väg att lämna H43 till nästa säsong.
Ja, snacka om soppa. Inte så konstigt att H43 haft svårt att prestera. Men det var en härlig urladdning av killarna på fredagskvällen och säkert extra skönt för Fredrik Creutz att få sätta åtta fullträffar.
***
Några personliga synpunkter på de olika turerna.
1) Rakryggat av Johan Brännberg och Daniel Lindquist att redan i ett tidigt skede förklara att de saknade motivation att spela vidare. Då visste i alla fall tränare och lagkamrater vad som gällde.
2) Beklagligt att Christoffer Fors inte accepterat ursäkten från ångerfulle Fredrik Creutz och att det trots åtskilliga medlingsförsök av andra personer inte gått att lösa konflikten.
3) Fel tidpunkt av klubbledningen att offentliggöra tränarbytet mitt under pågående säsong, även om jag förstår att Börje Fennhagen ville undvika spekulationer när nyheten läckt ut.
4) Rimligt krav att spelarna även i resterande matcher tar sitt ansvar på plan, när så många utomstående ställt upp med pengar.
***
Senast Skåne hade två herrlag i semifinal var 2007. Då åkte H43 ut mot Hammarby och Ystads IF mot Sävehof.
Nu väntar vi på den första skånska klubben i final sen 1996 – Lugi.
Och den första skånska SM-vinnaren sen 1992 – Ystads IF.
***
Det vore trist om SM-finalen i Malmö Arena 12 maj blir samma antiklimax som 2010.
Och tänk om inte ens Lugitjejerna är med på festen…
Efter förlusten i första kvartsfinalen i torsdags kändes det som en dålig bortförklaring att skylla på Sabina Jacobsens frånvaro och att Lina Larsson gick sönder i första halvlek.
Motståndarna hade tre korsbandsskador. Och det var mycket av den anledningen Lugi självmant valde Skövde framför Spårvägen.
***
Så här i elfte timmen av min journalistbana vill jag plocka fram ytterligare lite handbollshistoria från huvudet på en gammal gubbe – precis som Hasse Alfredson gjorde i sin klassiska sketch.
Vrider jag backspegeln ett par årtionden tillbaka, så är det inte bara guldvåren 1980 som framkallar ljuva Lugiminnen i SM-möten med Ystads IF.
Innan det blev SM-finaler mot Drott 1978 och 1984 fick sydskåningarna två gånger stryka på foten i de inbördes semifinalerna.
***
Fast å andra sidan knep YIF 1979 års finalbiljett på Lugis bekostnad.
I stundande drabbningar kan således ingen luta sig mot traditioner.
***
Färdigtjatat om gammal statistik. Låt mig istället få avrunda med lite raljerande om aktuella tränare.
Varifrån hörde vi vinterns gnäll?
jo, Trelleborg, där fanns Pelle Käll.
För att fortsätta på det här med skäll,
är ju Lugi-Tomas inte alltid så snäll.
Och när han utsätts för tränarkritik,
används twitter till egen replik.
Kontroversielle Zanotti gestikulerar med blonderat hår,
coachningen avgör vem som medaljerna får.
Kollega Dragan är tippad att nå ända fram,
missar damerna finalen, är det faktiskt skam.
I H43 gör finske Tomas så gott han kan,
men ute på plan behövs det flera Zoran.
Skulle kontraktet ryka all världens kos,
har ledningen redan fastnat för Veroljub ”Kos”.
2013 skall inte Malmö bli floppen,
de lovar istället ge andra lag ”proppen”!
***
Ursäkta nödrimmen – dikta får jag bli bättre på i ett annat liv.
Men ett stort tack till alla som orkat läsa mina blogginlägg genom åren.
Och tack, ni tränare, som gett mig nöjet att få munhuggas med den partiska ”expertisen” utanför omklädningsrummen. Jag kommer sakna det gnabbet betydligt mer än när vi varit överens. Vilket faktiskt hänt, några gånger.
***
Snart, bara timmar kvar till midnatt och muck.
Nog av – eller som de gamla militärerna och fotbollens Lars Richt brukade säga till oss som sköt skarpt:
Patron ur!
1 Kommentar »
Publicerad den 28 mars 2012 klockan 21:45 av Jan Gustafson
Slutspel är något helt annat än serielunken. Liksom i ishockey lever SM-handbollen sitt eget liv. Alla klubbarna börjar om från noll.
SM-premiären bjöd på överaskande bortasegrar för tabellåttan Lugi och sexan IFK Kristianstad mot bättre placerade lag från elitserien. Och i Eskilstuna var HK Malmö bara en minut från en jätteknall, innan seriesegrarna Guif kvitterade och sedan avgjorde i förlängning, 32-30.
Den skånska handbollstemperaturen stiger nu inte bara i Kristianstad, där jag inte kan tänka mig att Ola Lindgrens hemmastarka manskap missar chansen att gå till semifinal efter drömstarten i Alingsås, 26-23. I Lund borde intresset också vara på kokpunkten inför glödheta derbyt Lugi-Ystads IF på söndag.
***
Timmarna före Champions League-mötet Milan-Barcelona var jag i Österporthallen och såg ett heltaggat, krigande och disciplinerat Lugi prestera sin bästa insats för säsogen. 22-19 var hur välförtjänt som helst. Vinrött är ofta nyckfullt, men växer tydligen med motståndet, precis som Barcelona brukar göra.
Mest imponerade försvarsspelet. Det var grymt!
Storväxta mittblocket Jakob Wickman Modigh-Nemanja Milosevic såg till att Ystads anfall tappade koncepterna, körde fast och agerade vilset. Blott sju insläppta mål i första halvlek säger allt.
Herrarna täckte skott, gick ut och stötte på Jim Gottfridsson och stängde alla inspelsvägar till Martin Bager så att YIF:s främste målskytt under spelåret inte gjorde sin första – och enda – fullträff förrän efter 45 minuter.
Högt betyg till utbildningsansvarige Lugi-tränaren Tomas Axnér som på ett år förvandlat den förra våren så kantige Jakob Wickman Modigh till ett kraftpaket av högsta klass. ”Hulken” måste vara rena mardrömmen att stångas med – på båda planhalvorna. Framåt fixade den 25-årige linjebjässen inte mindre än fyra straffar och satte två mål.
***
Enda perioden Lugi sviktade var under elva mållösa minuter direkt efter pausvilan. Ystads IF gjorde fem raka, reducerade sexmålsunderläget till 12-13 och hade sedan tre kvitteringschanser som missades. Förmodligen avgörande, för efter nästa ryck via två fina mål av Kristian Meijer hade Lugi full kontroll.
Skillnaden mellan lagen var att det inte svängde om ”Swinging Lugi” som tidigare. Större delen av speltiden malde gästerna på metodiskt, följde den uppgjorda spelplanen och behöll lugnet. Ystadspelarna stressades däremot till slarv, felpass och bortkastade bollar.
Albin Tingsvalls distinkta skytte med vänstersläggan, 5+1 mål, bidrog också starkt till att Lugi nu har skaffat sig övertaget i SM-kvarten. Utan att skryta hade jag faktiskt på känn att det skulle bli bortaseger.
Vinrött kom till matchen med allt att vinna, ”di vide” hade – och kände av – det pressande favorittrycket och när spelet gick i baklås märktes saknaden av fingerskadade speldirigenten Sebastian Seifert.
***
Men kvartsfinalserien är långt ifrån avgjord. Jag vill åter dra paralleller med hockeyn, där första semifinalernas förlorare Brynäs och Skellefteå tog revansch på onsdagskvällen.
På söndag kommer Lugi ha förväntningar från hemmapubliken. Då blir det åter upp till bevis att vara som bäst när det gäller som mest.
Jag tippar att det kommer krävas minst fyra, förmodligen fem matcher, för att kora vinnarna.
***
Nostalgiker som minns den klassiska och rekordjämna helskånska SM-finalen 1980 vet att ingenting är givet mellan de här två rivalerna.
* Ystadsvinst i Lund i första matchen, sedan Lars-Börje Hasselberg avgjort från dödvinkel i sista sekunden, 19-18.
* Bortarepris i Österporthallen, då med Lugistjärnan Claes Ribendahl i huvudroll i ny sekunddramatik, 20-19.
* Och så tidernas raffel i den avgörande finalen, där Ystad hade 17-13, fem minuter före full tid och Basti Rasmussen tog ut segern i förskott, varpå Eero Rinne började spela som i trance och såg till att fixa 17-17 innan ordinarie speltiden var över och 19-17 i förlängningen.
Av årets aktörer är det bara Nemanja Milosevic i Lugi och Sebastian Seifert, Pierre Hammarstrand och Martin Walfridsson i Ystads IF som var födda på den tiden.
Kommentering avstängd
Publicerad den 27 mars 2012 klockan 20:07 av Jan Gustafson
Jag kommer aldrig mer att kritisera någon som bränner ett straffkast i handboll.
Efter 36 år som skrivande journalist på Sydsvenskan vet jag nämligen äntligen – och av egen erfarenhet – hur svårt det kan vara att göra mål.
Och rent av att skjuta innanför stolpar och ribba.
Får väl skylla på att det var för mycket klister på bollen.
Eller att de utlånade gymnastikskorna av H43-målvakten – och nu Lugiklara - Emma Friberg inte gav tillräckligt med fäste på golvet.
***
Först och främst, ett hjärtligt tack till Lugi och H43 för de signerade klubbtröjorna och deltagandet av tjejerna vid sportredaktionens firande av min förtidspension från Sydsvenskan på fredag.
Enda överraskningen – och det återkommer jag till – var att jag på plats i Arenan kallades ut på plan för att lägga straffar.
Under åtskilliga intervjuer genom åren hade jag lärt mig att man som skytt ska vänta ut målvaktens första rörelse och sen placera bollen runt stödjebenet. Då ska det vara omöjligt att missa har bland annat Tomas Axnér berättat.
Kunskaperna i teorin var noll och intet värda i praktiken.
Vid inledande straffen var nämligen bollen så klibbig att den bara lämnade min vänsterhand, föll likt en döende svan pladask rakt ner i golvet och rullade efter några småstudsar sakta ut mot kortlinjen.
Pinsamt. H43-keepern behövde inte ens reagera. Jo, jag hörde skratten från kollegorna på läktaren.
Enda ursäkten från min sida är att jag inte sysslat med aktiv handboll sedan pojklagsåren i Drott på 1960-talet. På den tiden var det inte tillåtet med klister.
***
Nästa två försök blev öga mot öga med Sanna Åstrand. Och mindre klister på bollen.
Nu hade jag taktiken klar – precis som vid en pingismatch mot Mikael Appelgren någon gång anno dazumal. Då handlade det om att sikta så långt ut mot bordshalvan som möjligt, för det var endast via kantbollar man kunde ta poäng mot ”Äpplet”.
I handboll var förhoppningen att näta stolpe in. Jag förstod nämligen att den rutinerade Lugi-målvakten varken skulle lyfta på foten eller lämna någon lucka mellan benen.
Närmare än två träffar i virket kom jag aldrig. Andra gången vänstra stolpens insida. Tyvärr kastade Åstrand sig raklång och fångade bollen på mållinjen.
Skulle kanske aldrig tagit på mig den överlämnade H43-tröjan med Zoran Roganovics autograf och värmande avskedshälsning. Jag borde känt till att vinröda spelare blir extra taggade när de ser blått.
***
Fast plötsligt slog det mig att avståndet mellan stolparna måste varit några centimeter för kort. Jag funderade på en protest och att begära kontrollmätning av målet.
Det blev aldrig aktuellt.
I nästa övning fick jag själv ställa mig i buren. Maria Adler och Nathalie Hagman stegade fram som straffläggare. Då kändes målet alldeles för stort.
Jag var chanslös och inte i närheten av bollen.
Nej, det fanns aldrig någon baktanke att bjuda på målen för att ge tjejerna bättre självförtroende inför SM-slutspelet.
***
En vecka innan jippot i måndags gav administrative sportchefen Malena Henriksson mig uppdraget att besöka den interna träningskampen mellan Lugi och H43 och göra ett reportage i miljö.
Så långt i förväg brukar aldrig mindre jobb planeras. Jag anade att något lurt var på gång.
Ännu mer övertygad blev jag några dagar senare. H43-ledaren Stefan Friberg ringde upp och sade att jag måste vara på plats klockan 18. Han skulle då ge mig ensamrätt på bomben om ett tränarbyte.
Om det varit sant hade aldrig nyheten kunnat hållas hemlig över helgen.
Men för att inte göra spexarna besvikna tog jag själv initiativ till ett reportage med Nathalie Hagman och Albin Tingsvall och dök upp i Arenan med penna och block. Gjorde intervjuerna – å yrkets vägnar – innan enda överraskningen blev att kallas ut på plan för straffläggning.
Den var, trots allt, en upplevelse!
***
På tisdagen avslöjades den första spelarövergången.
Efter fyra år i H43/Lundagård behöver Emma Friberg en ny utmaning i sin karriär. Juniorvärldsmästaren tar nästa steg hos lokalkonkurrenten Lugi och har skrivit på ett tvåårskontrakt.
Inom kort är jag säker på att bästa kompisen Vanessa Tellenmark kommer gå samma väg.
Lugi måste ersätta spelmotorn Sabina Jacobsen, som lär flytta utomlands och vara förlorad nästa säsong.
1 Kommentar »
Publicerad den 25 mars 2012 klockan 21:13 av Jan Gustafson
I ishockey kunde tidigt avsågade elitseriejumbon Timrå under lång tid lägga upp träningen och inrikta sig på kvalserien. Så här långt har Sundsvallslaget vunnit fem raka matcher och är på god väg att förnya kontraktet.
I handboll kan vi dra parallellen med att H43 också varit klart för kvalserien sedan en månad tillbaka. Lundensarna borde därför kommit ordentligt laddat till söndagens premiär och med ett spel som var anpassat till att slå VästeråsIrsta.
Men vad hände…
Jo, det var bara under sex minuter som H43 utnyttjade den skillnad i tempo som det skall vara mellan ett lag från elitserien och allsvenskan. Ledning 4-2 och allting enligt ritningarna.
***
Sedan drabbades H43 av en oförklarlig svacka, tappade nästa åttaminutersperiod med 1-9 och var hastigt och mindre lustigt i underläge 5-11.
Djupdykningen blev ödesdiger, uppförsbacken under resten av matchen alltför tung.
Rapporterna från Västerås säger att H43 inte klarade hemmalagets försvarsspel med två stötande tvåor. Tomas Westerlund berättar att hans spelare förlorade de flesta man-man-duellerna, inte gick på genombrott och avslutade med halvdana skott från distans.
Sånt duger inte - och på pappret är VästeråsIrsta sämst av de tre lagen från allsvenskan – bakom såväl OV Helsingborg som Lindesberg i tabellen.
H43-tränaren hade ingen annan förklaring än att motståndarna var mer taggade.
Nu väntar en lika kvalfylld vår för H43 som för två år sedan då det blev tiomålsförlust i första omgången mot Tumba. Kniven på strupen i varje match framöver – närmast hemma mot Lindesberg. Då får det bara inte bli stryk.
***
Kanske var det inte så lyckat av H43-ledningen att redan förra veckan – delvis på grund av Sydsvenskans avslöjande – gå ut med beskedet att Veroljub Kosovac tar över tränarjobbet nästa säsong.
Byte av tränare är alltid störande, även om jag tror att Tomas Westerlund klarar av att hålla fokus på att överlämna ett elitserielag till efterträdaren ”Kos”.
Lika stort ansvar vilar på spelarna. När nu medlemmar och andra personer såg till att H43 fick behålla sin elitlicens genom kraftsamlingen av uppemot 800.000 kronor i skänkta pengar och räddade ekonomin skall väl inte laget stupa på det sportsliga planet.
***
Tyvärr för H43:s del befarar jag att både OV Helsingborg och Lindesberg håller högre klass än VästeråsIrsta. Från elitserien kommer Aranäs – och ett Hammarby, nymotiverat på det sätt som H43 också borde vara.
Det blir en tuff resa för att hamna bland de tre bästa i sluttabellen.
***
Andra jämförelser med hockeyn är att AIK fick gratis tändmedel av att bli valda av Luleå och sensationellt slog ut seriesegrarna i kvartsfinalen.
Kan HK Malmö och Lugi hitta samma inspiration av att Guif och Ystads IF betraktar de båda Skånelagen som enklare motståndare än andra när handbollens SM-slutspel inleds på onsdag?
Kommentering avstängd
Publicerad den 21 mars 2012 klockan 22:38 av Jan Gustafson
Det blev ingen större dramatik i elitseriens sista omgång. Lugi hade avgörandet i egna händer och gjorde sin plikt mot Hammarby, 28-24.
Efter Tomas Axnérs utskällning av spelarna avslutade laget med tre raka segrar och knep slutspelsplatsen före Drott. Starkt gjort och nu kommer Lundalaget till kvartsfinalerna med en positiv trend.
***
Förlorarna jublade också i Eriksdalshallen. Tio minuter före eld upphör kom beskedet att liganämnden gett samtliga klubbar elitlicens för nästa säsong. Sluttabellen skulle gälla för nedflyttning och kval.
Då jumbon Caperiotumba inte klarade Ystads IF går ”Bajen” till kvalserien med bland andra H43. Skönt att det sportsliga fick fälla utslag.
***
För första gången någonsin får Skåne fyra klubbar i SM-festen. Det har aldrig inträffat tidigare att hälften av slutspelslagen kommit från Sveriges sydligaste landsända. Den gamla bästanoteringen var tre.
Handbollsvännerna kan se fram emot många höjdpunkter de närmaste veckorna. Synd bara att jag själv går i pension 30 mars och inte kommer att skriva om matcherna.
Jag får leva på minnen och konstatera att Skåne – om inte numerärt, så i alla fall matematiskt – faktiskt varit bättre.
1981 gjorde Vikingarna, Ystads IF och Lugi upp om medaljerna – och de två förstnämnda i SM-finalen. Det är strået vassare. För på den tiden gick bara fyra lag till slutspel.
Helskånsk final var det även 1980, Lugi-Ystads IF. Då tog vinrött sitt hittills enda SM-guld.
***
Med start nästa onsdag blir det samma klassiska drabbning i kvartsfinalen. Lugi applåderade säkert ärkerivalens val av motståndare. Ett prestigefyllt Skånederby känns mer öppet än att möta någon av fjorårets SM-finalister Guif eller Sävehof.
Jämnt skägg i elitseriens inbördes möten i vinter. En hemmaseger vardera och en avgjord. Lagen känner varandra utan och innan.
Fast i SVT24 gav expertkommentatorn Magnus Grahn Ystads IF favorittipset och Lugi noll procent i guldchans. Han menade att det måste vara störande med tränare som vill synas, twittrar, skyller motgångar på andra och inte klarar av att ta kritik.
***
Johan Zanotti har aldrig nått semifinal med något av de elitserielag han tränat under sex år.
Det får mig att tänka på välmeriterade Bengt-Åke Gustafssons svar när kontroversielle Niklas Wikegård sluggade som värst mot hockeykollegan i Tv-rutan.
”Vad har egentligen Wikegård vunnit som tränare?”.
Noll titlar.
***
Övriga kvartsfinaler blev Guif-HK Malmö, Sävehof-Skövde och Alingsås-IFK Kristianstad.
Guiftränaren Kristian Andrésson motiverade valet med att Malmö är försvagat av skadan på nyckelspelaren Sebastian Geissler. För hemmastarka Kristianstad gäller det att vinna en match i ”skolådan”. Eventuellt avgörande blir på bortaplan. Även om Darko Martinovic saknas skulle det förvåna om Ola Lindgrens mannar förlorar fyra gånger inom loppet av en knapp månad i Nolhagahallen.
***
I Stockholm var det en lättnad att Hammarby och Lugi inte kommit överens om att dela på poängen. Trots cirkusen i förbundets liganämnd finns det i alla fall lite trovärdighet i svensk klubbhandboll.
En gång var jag emellertid med om att ett resultat som gynnade båda lagen också lyste som eldskrift från siffertavlan vid slutsignalen.
Våren 1982 möttes Guif och H43 i kvalseriens sista omgång i Ulricehamn. Oavgjort betydde att både Guif och H43 skulle gå upp i elitserien på Göteborgslaget Sannas bekostnad. Det blev – 26-26…
Jag påstår inte att matchen var uppgjord. Men vid likaläge, två minuter kvar att spela och en H43-spelare utvisad tilläts ett decimerat Lundalag hålla bollen resten av tiden utan att någon gång försöka avsluta. Det blåstes bara frikast på frikast.
När de inblandade aktörerna hade duschat stötte jag på H43:s Bengt Persson utanför hallen. Jag sa som jag tyckte, att upplösningen kändes märklig.
BP vände sig till Krister Broman och frågade om det funnits någon risk att H43 skulle blivit avblåst för passivt spel.
Trettio år i efterhand måste svaret vara preskriberat och tillåtet att avslöja:
”Så mycket kul som vi har haft ihop behövde ni aldrig vara oroliga” sa rättskipare Broman med glimten i ögat.
***
På onsdagen kunde H43 och Zoran Roganovic glädjas över att stjärnan blev elitseriens skyttekung för fjärde året i rad.
Jag vet inte om Zoran sköt på allt som rörde sig uppe i Partille, statistiken på HEH:s hemsida visade i alla fall 20 avslut. Men mål på hälften, tio fullträffar plus två straffar mot Sävehof, räckte för att distansera Guifs Mattias Zachrisson med fem bollar. 221 mot 216.
Under sina nio år i svensk handboll har landslagsmannen från Montenegro gjort 1.673 mål. Han är därmed tvåa i skytteligan genom tiderna. Det saknas ”bara” lite drygt 300 till ledande Erik Hajas, som nätade 1.986 gånger under sin aktiva tid.
***
I landets finaste handbollsarena har IFK Kristianstad slagit publikrekord den här säsongen.Totalt lockade lagets sexton hemmamatcher hela 51.917 åskådare, vilket ger ett snitt på 3.245 personer.
Topparna var 4.943 – med gratis entré mot Aranäs – och 4.143 i Skånederbyt mot Ystads IF. Tio gånger har noteringarna legat över 3.000.
I en tillbakablick är det bara intresset under två år och i två andra skånska städer som kan jämföras med vinterns publikhysteri i Kristianstad.
***
Men slår man ut siffrorna är faktiskt inte IFK Kristianstad historisk etta.
Det är istället Vikingarna!
* När Helsingborgslaget gjorde debut och vann allsvenskan säsongen 1960-61 kom det 29.565 personer till nybyggda Idrottens Hus. På den tiden hade lagen bara nio hemmamatcher. Det betyder att Vikingarna fick snittet 3.285 – 40 personer mer per match än Kristianstad.
* Säsongen 1973-74 blev IFK Malmö allsvenska seriesegrare med Bo ”Bobban” Andersson i laget. Den sevärde bolltrollaren drog 26.774 åskådare – snitt 2.975 – till ”gulingarnas” matcher i Baltiskan.
***
Spelårets hemmasnitt för de övriga fem sydsvenska klubbarna: Ystads IF (1.654), Drott (1.578), Lugi (1.413), HK Malmö (1.176) och H43 (1.153).
***
Den här veckan kommer HK Malmös Rasmus Skram att vara idrottsutövaren i Sydsvenskans lördagsintervju. Dansken har ett orubbligt självförtroende, som ni kan läsa om i papperstidningen.
Apropå självförtroende glömmer jag aldrig den gamle landslagsspelaren Göran Bengtssons kommentar till förbundskaptenen Roger ”Ragge” Carlsson under VM i Schweiz 1986. Sverige mötte Sydkorea några dagar efter Palmemordet, Göran inledde på bänken och under de inledande femton minuterna öste motståndarnas storskytt Jae-Wong Kang in mål på mål.
”Jag vet inte om du har tänkt dig att vi ska vinna den här matchen, men i så fall måste vi få stopp på Kang”, sa Göran.
”Vad ska jag göra”, undrade ”Ragge” desperat.
”Sätt in mig”, svarade Göran kaxigt.
Varpå Bengtsson gick ut på plan och punktade bort den asiatiske stjärnan så att Sverige vände och vann med 29-26.
***
En annan minnesvärd ordväxling hämtas från avbytarbänken under en match i Halmstads gamla sporthall där två Drottspelare väntade på sin chans.
”Kan du skicka mig klisterburken”, sa Olle Hagström.
”Ingen idé, klistret hinner torka innan du får komma in”, svarade Christer Ousbeck.
”Då kan du sätta det i baken, så sitter du bättre”, replikerade Olle.
***
Motsatt förhållande då Göran Bengtsson vid några tillfällen självmant uppsökte landslagsbänken för att blågult skulle få bredd på anfallen.
Han hade tröttnat på en av lagkamraterna.
Det var nämligen oftast så att Björn Jilsén bara passade kanten när brorsan Pär spelade vänstersexa!
Det finns 4 Kommentarer »
Publicerad den 20 mars 2012 klockan 17:10 av Jan Gustafson
Onsdag kväll avgörs sista omgången i elitserien. Inget av de fem Skånelagen har hemmaplan. Däremot spelas två matcher i Stockholmsområdet. Hammarby möter Lugi och Caperiotumba tar emot Ystads IF.
Tävlingskommitténs upplägg av programmet är nästan lika korkat som förra veckans utspel av liganämnden att på förhand tvångsdegradera Hammarby och ge Caperiotumba platsen i kvalserien, så att de sista matcherna inte skulle ha någon sportslig betydelse.
Efter Hammarbys imponerande kraftsamling att få in 1,2 miljoner kronor på bara några få dagar kanske liganämnden ändrar sitt beslut om att neka ”Bajen” elitlicens. Vi får besked i de märkliga turerna onsdag kväll. Snacka om soppa.
***
Fem i tolv har jag roat mig med att nominera ett All Star Team av spelare från landets högsta serie.
* Målvakt: Thomas Forsberg, Sävehof.
* Vänsternia: Tobias Aren, Guif.
* Mittnia: Jim Gottfridsson, Ystads IF.
* Högernia: Zoran Roganovic, H43.
* Vänstersexa: Rasmus Skram, HK Malmö.
* Mittsexa: Andreas Nilsson, IFK Skövde.
* Högersexa: Mattias Zachrisson, Guif.
***
Tre platser kan diskuteras.
På högersidan var Skövdes Andreas Cederholm aktuell i båda positionerna, men föll i mitt tyckte bort när konkurrensen bestod av landets två främsta målsprutor.
Zoran Roganovic jagar sin fjärde raka titel som skyttekung. Den lojale H43-stjärnan toppar skytteligan (209 mål) med minsta möjliga marginal till ”Zacke” (208 mål).
Två danskar var också nära att komma med. Linjespelaren, som blivit säsongens bästa nyförvärv i elitserien och skytten, som har den högsta lönen av alla.
Centralt i banan valde jag istället två av svensk handbolls största framtidslöften.
***
De åsidosatta herrarna från andra sidan Sundet ingår däremot i ett All Star Team av danska lirare. Här flyttas ”Big Lars” ut till vänster på distans.
* Målvakt: Stephen Nielsen, HK Malmö.
* Vänsternia: Lars Möller Madsen, IFK Kristianstad.
* Mittnia: Claus Kjeldgaard, IFK Kristianstad.
* Högernia: Palle Hansen, Ystads IF.
* Vänstersexa: Rasmus Skram, HK Malmö.
* Mittsexa: Martin Bager, Ystads IF.
* Högersexa: Matias Pape Granvig, HK Malmö.
Notera att alla spelar i skånska klubbar. Det var dock självklart, för högre upp i landet finns inga danska elitseriespelare.
Konkurrensen inom Skåne var heller inte direkt mördande. Den handlade bara om att plocka bort tre man.
Kommentering avstängd
Publicerad den 16 mars 2012 klockan 23:59 av Jan Gustafson
Chanserna ökar att Skåne kan få två lag till SM-finalerna när Malmö Arena för andra gången står som värd för den svenska handbollens säsongsavslutning 12 maj.
* För två år sen stupade Lugis damer och herrarna i Ystads IF i avgörande semifinaler. Stora förhoppningar blev dubbla antiklimax.
* Den här våren är Lugitjejerna favoriter att nå ända fram i slutspelet och på fredagskvällen stärkte Ystads IF sina aktier att kunna bli det första skånska herrlaget i final sen 1996.
Segern mot Redbergslid betydde att YIF gick upp som tabelltvåa i elitserien. Den positionen skall det inte behöva bli några problem att försvara när bara en match återstår. Efter liganämndens synnerligen korkade och feltajmade beslut – att veckan innan sista omgången inte bevilja Hammarby elitlicens för nästa säsong – är ju motståndarna Caperiotumba redan klara för kval och har inget att spela för.
***
Andraplatsen är viktig ur många aspekter. Ystads IF kan välja det av tre lag man anser passar bäst i kvartsfinalen, slipper serieettan Guif i en förväntad semifinal och får här fördelen av hemmaplan i en eventuell femte match.
Om det blir som jag tror är det stor skillnad mellan att möta mästarna Sävehof i Österporthallen och på bortaplan.
Fast osvuret är förstås bäst. 2010 pallade inte Ystads IF för hemmatrycket mot Drott. Samma gällde förresten Lugidamerna i förra vårens avgörande semifinal mot Team Eslöv i Lund.
***
Går vi några timmar tillbaka såg YIF länge ut att göra processen kort med Redbergslid. Sexmålsledning, 21-15, åtta minuter in på andra halvlek och 28-25, tre minuter före full tid.
Men gästerna reducerade två gånger och hade i slutsekunderna även en kvitteringsboll i nätmaskorna som dömdes bort för övertramp.
Det domslutet var förmodligen korrekt. Annars var domarinsatsen lika svag som den tydligen är i hockeyns SM-slutspel. RIK-tränaren Magnus Wislander skakade uppgivet på huvudet flera gånger.
Ystads IF darrade när det inte längre fanns fler anfallshot än mästerlige Jim Gottfridssons avslut på rappa handledsskott och suveräna inspel till Martin Bager på linjen. Noll utspel på kanterna. Räddningen blev att Andreas Thynell till slut fick utdelning från nio meter.
***
Hos Redbergslid svarade reslige skytten Rickard Lönn för sin bästa insats sen EM-uppehållet. Det räckte inte och nu försvann göteborgarna som slutspelshot till Lugi.
Återstår bara Drott.
***
Eftersom Halmstadslaget inte kan passera av egen kraft och inte lär få någon hjälp av ett nedflyttningsklart och omotiverat Hammarby är kampen redan avgjord runt strecket.
Lugi vinner i Eriksdalshallen på onsdag och tar den sista SM-platsen.
***
Drott rasar förstås över liganämndens beslut. Jag förstår ilskan över de ändrade sportsliga förutsättningarna.
Fast lika lite som surpupporna i Malmö Redhawks skall väl Drott i första hand inte skylla säsongens misslyckande på några andra än sig själva…
Sju förluster på tio matcher den här sidan nyår. Många på grund av bristande ork i andra halvlek.
Rannsaka konditionen!
Kommentering avstängd
Publicerad den 14 mars 2012 klockan 22:57 av Jan Gustafson
Två av landets tre bästa klubbar visade lejonklon på onsdagskvällen.
* Tabellettan Guif gjorde 10-0 (!) på elva minuter mot Drott, vände 5-8 till 15-8, kontrollerade sen händelserna till 35-31 och säkrade därmed föreningens första elitserieguld genom tiderna.
* Regerande mästarna Sävehof hämtade upp första halvlekens sjumålsunderläge och 17-23 under av de avslutande sjutton minuterna till 27-27 mot IFK Kristianstad. För en vecka sen var Partillegänget också starkast i slutskedet.
Sävehof och Guif möttes i förra årets SM-final och är favoriter att bjuda på en repris i Malmö Arena den 12 maj. Jag ger bara ett lag chans att spräcka det tipset.
I kraft av hemmaplan i en femte semifinal kan Ystads IF slå ut titelförsvararna.
***
För Ystads IF och Skånekollegan Lugi innebar omgångens resultat att de får avgörandet i egna händer att infria sina respektive målsättningar.
* Sävehofs poängtapp gör att YIF lägger beslag på den viktiga andraplatsen om det blir segrar mot Redbergslid i Österporthallen på fredag och mot Caperiotumba borta nästa onsdag.
* Drotts förlust ger Lugi samma drömläge. En poäng i sista omgången mot Hammarby räcker för att säkra slutspelsplatsen.
Dessutom var det perfekt för vinrött att ”Bajen” genom vinsten mot H43 också bara behöver oavgjort för att bli kvalklart.
Således upplagt för delad pott i Eriksdalshallen!
Kan vi vänta oss samma kommentarer från Tumbahåll, som Malmö Redhawks lagkapten Linus Klasen fällde om Oskarshamn häromdan…?
***
IFK Kristianstad kunde också gett sig själva chansen att få spela en direkt avgörande match i slutomgången. Det fattades två sekunder för att mötet med Alingsås skulle gällt fjärdeplatsen. När klockan stod på 59.58 kvitterade andra halvlekens dominant Emil Berggren på en kontring.
Kontringen var en ren bjudning. Sex sekunder före full tid kastade Lars Möller Madsen bort bollen i anfall genom en vansinnigt försök att hitta linjen. Onödigt och snöpligt för nordostskåningarna, som hade varit värda segern.
I 27 minuter presterade nämligen IFK Kristianstad sin kanske bästa handboll för säsongen. Så långt hade Jesper Larsson storspelat mellan stolparna, banat väg för ledningen på 16-9 genom fjorton räddningar, varav två straffar och fått de 3.342 åskådarna i Arenan i extas, innan Darko Martinovic oturligt drabbades av en bristning i låret och tvingades utgå.
I mitten av andra halvlek tog det roliga slut. Hemmalaget började slarva och gjorde bara fyra mål under slutkvarten. Sävehof segade sig närmare och närmare, men borde förstås inte fått nå ända fram.
***
Nu hade det visserligen behövts seger mot Alingsås för att passera och bli fyra. I Nolhagahallen är det alltid svårt att vinna.I kvartsfinalen väntar förmodligen nytt möte med Alingsås och en avgörande match spelas i så fall borta.
Positivt för IFK Kristianstad är i alla fall att laget visat en så hög högstanivå att inget av de tre topplagen lär välja Ola Lindgrens fortfarande obesegrade manskap som motståndare. Och att nytände ”Jeppe” i sina bästa stunder håller samma klass som landets främsta hemmamålvakter – Thomas Forsberg i Sävehof och Mikael Appelgren i Skövde. I slutspel är det oftast lagen med bäst målvakter som vinner.
***
Tappade ledningar (Kristianstad och Drott) verkar förresten vara en svensk synd. Jag minns fortfarande landslagets kollaps efter 20-9 i paus mot Polen i EM.
För nämnda elitserieklubbar var det inte första gången. Kristianstads halvtidsledning på 20-12 mot Guif annandag jul förvandlades också till oavgjort. I Halmstad var det tredje matchen i rad som gästerna vände på steken.
Och nionde (!) hemmaförlusten för säsongen.
Drotts svackor är avgrundsdjupa och kommer kosta laget en slutspelsplats. Ett sånt ras som det mot Guif får bara inte hända. Ulf Sivertsson måste snart ge oss andra förklaringar än att det alltid svänger i dagens handboll.
***
H43:s brakförlust mot Hammarby betydde inget för lundensarnas tabellplacering. Men psykologiskt är det inte bra att ha 23-38 i bagaget inför lagens två möten i kvalserien.
HK Malmö behöver inte gräma sig alltför mycket över 22-23 mot Alingsås. Seger hade ändå inte mer än teoretiska möjligheter på fjärdeplatsen.
1 Kommentar »
Publicerad den 12 mars 2012 klockan 23:13 av Jan Gustafson
Ystads IF missade chansen att koppla grepp om den så viktiga andraplatsen i elitserien, den som ger fördel av hemmaplan i en eventuellt avgörande semifinal i SM-slutspelet.
Förlusten mot IFK Skövde, 32-34 gör att Sävehof är tvåa på bättre målskillnad.
Ystads IF får nu be IFK Kristianstad om hjälp att Skånekollegan slår de regerande mästarna på onsdag. I så fall kan YIF återta den tabellplacering man haft under större delen av säsongen via vinst mot Redbergslid på fredag.
***
Så här långt har YIF bara förlorat en hemmamatch. Det är i Österporthallen laget är som starkast.
Att istället möta antingen Guif eller Sävehof i en femte semifinal på bortaplan kan vara skillnaden mellan SM-final och att inte komma till Malmö Arena den 12 maj.
***
Nu är det förstås möjligt för Ystads IF att slippa någon av förra årets SM-finalister i semifinalen. Det inträffar om antingen Guif eller Sävehof åker ur slutspelet i kvartsfinalen. Men scenariot är inte troligt.
Jag är ganska säker på att de tre bästa lagen från elitserien tar sig vidare.
För de resterande Skåneklubbarna IFK Kristianstad, HK Malmö – och kanske Lugi – är det därför viktigt att slippa bli valda som motståndare i kvartsfinalen. Risken elimineras helt genom att bli fyra.
Kristianstad och Malmö har båda möjlighet att knipa fjärdeplatsen och gå om Alingsås.
Nyckelmatch Malmö-Alingsås onsdag kväll. Då laddar samtidigt Kristianstad för att dryga ut den förlustfria matchsviten sen Ola Lindgren tog över tränarrollen.
***
I Skövde dominerade elitseriens två främsta linjespelare.
Gästernas Martin Bager satte tio fullträffar. Landslagsmannen Andreas Nilsson sköt elva mål, varav fyra på straff.
Båda hade 100-procentig utdelning i avsluten. Imponerande effektivitet!
Kommentering avstängd
Publicerad den 11 mars 2012 klockan 23:30 av Jan Gustafson
Det svänger snabbt i handboll. Fyra dagar efter det att Tomas Axnér dömt ut Lugis chanser att nå SM-slutspelet har Lundalaget slagläge i kampen om den viktiga åttondeplatsen.
Efter fem raka matcher utan seger hittade Lugi vinnarspåret mot Redbergslid och stod inte kvar på perrongen när sista tåget gick i Lisebergshallen. Fullpoängaren, samtidigt som Drott förlorade mot Alingsås, gör att det bara skiljer en poäng mellan lagen.
De två slutomgångarna blir helt avgörande. Restprogrammen talar för att det kommer att skrivas skånsk handbollshistoria i elitserien om tio dagar.
* Lugi möter de båda bottenlagen Caperiotumba hemma (tisdag) och Hammarby borta (onsdag 21 mars). Lugi är favorit i båda matcherna.
* Drott möter Guif hemma (onsdag) och avslutar mot IFK Skövde borta. Två betydligt tuffare matcher och mot guldjagande serieledare lär det inte bli någon skräll.
Tar Lugi full pott får vi en fyra Skåne i SM-slutspelet. Det har aldrig tidigare hänt att mer än tre Skånelag deltagit i SM-handbollen samtidigt.
***
Lite olyckligt för Lugi var bara att det även svängde i Eriksdalshallen – och det under trettio minuter – på söndagen.
* I första halvlek hade Hammarbys utgrupperade försvarsspel full koll på Caperiotumbas anfall och var i femmålsledning på väg att döda kampen undan nedflyttning.
* Efter pausvilan fick publik och Tv-tittare sen uppleva en märklig scenförändring, då Caperiotumbas målvakt Filip Krook började storspela, räddade tre straffar och vände på steken.
Det hade varit lättare för Lugi att möta ett redan avsågat Caperiotumba och ett kvalklart Hammarby. Nu är differensen istället en poäng, till Caperiotumbas fördel.
Lugi kommer att ställas mot två lag med kniven på strupen och kan absolut inte ta ut några segrar i förskott.
***
Fast någon gång måste väl även ”Swinging Lugi” kunna bli stabilt.
Starkt av killarna att ta kritiken från Tomas Axnér efter Skövdematchen på rätt sätt och leverera när det gällde vinna eller försvinna i Göteborg.
Gratis entré i Arenan i Lund på tisdag. Storpublik borde betyda ett laddat och viljestarkt Lugi och inte ett lag som sviker hemmafansen, som Drott gjorde i lördags.
***
Svängigt var det även mellan H43 och IFK Kristianstad.
Inledande uppvisning av Zoran Roganovic, fem spelmål – som mittnia – på sju minuter. Låt vara att gästerna uppträdde passivt, men Tomas Westerlund menade att det nog är en svår omställning för alla försvar att möta en vänsterhänt skytt centralt i banan.
Med hårdare bevakning orkade inte H43-stjärnan ensam dra det tunga lasset. Hemmalagets sexmålsledning krympte till tre bollar i paus. I andra halvlek tog Lars Möller Madsen över huvudrollen på distans. Big Lars dunkade in sju bollar, H43 vägde för lätt mot danskens tyngd.
Annars utmärkte Philip Ståhl kände bara luftdraget av projektilerna. I motsatta buren visade inhoppande Jesper Larsson att gammal (38 år) är äldst. ”Gubben” kan fortfarande och när ”Jeppe” slutar blir elitserien en stor profil fattigare.
***
Framöver slipper H43 möta spelare som Lars Möller Madsen och Jesper Larsson. Eftersnacket med Tomas Westerlund handlade mest om kvalserien senare i vår.
* Vilket lag föredrar H43-tränaren som kvalmotståndare av Caperiotumba eller Hammarby?
”Tumba är ett krigargäng som aldrig ger upp. Hammarbys 3-2-1 försvar är besvärligt att luckra upp. Det går på ett ut”.
* Vem hoppas han vinner allsvenskan och att H43 slipper av Skånela eller OV Helsingborg?
”Resan till Stockholm är jobbigare. OV har mer rutin i sitt lag”.
***
I OV finns bland annat Olof Ask, Jonas Busk och Fredrik Wahlström – de två förstnämnda med förflutet hos H43.
Två andra kvalserielag har också H43-bekantingar.
* Ola Anto och Gustaf Ekström i Lindesberg.
* Andreas Bamberg och Daniel Wolff i Västerås Irsta.
Jo, det blir många prestigefyllda dueller frampå vårkanten.
De två senaste åren har H43 och de övriga elitserielagen förlängt sina kontrakt i kvalserien. Nu känns de allsvenska lagen starkare, men i kraft av sin erfarenhet och den svenska handbollens giftigaste anfallsvapen bör H43 överleva för tredje gången.
***
Zoran Roganovic kom till slut upp i tio mål mot Kristianstad. Sista fullträffen var hans 200:e för säsongen och innebar ledning i skytteligan, ett mål före Guifs Mattias Zachrisson.
Den regerande skyttekungen jagar sin fjärde raka titel och att vinna för femte gången.
Fantastiskt att en så duktig spelare fortfarande är H43 trogen. Och blir det elitserien även nästa säsong lovar Zoran Roganovic att fullfölja sitt tvåårskontrakt med klubben.
Kommentering avstängd
