Sydsvenskan.se Ett friskare Sverige

Ett friskare Sverige – men hur?

Publicerad den 15 oktober 2012 klockan 13:05 av Helena Giertz

Idag drar kampanjen Ett friskare Sverige igång. Budskapet är viktigt. Fortfarande så lever 13 % av svenskarna ett stillasittande liv och 35 % är överviktiga. Inte mycket har hänt sedan 2004 annat än att fetman har ökat. Men frågan är om kampanjen får något som helst genomslag. Folkhälsoinstitutet säger att målgruppen är alla svenskar och vissa utvalda grupper. Man skjuter för brett. Och kampanjen riskerar att försvinna i alla andra budskap eller bara nå de redan frälsta.

Illustration: FHI

Och de redan frälsta är många. Det märker jag. Cykelvasans 12.000 platser sålde slut på 26 minuter och Vätternrundans 20.000 platser sålde slut på tre timmar. Nya träningsformer som military training och cavemen är populära. Löpningen slår rekord. Jag har inga lösningar om hur man kommer till rätta med det stillasittande livet. Företagsläkaren Johnny Johnsson som framgångsrikt drev ett hälsoarbete på Stora Enso hade en idé. Han trodde inte på friskvårdsbidrag utan mer på olika friskvårdsaktiveter i grupp. En sådan var en grupptävling där den procentuella förbättringen var avgörande. Snabbt insåg deltagarna att det krävdes en soffpotatis för att nå de bästa resultaten. Man lät helt enkelt de redan frälsta inspirera de icke-frälsta. Intressant tanke!

Söndagen för mig var en vilodag. När jag vaknade i söndagsmorgon så var kroppen tung som sten. Den skrek vila. Förra veckan innehöll två styrketräningspass, ett spinningspass och två rullskidepass, teknik och distans. Vila är viktigt för att kroppen ska återhämta sig annars finns risker för både skador och sjukdom. Vävnader i muskler och ben bryts nämligen ned vid träning och byggs upp igen vid vila. Det handlar om att finna det optimala läget mellan träning och vila. Nedan finns en tabell från sajten Aktiv Träning som anger återhämtningstid vid olika träningsformer. Den bygger på en person som klarar att springa 5 km på cirka 25 minuter, och som ibland även styrketränar.

Återhämtningstid
Intensitet	90–95% återhämtn.
45–60 min. snabb gång, jogg	Få timmar
45–60 min. distanslöpning	6–12 timmar
45–60 min. snabb löpning	12–18 timmar
30–45 min. mycket snabb löpn.	12–24 timmar
6 x 3 min. hårda intervaller	18–36 timmar
60–90 min. tung styrketräning	18–36 timmar

Källa: Aktiv träning

Veckan matinköp trängs med träningsgrejor

Söndagen ägnades åt hemmafix som behövs för att en intensiv vecka ska fungera. Sen tog jag det lugnt och hann läsa massor av träningssajter, bloggar och om kampanjen ett friskare Sverige.

Taggar:Aktiv Träning, Återhämtning, Cykelvasan, Vätternrundan, Vila
Följ gärna kommentarer via RSS 2.0
Skriv en kommentar, eller använd trackback från din egen blogg

taliz

Folk behöver stimuleras till vardagsmotion. Väldigt många har exempelvis cykelavstånd till sin arbetsplats, men väljer ändå att ta bilen av ren lathet. Samma sak med småärenden till affären och liknande. Folk tar bilen.
De som inte äger någon bil, och inte är sammanboende med någon som har bil, borde kunna få ett miljöbidrag/skatteavdrag som i sin tur förhoppningsvis kunde motivera folk att använda andra färdmedel. Ett annat förslag är att införa tjänstecykel som alternativ till tjänstebil. Det skulle göra väldigt mycket för folkhälsan såväl som för miljön och trängselsituationen i städerna om folk cyklade mer.
Sedan bör bensinskatt såväl som fordonsskatt höjas rejält för de som bor i tätort. Ytterligare sådant som bör införas är sockerskatt, läsk och godis med överdrivet mycket socker bör helt enkelt beskattas vilket i sin tur kan finansiera olika former av stimulation till motion.

Det behöver helt enkelt kosta mer att vara lat och miljövidrig.

Helena Giertz

Intressant det där med tjänstecykel. Det fungerar säkert i storstadsområden men inte för en säljare i Norrland. Sockerskatt har visat sig ha en mycket liten effekt på konsumtionen.Det visar undersökningar från stater i USA där det har genomförts och det visar forskning bland annat en avhandling från Umeå universitet av Linda Thunström. För att få människor att handla mer hälsosamma matvanor krävs långsiktiga informationsinsatser. Korta reklamkampanjer ger inga varaktiga effekter, menar hon. Styrmedel kan stödja till viss del men jag tror för att skapa beteendeförändringar behöver vi finna individernas drivkraft för att åstadkomma resultat. Jag tycker om rolighetsteorin. Vad säger du om detta?
http://www.youtube.com/watch?v=ivg56TX9kWI

taliz

Nej, det fungerar inte för en säljare i norrland. Men så är det ju med allt, det finns alltid undantag. Grejen är att det funkar för väldigt många.

Sockerskatt handlar inte om att få folk att köpa mindre onyttigheter. Det handlar om att ge medel till ökade stimulanser. Du kan äta mycket onyttigheter sålänge du är aktiv. Det ena kan alltså finansiera det andra.
Tex skulle intäkter från sockerskatt kunna användas för att finansiera tjänstecykeln.