Nya Toscana bara nyare
Ibland är det just loveley att slippa att tycka om enkla viner och bara ges sig hän åt det bästa.
Som igår. Att få möta fem vinmakare ur Toscanas vinmakarelit och få smaka, smacka och diskutera med dem.
Platsen var Era Ora i Köpenhamn och ägarna/vinmakarna på Brolio och Carpineta Fontalpino i Chianti, Poliziano i Montepulciano, Casanova de Neri i Montalcino och nya spännande Podere Sapaio i Bolgheri var där.
De fem utgör ett löst hållet nätverk och fidusen är så klart de är både geografiskt och produktionsmässigt olika och inte konkurrerar med varandra.
Det jag (som vanligt) häpnar över är Toscanas mångfald i stilar och ständiga, rastlösa upptäckarlusta. Och att tradition och förnyelse inte bara är floskler.
Ta bara Castello di Brolio 2004 – baron Ricasolis paradvin av sangiovese med små tillsatser av cabernet sauvignon – en chianti med en elegant liten Bordeauxklackspark som hämtad från italienska ligan! Genomgedigen, balanserad på varje punkt och en längd längre än Arno. Nyligen fick vinet en femteplats i Wine Spectator. Så högt har aldrig tidigare en chianti rankats!
Ställ mot Castello di Brolio Carpinta Fontalpinos (strax utanför Siena vid Berardenga) 2006 Dofana och en ny värld växer upp ur samma jord. Respektfullt respektlöst har Bordeauxutbildade Gioia Cresti (och hennes man Filippo) blandat sangiovese med lika mycket av Bordeauxhjälpdruva Petit Verdot. Fatprägeln är ovanligt rostad för att vara Toscana, tanninerna slåss på Médocvis – men syran är omisskännligt toskansk. En högervänsterkombination av bästa märke.
Castello di Brolio brukar man alltid kunna få via Systemet (tillfälliga sortimentet) och priset (295 kr) är löjligt lågt framför allt i jämförelse. Vinerna från Carpineta Fontalpino har jag inte skådat på denna sidan Öresund, på den andra går en Dodana loss på skakande 550 DKK. Men sangiovese-merlot-cabernetblandningen 2006 Do Ut Des från samma firma (ca 245 DKK) går inte av för hackor med sin hyddighet och starka personlighet.
