Poängproducenter av format behövs i alla lag som har toppambitioner. Eller? Carl Söderberg var sjua i förra säsongens poängliga i allsvenskan. Och det blev bara en femteplats i serien. Å andra sidan hade Örebro tre gubbar bland de nio främsta i poängligan och hamnade först på tiondeplats i allsvenskan. Hur vi än vrider och vänder på det behöver Redhawks producera mer offensivt och ha en defensiv som är fyra fem klasser bättre än vad Örebro hade förra säsongen, då blir en topp 3-placering fullt nåbar.
Här är Redhawks potentiella poängplockare. Just nu. I skrivande stund.
Morten Green
Bästa säsong, Leksand (allsvenskan) 2006-07: 50 (20+30).
41 poäng (19+22) förra säsongen. En klart godkänd målproduktion. Färre målgivande passningar än vad man kunde räkna med. Green kommer säkert att ingå i power play-formationerna och har där som sitt främsta vapen ett snabbt skott från högra tekningscirkeln. Är tillräckligt skicklig för att få upp assistkvoten, men är förstås beroende av omgivningen. Det vimlar inte av spelande ytterforwards i Redhawks. Tror egentligen att Redhawks skulle tjäna mer på om Green är lite noggrannare i sitt defensiva arbete, än höjer sin poängskörd. Runt 35 poäng lär han göra.
Nichlas Hardt
Bästa säsong, Redhawks (allsvenskan) 2009-10: 42 (19+23) på 52 matcher.
Känns som han har spelförståelsen, men kanske inte världens bästa händer. Han är slitstark, sällan skadad och tillräckligt duktig allroundforward för att få bra kedjekompisar. Det borgar för poäng.
Patrik Hersley
Bästa säsong, Redhawks 2009-10: 31 (16+15) på 48 matcher
Efter Fredrik Erikssons flytt till Tyskland är poängtrycket ännu större på Hersley. Han kan göra mål på många sätt. Har ett bra skott från blålinjen och är duktig på att komma i andra anfallsvågen och trycka in puckar. Storlek parad med hyfsat känsliga handleder. Är väldigt trygg med pucken, men mer koncentration i uppspelsfasen hade gett många fler andraassister. Hel och frisk är 40 poäng ingen omöjlighet.
Jesper Mattsson
Bästa säsong, Färjestad (elitserien) 2008-09: 38 (17+21) på 45 matcher.
Sju gånger har Mattsson varit över 30 poängstrecket i elitserien. Förra säsongens 27 poäng var ingen större missräkning. Däremot var endast tre mål kanske ett oroande tecken och hans sämsta notering sedan han etablerade sig som elitspelare. En del hävdar att skottet försämras snabbare än skridskoåkningen när det gäller spelare som har nått en viss ålder. 35-årigen kan peka på sin statistik: Under Färjestadstiden har han haft en säsong med fem mål och en med fyra. Säsongerna därefter har han sprutat in mål, nitton respektive sjutton. Redhawks har knutit många av sina förhoppningar till Mattsson och i allsvenskan bör han rimligen ha få övermän. Skottet från den vänstra tekningscirkeln brukar vara välriktat och hårt. Spelskickligheten är oomtvistad. En poäng per match är inte en för tuff målsättning.
Patrik Nevalainen
Bästa säsong, Lukko (SM-liiga) 2008-09: 8 (1+7) på 56 matcher.
Det finns inget statistiskt belägg för att 23-åringen ska kunna vara en större poängproducent. Två säsonger med runt dussinet allsvenska poäng för Björklöven säger inte mycket. De åtta poängen i den finska toppligan väger tyngre. Men han är värvad som en rörlig offensiv back och ska inte vara som Daniel Casselståhl, alltså en rörlig defensiv back. Nevalainen befinner sig vid ett vägskäl. Talangen ska omsätta sina färdigheter på seniornivå. Fullt ut.
Carl Söderberg
Bästa säsong, Redhawks (elitserien) 2006-07: 30 (12+18) på 31 matcher.
51 poäng på 51 matcher är godkänt för de flesta, men inte för en kille som har lirat i Tre Kronor och har ett monsterkontrakt. Sagt det förut och säger det igen: Mattsson och Wahlberg kan lyfta Söderberg ett snäpp ytterligare. Minst.
Jan Urbas
Bästa säsong, Redhawks (allsvenskan) 2009-10: 27 (17+10) på 42 matcher.
En powerforward som behöver vara mer närvarande. Hela tiden. Då är 25 mål fullt rimligt.
Mikael Wahlberg
Bästa säsong: Redhawks (elitserien) 2006-07: 32 (15+17) på 53 matcher.
Inte värvad för att först och främst producera, men poängen kommer, kanske inte av sig själv, men de kommer. Wahlberg får stort förtroende. Han ska teka när Redhawks jagar mål i utsatta situationer och han ska vara på isen när ledningar ska försvaras. Klart att poängen trillar in.
Robin Weihager
Bästa säsong, Redhawks 2009-10: 16 (4+12) på 52 matcher.
Weihager har ett skott av boom-boomklass. Problemet är att det sällan träffar mål. Lägre fart ger större träffsäkerhet, något jag brukar tjata om. Weihager borde specialstudera Nicklas Lidströms skotteknik. Titta och lär – och tio mål känns som en självklarhet för en spelare som har mognat och vuxit väldigt mycket.