Fruktfiness i sinnet, vit tequila i mitt glas
Publicerad den 9 oktober 2009 klockan 12:31 av Anders FagerströmJag älskar grappa. Vit grappa från en duktig destillatör, sällan lagrad som i regel bara skvallrar om tillverkarens cognacskomplex.
Destillatören är viktigare än odlaren. Grappaflaskor i fantasifulla utföranden och med melodramatiska namn imponerar nästan aldrig, flaskor med renommerade vinproducenters etiketter sällan – de senare är oftast överprisade, dessutom.
Men på senare år inser jag att vit kvalitetstequila kan ge grappa en match och inte sällan övertrumfa grappan i fråga om finess och fruktövertoner. Jag inser att lagrad tequila, reposado, kan vara härlig (jag gillade exempelvis – utan att falla i farstun – för Los Tres Toños (nr 9, 329 kr) som lanserades på Bolaget nu i oktober), men har ännu inte charmats fullt ut – den är i mitt tycke i allmänhet lite för snäll. En prydllg och ärlig råhet är det jag önskar av grappa och tequila, en elegant rivighet. Det skall kännas att det är sprit man dricker, inte balsam.
Kanske kommer jag att inse storheten med de lagrade varianterna med tilltagande ålder. Men litar tills vidare mest på de vita, blanco. Don Julio Blanco håller jag som en liten favorit (hittas ej på Bolaget, men med tur på en eller annan flygplats) med sin torra fruktiga doft med mandelinslag och sin mjukt fylliga smak som efterlämnar en dröjande eterisk myntaton. Och så har jag genom Teqila Spirit (www.tequilaspirit.se) hittat en ny trevlighet som jag sitter och myser med under terrassvärmaren i oktoberkvällen, Aha Toro (449 kr). Flaskan är av krystad modell och ser ut som ett jävla bokstöd, men innehållet är härligt med rivig fruktighet och med inslag av både skumbaanan och bittermandel i näsan och en fyllig barskhet med visst citrusskalliknande bitternafs och någon eldighet. Nam nam!
