Gammelmedia har inga publicistiska motiv längre vad jag kan uppfatta som läsare, inge önskan om att förklara verkligheten. Det handlar mera om att 1. Ge folk vad folk vill ha. 2. Vara en annonsplattform.

Det tycks inte som att det finns nån efterfrågan på duktig samhälljournalistik längre, på folk som verkligen förstår och genomskådar företeelser. Nej, snabbt överblåsande skandaler är bra, men analys verkar för tungt, det orkar nog inte läsarna med.

Detta tillsammans med det faktum att det knappt finns nån konkurrens längre, det finns en dominant förstatidning och inget annat i stora delar av landet, tror jag är det som bidrar till journalistikens förflackning.

Det är synd, för just den fragmenterade aspekten av internet borde betyda att det finns ett behov av någon som aggregerar informationen och går igod för vad som är pålitligt och relevant, något som förr var tidningens roll därför att man kände viss förtroende för den.

Idag? Tja, jag vet inte… Varenda gång jag läser i tidningen om nåt jag verkligen är insatt i så är hälften fel, och jag kan inte låta bli att misstänka att så är fallet även i alla de fall jag inte kan nåt om det som skrivs om…

Därför att gammelmedia har blivit irrelevant. Människor är inte längre tvungna att få sin information filtrerade via människor som alla ha gått journalistutbildning och fått sin verklighetssyn förvriden, och tror att dom är neutrala och objektiva, och tror att dom på nåt vis är bättre på samhällskritik än andra människor, när i själva verket 99% av alla journalister inte har kompetens i det dom skriver om.

Istället läer man internet och bloggar, skrivna av folk som bryr sig och är insatta i frågorna.

Gammalmedia har blivit irrelevant som annat än underhållning.

http://lennartregebro.wordpress.com/2008/06/12/bloggosfaren-ar-mer-relevant-an-gammelmedia/

I sak är det ju hårresande att grundlagens skydd för ens förtroliga meddelanden i ett penndrag suddas ut.

Det är inte ofta man får se Såpo prestera samhällskritik som i deras remissvar:
”Det är således fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslaget om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär.”

Det svenska folket har helt enkelt oerhört förtroende för statsmaktens godhet. Vilket politiskt block ska vi tacka detta för?

Då ställer sig direkt frågan, vad händer om någon oskyldig utpekas, informationen utbyts, sedan upptäcks misstaget och informationen raderas hos oss, men hur skall vi få andra makter att göra detsamma, med tanke på att t.ex i USA nekades t.o.m spädbarn att flyga för att de hade fel namn.

Bästa skyddet mot oskyldiga är helt enkelt att låta bli att avlyssna dem!

Dessutom kan de bara plocka in fragmenterad trafik geom att routingen skickar vår trafik ganska slumpmässigt. Ibland kan det gå en sväng via danmark, ibland finland-ryssland, ibland via tyskland osv.. FRA däremot får allt, precis allt som går in och ur landet, därmed sätter FRA-förslaget den säkerhets-aspekten ur spel. Här bör man ju också komma ihåg vad det dessutom betyder i kombination med datalagringsdirektivet och att FRA-förslaget ger dem tämligen fria händer att godtyckligt ”handla” med de uppgifter de registrerat.

Jag säger inte att FRA-lagen legitimeras bara för det, men tycker att det sätter den i ett delvis annat perspektiv.

/40 p underrättelseanalys

Anders Mildner reflekterar, på  sydsvenskan.se, över hur litet genomslag förslaget till den så kallade FRA-lagen haft i "traditionell" svensk media, medan bilden på nätet är en helt annan. De flesta …