Segern mot Almtuna (5–0) innebär att Malmö Redhawks befäster sin ställning som seriens nästbästa bortalag efter Mora.
Redhawks är verkligen hemma borta och har tagit 25 poäng utanför Malmö arena.
Två raka bortavinster gör att klubben har studsat tillbaka och är med i kampen om den tredje direktplatsen till kvalserien.
På allvar. Se så snabbt det kan svänga. Nåja, det är en lång serie och Redhawks kommer nog att ligga och skumpa strax under Leksand i tabellen.
Noterbart är att Teemu Kesä gjorde sitt första seriemål för Redhawks.
Finländaren är inte bara en kille som sätter in proppar på öppen is, en back som gillar att bevaka kassen, han kan bidra framåt också.

Redhawks mini road-trip landar under lördagen i Uppsala för mötet med Almtuna under söndagen. Matchen skulle egentligen spelats den 10 februari – mitt under OS, men är alltså flyttad till den 20 december.
Ett smart och livsnödvändigt drag.
Anledningen är att Redhawks fyra danska landslagsspelare ska på uppdrag i nationens tjänst. Det rör sig förstås inte om hockeyturneringen i Vancouver, dit danskarna inte är kvalificerade, utan om Nagano Cup i Japan.
Hur som helst – Almtunamatchen är den sista kampen före juluppehållet och tränaren Göran Karlström tycker att tre poäng hade varit en käck slutkläm före nötknäckandet.
Han varnar för Almtunas hemmastyrka, men ser det som en uppgift som går att lösa.
– Precis som i matchen mot Sundsvall måste vi vara med från start. Tyckte att vi hade bra med trafik framför deras mål, men i power play måste vi vara mer hänsynslösa. Pucken ska bara in, säger Göran Karlström.
Den avstängde Teemu Kesä återkommer på isen. Anton Blomqvist startar som sjunde back.

MAX GÖRTZ är den ende Redhawksspelaren som har kommit med i U17-landslaget som åker till Kanada för en turnering kring nyårshelgen.

Spelarna som ska vara bäst måste också vara det.
Ungefär så skrev jag före Sundsvallsmatchen.
Ta en titt i målprotokollet: Redhawks tre första målskyttar var i tur och ordning Eriksson, Green och Söderberg.
Vägvisare – som pekade ut färdriktningen.
Bortasegern mot Sundsvall (4–3) var en absolut nödvändighet för Redhawks, den gav laget en välbehövlig påfyllning av energi efter en motig period.
Och detta trots ett power play som fortsätter att gå på kryckor.
Insatsen var inte speciellt snygg, vacker eller elegant.
Dessutom onödigt spännande när ett rätt svagt Sundsvall kom in i matchen tack vare två raka straffmål och hade häng på en kvittering i slutminuten när Redhawks drabbades av en onödig utvisning (sex utespelare på isen).
Men tre poäng är tre poäng.

Så här tyckte jag om Redhawksspelarna:

Markus Svensson
Släppte in tre stentunga mål, tillverkade av Henrik Thegel, varav två var luriga straffar.

Anton Blomqvist
Hamnade på mellanhand vid första baklängesmålet, orsakade sedan Sundsvalls första straff och var allmänt osäker i positionsspelet. Bänkad i den tredje perioden.

Patrik Hersley
Relativt säker insats, oftast med god puckkontroll och hittade de offensiva hålen vid anfallsutflykterna.

Lucas Sandström
Blev en något ryckig match för honom eftersom Redhawks hade långa sjok med power play och där var han inte påtänkt. Annars aggressiv och svårtstoppad med sina rörliga kullagerhöfter.

Morten Green
En inspirerad start med ett mål. Ett fall framåt jämfört med senast.

Kim Staal
Stort hjärta, riv och slit och dammsög ytorna utefter sargerna effektivt. Hade del i Greens mål, frågan är hur mycket.

Jesper Damgaard
Återigen en stabil match. ”Faxe” brukar vara trögstartad efter långa skadeuppehåll och vid säsongsöppningar, vill inte påstå att han var fräsch som en nyponros, men överraskade väl igång efter hjärnskakningen.

Fredrik Eriksson
Ett påpassligt mål och stor aktionsradie, hade han spelat med mindre marginaler vid ett par tillfällen hade det varit en insats utan skavanker.

Nichlas Hardt
Den lille pansarvagnen gick lite på tomgång. Okej, han gjorde sitt jobb, men det sprakade inte så mycket om honom. En match kvar sedan är det julferie, det ser han ut att behöva.

Carl Söderberg
Liknade faktiskt den tvåvägscenter han alltid borde vara och bara är ibland. Få misstag i egen zon och relativt kreativ framåt med god speed. Personligen är jag ambivalent till en av hans specialiteter. Du vet när han cirklar och cirklar och kastar in pucken på måfå framför kassen och hoppas på en lycklig studs.

Jan Urbas
Det är en stor kille som kan utnyttja sin storlek bättre, men det känns som om han är på väg upp i formhänseende.

Robin Weihager
Tappade ett par närkamper i egen zon, men höll i övrigt en hygglig standard. Har på sistone utökat sin repertoar med kraftfulla och välavvägda pucktransporter från farligt område till ett mer säkert.

Daniel Casselståhl
Idén med Casselståhl i power play känns sådär, men levde högt på sin rutin och rörlighet.

Thomas Larsson
Gjorde det fjärde målet som också blev matchavgörande. Mådde rätt bra av uppflyttningen till den tredje linan. Inledde som vanligt med en propp i sitt första byte. Borde fortsätta på den inslagna vägen med en tackling varje byte. Det kan åtminstone vara en målsättning.

Marcus Olsson
Många power play och få box play, då blev det begränsat med istid för Olsson. En assist dock på Larssons viktiga mål.

Don MacLean
En match mer i kanadensarens smak, lägre tempo och mycket kollektivt puckinnehav. Skrapade ihop två assists, men lam i egen zon.

Victor Svensson
Missade ett jätteläge, framspelad av Holmkvist. Syntes lite och fick begränsat med speltid.

Tomas Wallgren
Användes hela vägen och var mer till sin fördel än senast, Är pålitlig i utsatta situationer.

Viktor Holmkvist
Precis som i debuten mot Mora hade han några byten där han körde upp isen i motståndarnas zon.

Tron på Jani Hurmes färdigheter är alltjämt grundmurad i Finland.
– Hurme är fortfarande väldigt motiverad och villig att bevisa för alla att han fortfarande kan spela hockey på högsta nivå, säger Juha Hautamaa, sportchef i Hurmes nya arbetsgivare Ilves, på klubbens hemsida.

Otaliga är spelarna som har lämnat Malmö Redhawks och blivit bättre i en annan klubb.
I det här fallet tvivlar jag dock en smula. Hurmes kontrakt sträcker sig över säsongen 2010-2011.

”Det finns inga mirakelkurer, bara hårt arbete”.
Ungefär så löd Roland Anderssons mantra under tiden han var MFF-tränare.
– Så länge man vill arbeta finns det liv, säger Redhawkstränaren Göran Karlström med ett skratt.
Men vad rör sig i din skalle?
– Ny match (mot Sundsvall på fredagskvällen), nya poäng att spela om. Vi har länge tjatat om att vara hetare med mer trafik framför motståndarnas mål. Men då är det också viktigt att sätta dit puckarna när man väl skapar trafiken. Och vi måste hela tiden gå till oss själva, vi kan inte skylla på någon annan.
Varför är ert powerplay så impotent?
– Om jag hade ett svar, skulle jag kunna ändra på det. Även om vi ändrar uppställningar och byter positioner, så är det samma resultat som tidigare.
Finns det några spelare som måste höja sig?
– Det är ett lagspel som måste jacka in på alla händer och fötter. Vår första- och andraline har inte producerat i samma omfattning som tidigare. Killarna där ska leverera mål och poäng.
Vad ändrar du på till Sundsvallsmatchen?
– Teemu Kesä är avstängd ytterligare en match, vilket jag inte kan begripa. Anton Blomkvist spelar därför kvar med Patrik Hersley. Första- och andrakedjan är intakta. Marcus Olsson, Tomas Larsson och Don MacLean bildar tredje. Sedan har vi Victor Svensson, Viktor ”Honken” Holmkvist och Tomas Wallgren i den fjärde, säger Göran Karlström.

MINANALYS: 49 poäng på 28 matcher ger ett snitt på 1,69. En styrfart på 2,0 ger en garanterad direktplats i kvalserien.
Det kan utlovas redan nu.
För närvarande parkerar Redhawks på en sjätteplats i serien. Vilket absolut inte är sämre än målsättningen om att vara bättre än förra säsongen, då man landade på en åttondeplats.
Målsättningen har jag hela tiden ansett vara synnerligen blygsam, men med facit i hand kanske den är mitt i prick.
Ändå kan jag tycka att Redhawks med bred marginal ska ta sig till playoff och även vara med och hugga på tredjeplatsen ända in på sluttampen.
Visserligen spelas inte hockey med pengar, något Redhawks smärtsamt har fått uppleva genom åren, men klubben har trots allt en lönebudget som är generös för allsvenskan.
Den ligger på runt 17 miljoner kronor, men då får vi inte glömma att budgeten åts upp till nästan en fjärdedel av Jani Hurmes monsterlön. Något man måste bära med sig. Nu är finländaren borta och Redhawks kan täta till ett stort energi- och trovärdighetsläckage.
Det rimmar illa med imagen av Babyhawks att en spelare kan tjäna så ofantligt mycket.
Med i bedömningen ska man ha att det finns ett knippe orutinerade killar i laget, vilket är själva idén med produkten, men då blir det också höga berg och djupa vågdalar. Ibland blir det för fjunigt. Att minimera djupdykningarna är de rutinerades uppgift.
Ett lag är aldrig bättre än svagaste länken, resonerar en del.
Lilla jag tänker mer transatlantiskt och påstår att de bästa spelare måste vara bäst om laget ska lyckas.

Malmö Redhawks gick en kamp mot klockan. Orsaken var att man till varje pris ville köpa ut Jani Hurme före årsskiftet. Så att man kunde utnyttja artistskatten. 2010 ändras nämligen reglerna radikalt.
– Med den nuvarande artistskatten blev det här gynnsammare både för oss och Jani Hurme, säger Christian Rasmusson, ordförande i Malmö Redhawks.
Han betonar att klubben inte har opererat i en gråzon, utan en skatteexpert har gått igenom avtalet.
Reglerna för artistskatt säger att spelaren ifråga får högst vistas 183 dagar i landet under samma år.
Skatten är 15 procent och klubben behöver inte betala några sociala avgifter.
Men från och med årsskiftet tillkommer sociala avgifter på 31,45 procent.
Jani Hurme bör klara tidsgränsen på 183 dagar med råge. Förra säsongen slutade tidigt, dessutom tillbringade den finländske målvakten delar av sin rehabiliteringstid hemma i Finland plus sommarsemester.
Om Jani Hurme stannat kontraktstiden ut i Sverige, hade inte Redhawks kunnat utnyttja artistskatten.
Christian Rasmusson vill inte gå in på hur mycket Redhawks har tjänat på att köpa ut Jani Hurme, men man får anta att målvakten har gått ner något i lön och att artistskattens fördelar har slagit väl ut.
– Vi har gjort en väsentlig kostnadsbesparing. Om vi hade behövt betala hela Hurmes lön från det han blev friskskriven från sin skada den 16 september tills kontraktet gick ut den siste april, hade det kostat oss 2,7 miljoner kronor, säger Christian Rasmusson.
Klubbens totala lönekostnad per månad för Jani Hurme bör alltså ha legat på runt 360 000 kronor.
Uppskattningsvis har Redhawks i alla fall tjänat in ett belopp som motsvarar de sociala avgifterna på de 2,7 miljoner kronorna som skulle vara den totala kostnaden för Hurme, det vill säga en besparing på runt 850 000 kronor.
Eftersom Jani Hurme inte platsade som förstemålvakt och satt i frysboxen mot slutet, är det en back-up till Markus Svensson som eventuellt behövs.
Junioren Fabian Sivnert har fungerat i den rollen de senaste matcherna, men sportchefen Peo Larsson har tidigare deklarerat att han vill ha tre målvakter inför ett troligt kvalspel.
Det har tidigare talats om att ta tillbaka den utlånade talangen Alexander Bengtsson från Rødovre.
– Vi får se hur det blir, det är en fråga för Peo, men han är mån om Alexanders utveckling och han får mycket speltid i Rødovre. Peo får helt enkelt lägga fram ett förslag till styrelsen och något sådant har inte kommit än, säger Christian Rasmusson.
En målvaktsvärvning är alltså inte utesluten.

Målsättningen med topp-7 känns väldigt adekvat för tillfället.
För 1–4 mot Mora bygger inga drömmar om en plats bland de tre främsta och en direktplats till kvalserien.
Det finns säkert ni som skyller på Johansson gånger två: Moramålvakten Lasse Johansson som återigen spökade och domaren Morgan Johansson som var allt annat än hemmabetonad.
Sådana resonemang känns meningslösa.
Alltid.
Mora är visserligen inne i ett superflyt och gjorde en närmast perfekt bortamatch.
Hemmalaget var långt ifrån uruselt, men ack så impotent.
Inte minst i power play, där fantasi och självförtroende saknades.
Och det var inte precis några trafikstockningar framför Moramålet.
När ledande spelare som Eriksson, Hersley, Söderberg och Green inte levererar i paritet med förväntningarna, har Redhawks det svårt.

Så här tyckte jag om Redhawksspelarna:

Markus Svensson
Tre insläppta (det sista i tom bur) och svåra situationer med kontringar. Gick kanske ner för tidigt på ett av målen.

Anton Blomqvist
Ska han någon gång bli en NHL-back gäller det att vara coolare när det hettar till. Utvisningen som han tog när domaren hade handen uppe för en avvaktande utvisning på en Moraspelare var inte matchens smartaste drag. Dyra läropengar. Tappade också sin position några gånger. Var bland annat ute för att hjälpa Hersley i sarghörnan, istället för att bevaka den farliga ytan framför Svensson.

Patrik Hersley
Inte klockren, sköt bland annat på benskydden vid offensiv blå med baklängesmål som följd.

Lucas Sandström
Stundtals väldigt energisk och fick ett mål bortdömt.

Morten Green
Här efterlyser jag lite större visioner i spelet. Han kan. Det vet vi.

Kim Staal
Satte sin straff i kryssribban. Jobbade hårt, men överdrev puckhållandet några gånger. Ibland kändes som om det hade varit bättre om han hade lämnat över till Green när danskkedjan rörde runt. Bättre med Staal i skottposition än som framspelare.

Jesper Damgaard
En helt okej comeback. Få misstag.

Fredrik Eriksson
Några sköna långpass, men slarvig i power play.

Nichlas Hardt
Jobbade på i båda riktningarna och fick göra tröstmålet.

Carl Söderberg
Blek i första, ryckte upp sig, men blandade och gav i en salig blandning. Från semibriljant till slarvig och tillbaka igen. Kan mycket bättre. Eller?

Jan Urbas
Inblandad i ett par farliga situationer, men gav bort pucken för lättvindligt ett par gånger.

Robin Weihager
I par med Casselståhl har han den tydligaste rollfördelningen. Den unge stannar hemma medan veteranen plöjer terrängen. Fungerade rätt hyfsat, men när Weihager väl bestämmer sig för att ta klivet fram måste han vara säker på att pricka både kropp och stoppa passet. Annars ger det upphov till kontringar. Som mot Mora där Weihager en gång var akterseglad i offensiv sarghörna.

Daniel Casselståhl
Fick jobba hårt med sin skridskoåkning och fick kanske inte alltid grepp och kontakt med motståndarna.

Victor Svensson
Vägde lätt i kampen framför Moramålet, men kompenserade mycket med fin rörlighet.

Marcus Olsson
Bästa centern i mina ögon, vilket säger det mesta när det är Green och Söderberg som ska vara ledande i den avdelningen.

Don MacLean
Rätt pigg i första, där han hittade in i skottsektorn vid två tillfällen, men hade det svårt att hinna med och kan vara en rejäl säkerhetsrisk i egen zon. Ska han fortsätta operera mellan tekningscirklarna i power play krävs det ett precisare passningspel från lagkamraterna och större rörlighet från MacLeans sida. Annars blir det oerhört statiskt och lättläst. Skottpositionen mellan högra tekningscirkeln och sargen verkar trots allt vara hans främsta. Han är inte som Mike Bossy i konsten att hitta fri is.

Thomas Larsson
Hade kanske den öppnaste chansen, om vi bortser från Staals straff, men brände. Hade någon tackling, men ännu mer fysik behövs.

Tomas Wallgren
Mer känslor, mer initiativ, mer av allt behövs. En extra allt beställning till nästa match.

Viktor Holmkvist
En debut som lovade mer. Hade ett par vassa byten i den andra perioden.

Malmö Redhawks kan pusta ut. Jani Hurme-affären är i hamn, efter sju sorger och åtta bedrövelser. Malmö Redhawks och den finländska målvakten har ingått en principiell överenskommelse.

Den går ut på att Redhawks löser ut Jani Hurmes kontrakt.

Vad som återstår innan allt blir definitivt klart är att de båda parterna skriver under utköpsavtalet, men det är bara formaliteter.

Ingen annan klubb är involverad i själva lösandet av Hurmes kontrakt med Redhawks, men det finns ett par finländska intressenter när det gäller Hurmes vidare karriär.

Ilves har varit på tapeten tidigare, men om det spricker talar mycket för att Jani Hurme hamnar i hemstaden Åbo. Storklubben TPS är förstås ute ur bilden. Istället handlar det om andradivisionsklubben TuTo, vars sportchef lär ha varit i Malmö för förhandlingar med Jani Hurme.

EDIT: Nu ser jag också att Malmö Redhawks har gått ut med det på sin hemsida att allt är klart med utköpet. Sorry om jag missade det tidigare.

Mora, Sundsvall och Almtuna – så ser Malmö Redhawks schema ut före juluppehållet.
Carl Söderberg tycker att det är extremt viktiga matcher.
Som kan avgöra utgången av säsongen.
– Det gäller att vi inte låter det bli som förra året. Vänder vi den här (negativa) sviten är jag helt övertygad om att det går bra för oss. Därför var AIK-vinsten viktig, säger Carl Söderberg, som anser att förra veckans avstängning definitivt är utagerad.

Carl Söderberg har stor kapacitet och stora förväntningar på sig. Han vill till varje pris inte hamna i samma negativa spiral som förra säsongen, då Redhawks tappade poäng efter poäng och tvingades jaga. Det förklarar han tydligt när han står och hänger på klubban efter tisdagens träning.
– Mora och Almtuna är nyckelmatcher. Drömmen för mig är att föra upp laget upp i elitserien och då behöver vi vara med den här veckan.
Vi pratade före säsongsstarten om att du skulle vara en ännu större ledare i laget, har du levt upp till det?
– Delvis kanske, men jag tror att det blir bättre och bättre ju längre säsongen lider. Jag kommer att göra allt under dessa tre matcher för att vi ska ta tre segrar. Och försöka vara med och leda laget.
Du snackade om 70 poäng som personlig målsättning. Just nu har du 26 poäng på 26 matcher.
– Det kanske exploderar förr eller senare. Du vet, man kommer in i perioder där man gör många poäng, men det viktigaste är att vi är med som lag.
Det känns som om du har pendlat i kvalitet, vissa matcher har du jobbat hårt, andra har du varit osynlig. Är det rätt bild?
– Vet inte, jag tyckte att jag gjorde tio femton matcher på raken som var rätt bra faktiskt. Sedan var det tre fyra sämre. Nu sist var det rätt okej, tror att det är på väg uppåt.
Din arbetsinsats?
– Tycker alltid att jag jobbar så gott jag kan, det har jag lärt mig att göra. Men det är klart att man plockar fram lite extra när det är viktiga matcher.
Gör du för svåra saker ibland?
– Nej det tror jag inte. Man ska veta att motståndarna markerar mig stenhårt. Jag får inte mycket öppningar och luckor, matcherna är rätt tajta. Ju bättre motstånd, desto mer på hugget är man. Och jag får mer ytor. Dåliga lag koncentrerar sig mest på att försvara.

MARCUS OLSSON har fortfarande problem med höftböjaren.
– Det gör ont när jag skjuter ifrån i skridskoåkningen, vi får inte riktig rätsida på det men det ska inte vara några problem att spela matcher. Juluppehållet kommer lägligt för mig.

VICTOR ÖHMAN visar upp en hand i bandage. Han har en fraktur i högerhandens pekfinger.
– Det tar tre veckor innan jag kan träna hockey igen.

Malmö Redhawks skrotar sina familjepaket. Istället inför man barnbiljetter – med onsdagens Moramatch som start.
– Dessa kostar 55 kronor styck och gäller för barn och ungdomar upp till och med 15 år, säger Magnus Sallbring, tillträdande klubbdirektör i Malmö Redhawks.
Vilka sektioner gäller de här biljetterna för?
– Först och främst den övre läktaren i Arenan, som vi kommer att öppna upp, säger Magnus Sallbring.