Efter åtta säsonger valde H43 att inte förlänga kontraktet med trotjänaren Nemanja Milosevic. Det fanns nog många som trodde att den 32-årige serben gjort sitt inom elithandbollen.

Men själv ville Nemanja Milosevic fortsätta spela – och helst bo kvar i Lund. När det aldrig gick att värva Zoran Roganovic vände Lugi istället blickarna mot H43-stjärnans bäste kompis och erbjöd ett kontrakt på en säsong.

Nemanja Milosevic plockades främst för att stärka upp försvaret. I defensiven har den rutinerade veteranen levt upp till förväntningarna och gjort stor nytta.

Mer anmärkningsvärd är den andra sidan av Lundaprofilen. Framåt upplever nämligen Nemanja Milosevic en ny vår. Tre fullträffar mot Redbergslid och stundtals var offensiven lika giftig som under de första sex åren av H43-karriären – innan två hälseneskador hämmade kapaciteten.

***

Fast det var Lugis etta i positionen som vänsternia som avgjorde RIK-matchen.

Joakim Bååk sköt förlösande 28-26, femton sekunder före full tid. Sen hann göteborgarna bara med ett reduceringsmål.

***

Lugi har marginalerna på sin sida just nu. Andra uddamålssegern inom loppet av tre dagar – i torsdags fick Caperiotumba stryk.

Förmågan att vinna jämna matcher brukar känneteckna ett topplag. Efter en trög serieinledning är vinrött på gång.

***

Anders Hallberg har varit genomgående bäste lugist i höst, kastade nu bort en del bollar, men steg fram och sköt två viktiga mål från halvdistans i slutskedet.

I första halvlek blev det utdelning på ett par genombrott.

Märkligt att konkurrenterna fortfarande går på den patenterade skott- och kroppsfinten!

***

TV-sportens handbollsextra hade inslag om vad elitserielagens specialtränare haft för betydelse. Thomas Sivertsson, mittsexa i landslaget under storhetsperioden på 90-talet, var i fokus för att ha utvecklat H43:s linjespelare.

Lugi har gjort många kontringsmål på att bryta passningar i motståndarnas anfall. Här ser man också var en skicklig lärare betyder.

Tomas Axnér var nämligen mästare i bollstölder under sin aktiva tid!

***

I Lugi märktes inte att Kristian Meijer saknades.

Ersättaren påminde nämligen inte bara om MFF-anfallaren Agon Mehmeti till utseendet.

Simon Stridsberg, ännu inte 20 fyllda, visade prov på härlig målkänsla från sin högerkant!

***

Sviter är till för att brytas.

Efter fem raka förluster tog HK Malmö en efterlängtad seger mot svenska mästarna Sävehof. För Drott räckte det med fyra smällar, trendbrottet kom i Alingsås.

Jämnt i Baltiskan och trånga Nolhagahallen. Då är det ofta lagen i störst poängbehov som har den hetaste viljan.

Dramatik även mellan två formtoppade gäng i Ystad. I slutskedet vände hemmafavoriterna fyramålsunderläge till tvåmålsledning. Skövde kom igen och kvitterade. Oavgjort var nog mest rättvist.

På den gamla goda tiden vann YIF nio raka. Det blev inget nytt rekord. Nu stannade segersviten vid sju matcher.

***

Apropå goda tider och rekord:

Säsongen 1993-94 noterade Drott sexton (!) segermatcher i rad.

Det var när Magnus Andersson och Ola Lindgren härjade som värst i den svenska elitserien.

Efter tjugo minuter hade Guifs Tobias Aren knappast skjutit ett skott i bortamötet med HK Malmö och ännu mindre nätat. De andra, normalt så tongivande stjärnorna Mathias Tholin och Mattias Zachrisson, var lika anonyma, inte ett enda spelmål.

Hemmalaget ledde, 10-7 och verkade gå mot seger. Så långt såg det ju ut som om försvaret hade kontroll på Guif främsta vapen – kontringarna, kantavsluten och Tobias Arens skytte.

***

I andra halvlek fick vi uppleva en märklig scenförändring.

* Tobias Aren började avlossa sin bössa, fick utdelning på nästan allt och satte åtta fullträffar på trettio minuter.

* Mathias Tholin och Mattias Zachrisson hittade rätt med sina specialiteter och noterades tillsammans också för åtta mål.

Sexton pytsar av Guifs tre största stjärnor. Skyttet och vassare hot i fler positioner var skillnaden mellan lagen.

***

HK Malmö har bara Mattias Thynell som riktigt giftig hoppskytt på nio meter. Även om danska nyförvärvet Matias Pape-Granvig och Fredrik Lindahl var duktiga i varsin halvlek och varierade avsluten med fina inspelningar känns det som att laget får jobba betydligt hårdare för sina mål än de flesta av konkurrenterna.

Det tar på krafterna och kan bli tufft i längden.

Topptippade Malmö har nu förlorat fyra raka matcher. I nästa omgång väntar ett revanschsuget Alingsås på bortaplan. Det kan dröja innan de nödvändiga poängen börjar ramla in.

Lugi-Hammarby 37-27.

Såna här siffror kan det bli i dagens elithandboll.

Målfest?

Stryk fest.

***

Pratade, angående målfrossan, med Håkan ”Lellen” Hansson, stor profil i Lugi under slutet av 70- och början av 80-talet och pappa till dagens damstjärna Maria Adler.

Vi var båda överens om att det inte var bättre förr. Handbollen går framåt – på alla sätt. Men det var betydligt roligare.

Hellre matcher som slutade 18-16 – där det var tuffa försvar, kamp om varje mål och varje mål kändes viktigt – än dagens Hawaii-handboll med böljande kontringar upp och ner och avslut i de uppställda anfallen efter bara 10-15 sekunder i anfallen.

Och mer än en fullträff i minuten!

***

Nu påverkas förstås omdömet av att Lugispelarna var överlägsna sina motståndare och inte hade några problem att luckra upp det offensiva ”Bajen-försvaret”.

En avgjord handbollsmatch blir ofta en ointressant, lång transportsträcka. Så var det förstås även i gamla tider.

Men har man sett Danmark besegra Frankrike med 9-8 i VM-handbollen 1967 – efter 3-2 i paus – och fransmännen glädjas på samma sätt som dagens fotbollsspelare varje gång man överlistade Erik Holst i rödvita buren – är det lätt att bli nostalgisk.

***

Frågade också Anders Hallberg vad han tyckte.

- Jag förstår att publiken har större behållning av en tät match med färre mål och fler målvaktsräddningar. Men för oss spelare är det roligare med öppen handboll – som ikväll.

Tacka för det. Det är inte varje dag Lugi vinner med tio bollar.

För första gången någonsin har Skåne fyra damlag i elitserien. På söndagen stod Lundaklubbarna Lugi och H43 som värdar för ett dubbelderby i Arenan.

Det historiska evenemanget skulle vara en manifestationen av den imponerande bredden i landets sydligaste distrikt och gick under namnet Slaget vid Lund

Initiativet var vackert, på alla sätt.

***

Men varför i herrans namn var det avkast klockan 14 och 17 – med en och en halv timmes uppehåll mellan derbyna?

Jag fattar ingenting.

Här sumpade ju arrangörerna det som väl borde varit det självklara syftet med galan – nämligen att bjuda publiken på två höjdpunkter efter varandra.

Nu åkte många hem efter inledningsmatchen H43/Lundagård-Team Eslöv. Jag förstår de som inte orkade vänta den onödigt långa tiden fram till mötet Lugi-H65 Höör.

Målet var att locka 2 000 åskådare. Det kom inte ens 1 000 personer till någon av matcherna.

***

Fast man hade förstås sina onda aningar redan på förhand. I stora tidningsannonser gjorde nämligen Lugi bara reklam för sin egen match.

Snacka om dåligt sinne för PR.

Varför gick inte Lugi och H43/Lundagård samman och slog på trumman för varandra?

Här finns åtskilligt att lära till nästa gång – om det nu blir någon repris på dubbelderbyn.

***

I Lugi spelade Sabina Jacobsen under de inledande tjugo minuter då tränaren Dragan Brljevic ansåg sig behöva matcha förstauppställningen.

Nyligen bröt Lugistjärnan näsbenet och tvingades lämna återbud till landslagets EM-kval.

Var det inte lika farligt att ställa upp i klubblaget?

***

Det tristaste som hände under de över fyra timmarna i Arenan var Anna Roxås tvärstopp och kollission med en Lugispelare. Liggande på plan skrek hon ut sin smärta så att det hördes över hela hallen.

Man befarade direkt att det var så illa som läkarna sedan misstänkte. Skador på både korsband och inre ledband.

***

Finast var att se tvillingsystrarna Emma och Sanna Åstrand rusa fram och trösta sin olyckskamrat när hon burits av plan.

Emma, klubbkamrat i H65 och Sanna, målvakt i Lugi, har själva drabbats av samma typ av knäskador – och i Lund delar de tre tjejerna lägenhet.

Det känns i alla fall skönt att veta att Anna Roxå kommer få stöd och medkänsla från nära håll under den tunga läketid som väntar.

***

Tvillingpar var förresten på modet i Arenan…

* Vid sidan av sjumålsskytten Nathalie Hagman var Linn och Lina Larsson, Lugis nyförvärv från Örebro, de mest framträdande lirarna i hemmalaget.

* I H65 var inte skottstyrkan och spelsinnet lika bra hos Jonna och Jennie Linnéll, döttrar till förre svenske förbundskaptenen Ingemar Linnéll.

Fast hos nykomlingen vägde de flesta spelarna för lätt. I alla fall när motståndet var av Lugis kaliber.

Ystadsgrabben Jim Gottfridsson anses vara ett av de största framtidslöftena i svensk handboll.

I Skånederbyt Ystads IF-IFK Kristianstad visade 19-åringen både motståndare och de 1 898 åskådarna att han är ett trumfkort redan under sin första säsong i elitserien.

YIF-förvärvet från lokalkonkurrenten IFK sköt fyra av de fem sista målen från ställningen 25-25 och avgjorde den jämna tillställningen. Jim Gottfridsson hade inga som helst nerver, plockade fram sitt eminenta artisteri när det behövdes som bäst och grundlurade IFK-försvararna med fräcka genombrott.

***

Ystads IF tog sin femte raka seger och känns mer och mer som det främsta Skånehoppet i toppstriden.

Styrkan är att laget har bredd, olika varianter på anfall och inte står och faller med enstaka spelare.

* I söndags, mot HK Malmö, steg Palle Hansen och Andreas Thynell fram med tungt och vägvinnande skytte från distans.

* På onsdagskvällen var det mer finess över offensiven. Bolltrollaren Jim Gottfridsson är nämnd, spelgeniet Sebastian Seifert hittade Martin Bager med överrumplande passningar in på linjen och på kanterna var Pierre Hammarstrand och Philip Nilsson som alltid effektiva i avsluten.

* När nye tränaren Mats Engblom dessutom lärt killarna att kontra – det såg vi mot Drott – och uteförsvaret hjälper sina målvakter är det på sin plats att varna för ett mer komplett YIF än på många år.

***

IFK Kristianstad har tappat många matcher på slarv och tekniska fel de två senaste säsongerna.

Inför tredje elitserieåret såg Kenneth Andersson som sin främsta uppgift att nöta in ett disciplinerat anfallsspel.

Det funkade hyfsat under 55 minuter i Österporthallen. Sen föll IFK-arna tillbaka till gamla synder.

I slutskedet hittade aldrig inspelen rätt adress. De många felpassen blev ödesdigra.

***

Fredag kväll står Lundaderbyt Lugi-H43 på menyn. Fyllt av traditioner och prestige.

De senaste fyra åren har Lugi alltid vunnit på höstarna och H43 på vårarna.

Det talar för ”hemmaseger”.

Men den här säsongen är H43 vassare och faktiskt favorit på pappret.

Skyttekungen Zoran Roganovic berättar om extra tändmedel att möta mångårige lagkamraten Nemanja Milosevic, som bytte klubbfärg i somras och även de tidigare H43-arna Tomas Axnér och Linus Persson i Lugi.

Inför sitt 18:e Lundaderby – samtliga sen 2003 – lovar Zoran Roganovic att H43 är heltaggat.

Ystads IF brukar inte vinna i Baltiska Hallen. Men säsongens lag verkar bättre än på många år och 31-29 i derbyt mot HK Malmö var hur rättvist som helst.

Fjärde raka segern efter premiärsmällen mot H43. I nuläget känns klassiska YIF som Skånes främsta hopp i elitserien!

Bäddat för publikfest mot IFK Kristianstad på onsdag.

***

Den största skillnaden mellan lagen i Baltiskan var skyttet.

Hos gästerna firade Palle Hansen och Andreas Thynell tidig julafton i andra halvlek. Herrarna sköt vardera fem mål, totalt sex.

* Vänsterhänte Palle Hansen är ojämn, försvinner vissa matcher, men har en hög inneboende kapacitet. Nu bäst av de fem danskarna på banan.

* Andreas Thynell fick delar av förra hösten spolierad av en ljumskskada. Frisk är han en tillgång för YIF. Jag kan förmoda att pappa Thomas Persson njöt på läktaren.

***

Det gjorde däremot inte 70-talets svenske landslagsstjärna över andre sonens beteende. Tjugo minuter in på andra halvlek drog Mattias Thynell på sig ett rött kort för protest efter att först blivit utvisad.

Onödigt och omoget.

Hemmalaget tappade en viktig kugge på distans, körde fast och fick slita för varje fullträff fram till slutskedet. Då visade äntligen Fredrik Lindahl lite framåtanda. Frågan är varför Malmös mest välbetalde spelare dröjde så länge med att oroa YIF-försvaret.

Christoffer Geisslers friska satsningar borde smittat av sig. Själv tillhör han inte kategorin skyttar. Det behövs fler hot än genombrott från nio meter.

***

HK Malmö var nere för räkning två gånger och reste sig.

7-11 blev 13-13. 14-18 blev 18-18. Det är inget fel på kämpaglöden.

Fast i långa loppet är det tungt att spela 40 minuter i uppförsbacke, som Malmö fick göra sen Mattias Thynell förvisats av plan.

***

Jan ”Proppen” Karlssons mannar hade behövt vinna för att haka på topplagen.

Nu är det istället Ystads IF som anslutit till tätgruppen Sävehof, Guif, Alingsås och Drott på åtta poäng.

Fast frånsett några klubbar har alla slagit alla i höstupptakten. Malmö får reparera sina missar i nästa bortamatch mot Aranäs.