HÅLLBART MODE | Tre sätt att tänka
Foto: Allan Grant (1959) via LIFE.
På ämnet hållbart mode: vad kan man som ensam individ göra?
Hur mycket ska man engagera sig? Hur dåligt samvete bör man ha? Bomullsskulden är såklart för stor för att bäras på en enda privatpersons axlar, men samtidigt bör man som människa förhålla sig på något sätt.
Här på Sista Skriket kan vi till exempel bli bättre på att prata om det. Prata om att hållbart mode inte bara innebär ekotyg. Om att det inte bara går ut på att vägra konsumtion och sucka åt snabba trender. Eller om att ha dåligt samvete. Det behöver inte vara allt eller inget. Hållbart mode är, och kan vara, många saker. Framförallt kan det vara en inställning till kläder.
Framöver kommer Sista Skriket extraknäcka som en anslagstavla för bra hållbara förhållningssätt till mode. Alla bidrag och tips tas emot med öppna viftande armar.
Vi börjar med tre saker att tänka på:
1. Det är okej att vara sentimental.
Istället för att skämmas över överdriven plaggsentimentalitet kan vi vara nöjd över den. Att låta kläder bära minnen gör kanske att vi är mindre benägen att slänga dem. Att vara känslosam med kläder är också lika med att ge dem ett värde utöver det ekonomiska.
2. Sluta behandla plagg som engångsligg.
Sluta se på kläder som sommarkatter. (Eller på sommarkatter som kläder.) Det kan helt enkelt vara nyttigt att ibland vara som Chandler i Vänner – nojig inför att binda sig. Inom rimliga gränser, såklart. Ser direkt Woody Allen framför med uppspärrade ögon och blöta handflator hysterisk framför en potentiell vårjacka. Men kanske kan man lugnt stirra jackan i ögonen och fråga sig själv: kommer jag älska dig imorgon? Någon enstaka gång kanske man lyckas visualisera ett blasé breakup i framtiden och svara nej på den frågan.
3. Analysera garderobsstatistik.
Ha lite självinsikt. Om man alltid köper polyesterplagg men aldrig använder dem (been there done that) borde man kanske fatta hinten.
