Det kan tyckas främmande

Publicerad den 13 februari 2009 klockan 14:45 av Anders

*UPPDATERING* Missa inte Dan Hallemars kommentar här.

Jag har 188 Facebookvänner. Just nu kan dessa människor läsa att jag är förkyld.

Hemskt förkyld, till och med.

Jag gnäller lite över detta och vissa av mina vänner svarar. Alla som kikar in på sidan kan se vad folk har att säga om mitt ynkliga tillstånd, eller vad de tycker om helt andra saker, som att jag obegripligt och fullständigt orättvist blev Journey i quizzet ”Vilket 80-talsband är du”?

Man kan bara läsa dessa kommentarer om man är addad som vän av mig. Frågan är nu i vilken utsträckning som denna plats är en offentlighet.

När arbetsmarknadsministern går in på sin flickväns Facebooksida och skriver att han älskar henne, betraktas det nämligen precis på det viset. Expressen citerar flera av ministerns inlägg i en nyhetsartikel och legitimerar det med att flickvännen har fler än 300 vänner.

Tidningen publicerar utan att tveka delar av de inlägg som Littorin har skrivit sedan i januari och spelar rollen av förvånad:

”Besökarna får veta att Sven Otto har fått blommor, att han vill kolla på film i helgen, och att de ska träna ihop. Öppenheten kan tyckas främmande för personer som inte är vana vid ”communities”, som internets mötesplatser kallas.”

Vad Expressen gör, är att tidningen utnämner Facebookväggen till offentlig plats. Antagligen för första gången i svensk presshistoria.

Med en twist.

För Facebookväggen är ju inte en helt offentlig plats. Hade den varit det, skulle ju alla haft tillgång till den. Och då hade Expressen inte haft en nyhet. Men den är samtidigt tillräckligt mycket offentlig för att tidningen ska våga citera den.

Och för miljöpartisten Annika Nordgren Christensen är väggen uppenbarligen FÖR offentlig, eftersom hon i sitt inlägg på Newsmill anser att Littorin använder ett för sin ålder felaktigt språkbruk, vilket då skulle vara pinsamt, eftersom ”alla” kan se. (Ministern skriver, enligt Annika Nordgren Christensen, ”öppet för alla kontakter att läsa”, varpå man skulle kunna tillägga: ja, plus alla som läser Expressen och Newsmill, då).

Den sociala webben bygger på offentlighet. Den hämtar sin näring i att människor vill och vågar berättar om vad de gör och vilka de är.

Men innebär det utan undantag att allt är att betrakta som offentlighet? Om inte, var går gränsen?


9 kommentarer till “Det kan tyckas främmande”

  1. Av Facebook – bostadsgård eller torg? « Punkthusblogg den 13 februari 2009 klockan 22:39
  2. Av Jenny Maria den 13 februari 2009 klockan 23:39
  3. Av Nattens bibliotek den 14 februari 2009 klockan 19:20
  4. Av lite försenat lördagsgodis « the real mymlan den 15 februari 2009 klockan 01:22
  5. Av Niclas Strandh aka Deeped » Strandh delar med sig - 2009 02 17 den 17 februari 2009 klockan 13:03
  6. Av Do you löv me? Näver! « Citronanka den 19 februari 2009 klockan 10:12
  7. Av Annika N Christensen den 21 februari 2009 klockan 12:28
  8. Av Beta Alfa » Blog Archive » Noterat 2009-02-14 den 24 februari 2009 klockan 12:14
  9. Av Kortbloggat 13-19 februarie (re:pub) — Niclas Strandh digitalPR, creative planning och sociala mediestrategier den 16 juni 2009 klockan 23:41

Skriv en kommentar till artikeln


Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu