Idag har jag nackspärr. Givetvis måste man då inta stärkande drycker. Igår intogs i och för sig lite stärkande Bandol. La Bastide Blanche är ett trevligt onsdagsvin som är både generöst och stramt samtidigt med karaktär av björnbär och choklad. Årgången 2005 var ännu bättre än 2006 som finns på Systembolaget nu.

Idag blir det örtte, en dryck som av många ses med skepsis. Om du tillhör skeptikerna så kan du pröva Yogi-te som lirar i en klass för sig. Rejält kryddiga och utan den blaskighet som kännetecknar många andra örtbrygder.Du hittar dem på hälsokostaffärer, en del tebutiker och större livsmedelsbutiker.

Friggs nya kollektion örtteer är faktiskt inte så tokiga. I synnerhet lakritsvarianten med lindblomster är trevlig.

Ordet örtte avskys av tekännare som tycker att örtinfusion eller det franska ordet tisane passar bättre. Jag älskar visserligen riktigt te också. Så länge det inte är smaksatta med en massa frukt och annat otyg. Fint te har ofta naturliga toner av frukt, blommor eller bär, ibland så påtagliga att de upplevs som smaksatta. Jag dricker gärna den älskliga sorten ti guan yin, ett så kallat oolong-te, som smakmässigt befinner sig i en helt egen värld  mittemellan grönt och svart te. Men på mig verkar de så vansinnigt vätskedrivande att jag får heltidssysselsättning, om jag uttrycker mig diplomatiskt.

Tipsa gärna om era favoritsorter i kommentarerna!

Taggar:dryck, huskur, örtte, te
Följ gärna kommentarer via RSS 2.0
Skriv en kommentar, eller använd trackback från din egen blogg