Skapandets kärna

Publicerad den 13 november 2008 klockan 14:52 av Anders

Varför diskuterar de bara piratkopiering?

Den frågan kan man ställa sig när man läser dagens DN Debatt, där över 30 mer eller mindre kända artister, låtskrivare, skådespelare, regissörer och författare tar ställning för den kommande Ipred-lagen.

Man skulle – ganska lätt – kunna smula samman många av argumenten i texten. Till exempel påståendet att Ipred har som syfte att slå ut de  ”1000-2000 individer som står för den mest omfattande uppladdningen, och som möjliggör över 90 procent av den illegala fildelning som sker i Sverige”.

Visst, man kan alltid hitta 1000 personer som står för den största delen av vad man än bestämmer sig för att titta närmare på, men att utmåla bilden av att fildelningen på något sätt skulle styras eller möjliggöras av en liten kärna på runt 1000 personer är faktiskt inte sant.

Likaså är det en totalt orimlig tolkning av verkligheten att politikerna stått passiva i frågan – när vi de senaste åren i både Sverige och EU sett de mest långtgående lagförslagen någonsin.

Möjligheten att stänga av medborgare från internet diskuteras till exempel fortfarande på allvar, samtidigt som man nu vill ge nöjesbolag möjligheten att leka privatdeckare på rätt så lösa premisser. Det kan knappast kallas att förhålla sig passiv till utvecklingen, inte i mina ögon i alla fall.

Hur som helst, det som jag tycker är synd är att debatten fortfarande bara biter sig kvar  kopieringsfrågan.

För varför är det så att undertecknarna nöjer sig med att diskutera piratkopiering, när upphovsrättsfrågan rymmer så många mer komplexa ämnen?

Ta till exempel bröderna Rongedal, som bägge undertecknat uppropet. Är det en slump att deras schlagerlåt ”Just a Minute” låter… ganska lik Mikas ”Grace Kelly”?

Eller ta Martin Rolinski, sångaren i BWO, en grupp som ständigt utnyttjar andra artisters material genom att helt enkelt ta delar av deras verk och slänga in dem i sina egna låtar. Jämför till exempel BWO:s ”Conquering America” och Springsteens ”Because the Night”.

Är en BWO-medlem en trovärdig röst i den här debatten? Rolinski och BWO tjänar ju faktiskt pengar på ett (måste man förmoda) medvetet och (kan man konstatera) affärsmässigt utnyttjande av andras verk – samtidigt som Rolinski vill begränsa människors ickekommersiella spridning av samma låtar.

Å andra sidan är det kanske JUST DÄRFÖR som BWO borde synas mer i debatten. För om man vill diskutera själva förutsättningarna för skapande, borde man även prata om hur skapandet faktiskt går till.

Det finns inte en enda artist, inte en enda författare, inte en enda regissör som inte på något sätt vilar på verk som andra har skapat.

Vidareutvecklingen, remixen och omarbetningen är inte bara en förutsättning för skapandet, utan är i själva verket kulturens kärnverksamhet.

Men om vi drar ut tidslinjen från idag – och fortsätter på den inslagna vägen med längre skyddstider, strängare upphovsrättsskydd, hårdare straff och utökade befogenheter att slå ned på fildelare – vad får vi då för kulturklimat i framtiden?

Vilken sorts kultur kommer att kunna skapas i ett sådant samhälle och vem är det som kommer att skapa den?

Man hör aldrig lobbygrupper som jobbar för strängare lagar tala om eller ens närma sig en diskussion om den kulturella allmänningen och det är antagligen ingen slump.

För två år sedan sedan vann Tom Waits en strid mot ett Volkswagen, efter att bilföretaget använt sig av en sångare som härmade/lät som Waits i en reklamfilm. Det är ett utmärkt exempel, inte minst eftersom Waits i formandet av sin artistkaraktär medvetet använt sig av en rad andra kända artisters arbete och image. Är då resultatet av detta remixarbete så eget att ingen annan ens får härma det? Var hade Tom Waits själv varit idag om han hade mötts av liknande begränsningar i början av sin karriär?

Och var hamnar vi om vi fortsätter att skärpa den här sortens gränser genom domstolarna? Vad betyder en sådan utveckling för skapandet?

Det är frågor som i högsta grad är relevanta, men som i stort sett aldrig diskuteras. Inte ens av dem som säger sig vara berörda. Jag kan inte riktigt begripa vad det beror på.


14 kommentarer till “Skapandets kärna”

  1. Av SiggeLund den 13 november 2008 klockan 15:04
  2. Av Daniel Brahneborg den 13 november 2008 klockan 15:59
  3. Av Nisse den 13 november 2008 klockan 16:14
  4. Av Rasmus den 13 november 2008 klockan 18:10
  5. Av Nils2 den 13 november 2008 klockan 20:53
  6. Av Fredrik Westrin den 14 november 2008 klockan 03:51
  7. Av Jack den 14 november 2008 klockan 04:21
  8. Av Nils2 den 14 november 2008 klockan 07:07
  9. Av PiratJanne den 14 november 2008 klockan 10:46
  10. Av mikael zackrisson den 14 november 2008 klockan 14:58
  11. Av ArchAsa den 14 november 2008 klockan 17:31
  12. Av Jessica den 19 november 2008 klockan 15:41
  13. Av Det är 1984 men vi skriver 2009! | min luktar oxo fisk! den 17 april 2009 klockan 11:49
  14. Av Jemnreurl den 8 juli 2011 klockan 20:32

Skriv en kommentar till artikeln

Bloggar
Läsarpulsen